img_0349-1.jpg

GIFTA I TRE ÅR IDAG & TILLSAMMANS FYRA ÅR

För tre år sedan gifte jag och Shiwan oss idag. För tre år sedan vid denna tid var jag gravid i sjunde månaden med Adriano och fixade mig inför bröllopet. Jag kände mig så tjock och ful haha. Gravid hormonerna tog över och jag GRÄT samtidigt som jag skrattade med mina systrar, dåvarande bästa vän och en klasskompis som sminkade mig. Jag var så nervös på väg till bröllopet i en fet bil med Shiwans bror. Jag satt där i en stor och vit vacker klänning på väg för att gifta mig med min bästa vän, älskare och blivande pappa till barnet i min mage. När vi körde in utanför lokalen stod så många nära och kära utanför och väntade in oss. Jag var så nervös att jag skakade. Alla blickar var på mig. Den första bröllopet jag gick på var min egna. Och känslorna var överväldigande. Jag blev så tårögd och gråtfärdig när alla stod utanför och väntade in oss. Varenda steg var ett steg närmare vår framtid. Jag lämnade det galna livet bakom mig redo för att bli Shiwans fru och en mamma. Junior var på bröllopet i en slips och efter vi blivit vigda hoppade Junior försiktigt upp på oss och pussade oss. 

  

   
 
  
Det var tre år sedan idag som vårt liv tillsammans verkligen tog sin början. Jag blev Alexandra Najmadin. Och du gjorde mig till världens bästa kvinna med kärleken jag hade för dig. Tänk att det var för fyra år sedan vi träffades. Så unga en varm natt i Maj, en joint i handen som vi passade runt och så mycket skratt. Vi kände oss så dragna till varandra som om vi känt varandra så länge. Så unga och så höga på livet. Jag hade så länge varit så orolig och vilsen innan jag träffade dig, men när du kom in i mitt liv hittade jag hem när du öppnade en ny och vacker värld för mig. Du fick mig att känna mig som en drottning och fick mig att växa upp intill att bli en kvinna. Du gav mig det finaste i livet. Trygghet, kärlek, lycka och en familj. Mycket har hänt på fyra år tillsammans. Det har varit en prövning. Vi har gått igenom bråk och tårar. Du har sett mina mörka sidor och jag dina. Ändå har vi älskat varandra genom allt. Och du har aldrig någonsin svikit mig. 

  
Du gör mig så trygg, hel och lycklig. Och jag kunde inte önska mig en bättre pappa till mina barn eller underbarare man. Du gör allt för mig och vår familj. Och livet är så mycket bättre med dig vid min sida. Jag längtar efter att få åldras med dig. Du kommer vara världens sötaste och roligaste gamla gubbe. Jag är så stolt över att få vara din fru och mamman till dina barn. Jag ÄLSKAR DIG AV HELA MITT HJÄRTA. Tack för att du älskar mig genom allt. Tack för allt du gör för mig. Och tack för att du är du. Du får mig fortfarande varenda dag att känna mig som världens vackraste kvinna. Och jag vill bara påminna dig idag om att du är världens finaste man ❤️🌹 Du är mitt allt!

  

PANIKÅNGEST AV ATT HÅLLA AALIYAH IGEN

  
Igår fick jag träffa den här lilla älsklingen! Mosters sötnos. Min mamma, syster och lilla Carmen följde med till sjukhuset. Jag höll på att DÖ när jag såg Carmen. Hon är för söt. Jag var inte så intresserad utav henne när hon var nyfödd för att min lilla syster behandlade henne som porslin typ. Haha även om jag själv höll i Adriano när han var jätte liten känns det alltid mycket läskigare att hålla någon annans bebis. Men nu är hon i den perfekta åldern där man slipper tänka på att hålla bakom nacken försiktigt. Åtta månader redan. Hon charmade ihjäl mig när hon besökte mig på sjukhuset när jag hade fött Aaliyah. Hon satt i mitt knä när jag satt i en rullstol, tittade upp på mig och klappade mitt ansikte så gulligt. Mamma och Nicki fick turas om att följa med in till Aaliyah och så gosade jag med lilla tjockis Carmen i lek rummet lite. Hon gnuggade sitt fluffiga huvud mot mig, satt i mitt knä och lekte. Och där och då kunde jag inte annat än att längta sååå mycket tills Aaliyah blir lika gammal.  Hoppas inte att jag och Nicki får igen för våra galna tonårsår. Vi var de värsta tonåringarna hahaha. Och karma kommer nog ge oss en Box i ansiktet när Carmen och Aaliyah är tonåringar. 

   
   
Jag vågade inte hålla Aaliyah i förrgår efter det som hade hänt dagen innan när Aaliyah låg över mig. Men igår samlade jag mod att hålla lilla älsklingen. Min mamma och syster turades om att sitta hos oss en liten stund samtidigt som de pussade på min lilla älskade dotter där hon låg över mig. Men så fort de gick kunde jag inte slappna av. Jag fick hjärtklappningar. Panikångest att det skulle hända igen. Jag vågade inte somna. Jag satt där med sötnosen över mig och kunde inte slappna av och njuta som jag tidigare ha gjort. Det kändes hemskt att inte kunna känna av den fridfulla känslan. Jag hade så mycket oro i hela kroppen och det kändes så fel att ha henne över mig för jag var för rädd för att riskera att det där skulle hända igen. När maskinerna började att pipa (som de brukar göra) fylldes hela min kropp med panikångest. Jag sa till läkarna vad jag kände, de försäkrade mig att hon hade det bra hos mig, men jag fick en så stark känsla av att de var tvungna att hjälpa mig lägga tillbaka henne. Jag höll henne i typ bara en timma. Jag ville inte vara svag för henne. Jag kämpade så hårt för att vara stark och hålla om henne. Men jag kunde inte fösa bort synen när hon blev blå över mig och slutade andas. Jag ville inte att hon skulle känna av min oro och bli orolig själv. Så jag la tillbaka henne i sängen, la min hand över henne och hon tittade på mig faktiskt och pekade fuck you hahaha. Där fick min älskade dotter mig att släppa oron och skratta lite. Nu väger hon 1560 g och är 39 cm lång. På Söndag fyller hon en månad! Jag hoppas fan att den där läskiga bilden försvinner snart från huvudet och att jag kan koppla av mer när jag håller henne idag. Hon måste fortsätta ha en stark mamma ❤️

img_0244.jpg

AALIYAH SLUTADE ANDAS IGÅR EN STUND :(

Igår hände det någonting väldigt hemskt och traumatiskt när jag var hos Aaliyah. När jag först kom dit fick jag så bra nyheter om att infektionen låg nere på 4, att hon går upp o vikt och väger 1450 g nu och att allt verkade äntligen gå framåt. Aaliyah blev av med sepapen. Den där stora slangen som åker in i näsan och upp över huvudet. Hon låg över mig med en grimma. En liten sladd under näsan som hon skulle få testa att andas mer självständigare med. Min fina lilla tjej låg över mig. Jag kände mig så lycklig, tittade på hennes söta ansikte i spegeln och pussade hennes gulliga hår på huvudet. Skärmen började att pipa. Aaliyahs skötare kom och tittade på henne där hon låg över mig och sa att hon var väldigt slö och att det vore bättre att hon fick på sig sepapen igen.
  
  

De tog upp Aaliyah, la henne i hennes säng, tog bort grimman och satte sepapen på henne igen. Jag blev orolig bara där. Orolig över att ha henne över mig igen. Jag lät henne ligga i sin säng i cirka 40 minuter och vila en stund innan hon fick komma över till mig igen. En stund senare fick jag hjälp att ha Aaliyah över mig igen där jag låg i fåtöljen. Vi somnade så gott tillsammans. Jag drömde en lite läskigare dröm om att Aaliyah hade fått ett annat rum att ligga i kuvösen i. En stor hall där hennes nya skötare verkade väldigt oförsiktig med henne. Det var oroligt i drömmen och när jag vaknade upp från drömmen hade verkligheten blivit oroligare.

Skärmen pep och Aaliyahs läkare kom ännu en gång för att titta till henne där hon låg över mig. När jag tittade på Aaliyah var hon grå i hyn och hennes små händer var blåa. Jag blev så rädd när Aaliyahs läkare lyfte henne i händerna med hennes söta ansikte mot dem när hon inte reagerade på att vakna till efter att ha strykt henne på ryggen. Hennes hjärtfrekvens hade sjunkit så lågt att hon andades inte. Jag kände mig så maktlös där jag stod intill kuvösen. Aaliyahs läkare försökte få henne att andas och sa ”Kom igen, lilla gumman. Kom igen, lilla tjejen.” Jag hade aldrig varit med om det här förr och jag stod där i chocktillstånd samtidigt som mitt hjärta aldrig slagit långsammare och hårdare på en och samma gång. Jag bara såg på hur läkarna hämtade en blå liten apparat som de satte över hennes bröst för att pumpa igång andningen igen. En sjuksköterska la sina armar runt mig och drog mig intill henne.

Jag var så rädd och det var som att hela världen snurrade i slowmotion. Blir helt gråtfärdig när jag tänker på det. Jag ser på skärmen hur hennes puls ökar. ”Såja, lilla gumman! Duktig tjej!” Aaliyah får tillbaka sin fina hudfärg, sätter in nappen i munnen, tittar på mig så sött och smaskar på nappen. Jag har aldrig hört henne smaska så och det är nog första gången någonsin som jag och läkarna som stod förbi tyckte det var sött med ett smaskande ljud. När jag såg att hon mådde bra kom läkarna fram och sa ”Alexandra. Jag vet att det där var läskigt för dig. Men det här händer ibland när dessa bebisar är så små. För deras lungor är inte färdigutvecklade och då får vi gripa in för att hjälpa dem att andas. De är omogna bebisar. Men se nu, hon mår bra igen!”
  

Jag kände hur gråten sved i halsen, fick tårar i ögonen och sa helt traumatiskt ”Det var läskigt. Jag har aldrig sett det innan.” ”Ja det är klart att det var oroligt för dig gumman. Det är ju din lilla bebis.” Jag kände att jag skulle börja storgråta i vilken sekund som helst. Jag sa att jag kommer tillbaka snart. Gick in i lunchrummet, ringde Shiwan, bad han komma med Adriano och grät hysteriskt att hennes hjärta slutade att slå och att hon blev så grå och blå. En läkare kom in till mig där jag grät hysteriskt och sa att hon mår bra igen och att allt är bra igen. Jag väntade in Shiwan och Adriano. Blev lugn när de kom fram. Shiwan hade pratat med läkarna på väg och de förklarade att hennes hjärta inte slutat slå, utan hjärtfrekvensen hade sjunkit så lågt att hon inte orkade andas. Att det här händer ibland.

  

Jag pussade Aaliyahs arm och händer när vi gick in. Adriano sjöng blinka lilla stjärna för henne. Aaliyah tittade så sött på oss och smaskade på nappen. Allt var bra igen och jag kunde andas ut. Kom hem efter många timmar på sjukhuset och vi åkte mot hundgården. Adriano gosade med gulligaste Ice. En liten Bully valp. Adriano låg med valpen över en filt på bänken, kramade och pussade om Ice, satte blommor bakom öronen på lilla ice och tittade upp på himlen tillsammans. Där och då kunde jag koppla av.

   
   
Vi kom hem. Umgicks med Mona och Najma. Nattade Adriano. Och så åkte jag, Shiwan och Mona till sjukhuset.

Mona tyckte Aaliyah var så söt. ”Åh hon är så söööt. Hon har förändrats så mycket nu. Hon ser ut som en riktig bebis nu.” Min lilla diva till dotter försökte dra av sepapen gång på gång. Det är sant att döttrar ger sina föräldrar panik. ”Nej Aaliyah sluta. Inte skrämma mamma igen.” Hon tittade på oss så sött, gäspade med sin lilla mun och smaskade på nappen. Min älskade lilla tjej. Skräm aldrig mamma igen. Jag älskar dig för mycket. Vi åkte därifrån efter hon somnat. Kom hem, la mig. Shiwan somnade innan mig och panikångesten hälsade på. Jag kramade om Shiwan där han låg intill mig, försökte så gott jag kunde höra läkarens röst ”Alexandra. Hon mår bra nu. Försök att ta med dig den där bilden när du går hem.” Jag försökte så hårt trycka bort den hemska händelsen och kramade Shiwan hårdare. Jag bad till Gud, tackade honom för min familj, bad mer om att min enda önskan är att mina barn lever ett långt, lyckligt och friskt liv och så somnade jag med bilden av Aaliyah smaskandes så sött på sin napp. 
  

LÄSARFRÅGA – HUR GÖR DU FÖR ATT SLÄPPA MISSTAG SOM SKAPAR ÅNGEST?

Hej! Älskar verkligen din blogg och det du skriver om! Tycker du verkar som en riktigt klok och smart kvinna! Kan du inte dela med dig lite om dina tankar kring hur du handskar med saker du gjort som du typ haft ångest över?
  
Tack så mycket! Ångest är så jobbigt. Det hemsöker en. Det börjar alltid med ett undermedvetet tänkande där man gör allt i sin makt för att förtränga allt som man egentligen går runt och bär på. Man bär på misstag och trauma från ens förflutna och förnekar att allt man har upplevt har format en som person. Vi blir våra erfarenheter. Allt vi har sett, hört och känt har satt sina spår i oss. Vi förändras och därför får vi ångest över skit vi har gjort. Vi ser tillbaka på mörkare tider där man varit så fucked up och vilsen som person att tankarna straffar en än idag. 

Jag har ett kärleksfullt, tryggt och lyckligt liv, mina älskade mår bra och jag uppskattar det från botten av mitt hjärta. Men det är alltid ett tungt och grått moln över mitt huvud. Även om solen skiner och allt är bra lyckas det flera gånger om dagen komma en kall vind som slår omkull mig, känslorna inuti bildar åska över mig och ångesten blixtrar i mina tankar. Panikångesten och adhdn kommer i fullfart mot varandra, krockar och förstör hela min värld. Och jag tror inte att det bara är därför jag bara fucking tappar kontrollen. Det har så mycket att göra med mitt förflutna liv som hemsöker mig undermedvetet för skit jag utsatt mig själv och andra när jag varit påverkad. Jag har gjort bort mig inför så många människor för att jag var så trasig förr att jag behövde ta skit för att stänga av mina tankar och känslor. Då agerade jag helt fucked up.

 Idag kan jag inte längre rymma som jag förr kunde göra. Och även om panikångesten följt med mig så länge jag kan minnas och livet blivit stabilare och lyckligare så har jag så mycket ångest bland mina tankar och så mycket ilska, skam och sorg bland mina känslor som är för starka för att ge sig av. Jag är så komplicerad som människa att jag har svårt att förstå mig på mig själv. Även om det kryper under huden på mig dagligen så har jag bara fått acceptera att det är såhär jag är och fungerar. Jag blir stressad och orolig. Mina känslor och tankar är så mäktiga att jag kan få mitt hjärta att slå i otakt med hjärtklappningar. Och jag kämpar varenda dag för att överleva min skadade panikångest och övervinna min flippade adhd. För att jag MÅSTE. För det finns ingen annan utväg.

  

Vi alla gör misstag. Vi utsätter oss själva och andra för knas. Vi ångrar oss. Vi ältar skit. Vi psykar oss själva med mer ångest och fastnar i psykoser. Jobbiga tankar retar upp ens psyke och jag vet hur det känns när frågetecken snurrar runt en om varför man gjorde så eller sa så. Ångest för tidigare misstag sitter djupt inom oss alla för att ingen utav oss är felfri. Vi männislor är hälften goda och hälften onda. 

We fuck up. För att mildra ångesten för skit man ha gjort får man bara se till att försöka varenda dag att bli en bättre människa. För hur mycket vi människor än önskar att vi hade en fjärrkontroll som kunde spola tillbaka tiden så har vi den inte. Vi kan inte förändra eller ta tillbaka händelser och ord. Jag kan inte gå tillbaka flera år i tiden då jag drack för mycket alkohol och tog för mycket droger och förändra vem jag var. Det är mitt förflutna och idag har jag inte tillträde dit för allt är sagt, gjort och förbipasserat.

Det enda man kan göra för att sluta älta saker man gjort som man inte kan förändra är att acceptera din historia. Acceptera personen du en gång i tiden var. Förlåt dig själv. Och bestäm dig för att sluta se bakåt för det har blivit gammalt nu. Om du känner i ditt hjärta att du gjort bort dig är ingen ursäkt däremot för gammal. Om du har ångest för saker du gjort så är det aldrig försent att be om ursäkt. Antingen till någon annan eller till dig själv. Du kan gottgöra dig själv genom att göra bättre ifrån dig. Gör mer gott framöver än ont. Så ska du se hur så mycket ångest släpps. Du kanske inte kan förändra det förflutna, men du kan förändra din framtid med att istället bli den bästa personen du kan vara. Misstag är ett tecken på att man har levt. Vi måste ta risker i livet och även om vi skadar oss och bär med oss ärr så är det ett tecken på att vi krigar vidare. Vi kan inte förändra personerna vi var, men vi kan förbättra oss och sakta men säkert växa intill personerna vi är menade att bli. 

img_0174-2.jpg

VAR INTE MED NÅGON SOM FÅR DIG ATT FRAMSTÅ SOM EN PATETISK CLOWN

  
Var inte med en kille eller tjej som får dig att framstå som en clown och känna dig patetisk. Jag såg ett inlägg på Facebook där en tjej skrev att hennes kille ögonknullade andra tjejer när de var ute tillsammans. Vi alla kollar på heta människor. Det spelar ingen roll om man är i ett förhållande, om man är förlovade eller gifta. Vi har ögon. Det går inte att blunda helt för andra. Men att däremot kommentera hur sexiga andra tjejer är samtidigt som man ögonknullar andra inför sin flickvän och med sina vänner aint ok. Inga örfilar i världen kan få honom att vakna om han blundar för dina känslor. Du ska aldrig behöva tvinga din kille eller tjej att se åt ditt håll.

Om h*n får dig att känna dig osynlig, patetisk och som ett skämt ska du lämna skiten innan du börjar stinka på någon annans bekostnad. Om du är med någon som får dig att känna dig som du vore skit så kommer du fortsätta behandlas som du vore det. Och när personen du är med vänder på sitt beteende med att få dig att få dig att se skyldig ut så kommer ditt självförtroende att sjunka lägre. Så länge du låter din respektlösa partner gång på gång förminska dig, ju mindre kommer du att bli i hans ögon och i dina egna. För om det är samma visa varenda gång där du väljer att låta din partner göra dig till ett skämt, ju mer kommer du att bli utskrattad.

Man är två i ett förhållande och är du i ett skitigt förhållande där du måste ”tvinga” personen att ta hänsyn till ditt självförtroende, tankar och känslor så väljer du att vara med någon som skiter i dig, skämmer ut dig och skrattar dig rätt upp i ansiktet. Du låter personen som lovade att älska dig, aldrig såra dig och behandla dig rätt att få dig att sluta älska dig själv, få dig själv att lida n do yourself wrong. Ni var två om att gå in i ett förhållande, men om din partner hellre visar inför publik om hur h*n inte ens värdesätter dig eller vill vara med dig så får din sliskiga partner även dig att framstå som en clown. Det spelar ingen roll hur fucking underbar du är. Du kan aldrig bli uppskattad om du låter din partner gång på gång pissa dig i ansiktet. Finns inte respekten där för dig kan den inte helt plötsligt dyka upp genom att du kräver den från någon som inte vill eller kan ge dig den. 

Om du tappar bort dig själv i ditt sätt att tänka, känna och vara så tillåter du ”kärleken”  att ta död på din karaktär. Fråga dig själv hur din respektlösa partner inte kommer att tappa känslor för dig när du blivit en annan en tjejen han blev kär i? Låt aldrig någon sänka din stolthet och få dig att känna dig mindre värd. Hur starka känslorna än är så ska alltid ditt psyke agera fetare än ditt hjärta. Så är du med någon som behandlar dig som ett skämt med att förnedra dig där du måste be på dina bara knän om att bli sedd, hörd och älskad så ska du ta tag i ditt psyke, påminna dig själv om vem fan du var och vem du egentligen är innerst inne och lämna åsnan som det vore ingenting annat än roligt.

Du är inte patetisk. U aint nobody’s fool. Wake the fuck up och påminn ditt slisk till partner och dig själv om vem fan du är  och hur that thirsty hoe aint nothing. Unleash the hoe så kallt som du hade ett hjärta av is. Så kommer ditt självförtroende, självkänsla och stolthet aldrig att försvinna på någon annans bekostnad igen. Vill du ha respekt måste du börja med att respektera dig själv, dina tankar och dina känslor. Och när allt är på plats ska du se how the tables Will turn. När det väl gör det så kommer du vara smart, för bra och för fin för gråtande råttor. 

  

img_0145-3.jpg

DET GÅR MYCKET BÄTTRE MED AALIYAH

  
Jag har tillbringat all min tid med familjen de senaste dagarna. Har inte haft ork eller tid att blogga. Jag åker till Aaliyah på morgonen och är där till sen eftermiddag. Och lilla prinsessan blir bättre. Hennes infektion har äntligen börjat minska väldigt mycket och låg på 11 igår. Aaliyah är mycket piggare, tittar på mig mycket och gråter gulligt som en bebis ska. Hon väger 1300 g nu och får i sig 10 ml bröstmjölk flera gånger om dagen. Det känns så skönt att det går framåt. Jag älskar att vara med henne i flera timmar, hålla om henne, sova med henne, byta hennes blöjor och mata henne. Läkaren pratade med Shiwan igår om att vi ska bo på sjukhuset med henne om någon månad för att då kommer vi få ha henne inne på rummet med oss. Vi får turas om när det är dags för det. Jag tror inte jag kommer kunna amma henne direkt från bröstet :( Mitt mjölk har minskat så överdrivet mycket och det är sååå stressande att pumpa och knappt få ur sig mjölk. Mår riktigt dåligt över det. Men det får bli som det blir. Kan inte styra över det. Jag vill vara så mycket som det bara går med Aaliyah och Adriano så därför har jag lagt bloggen åt sidan ganska mycket denna vecka. För jag är där så många timmar om dagen och när jag kommer hem vill jag ge Adriano all uppmärksamhet som han förtjänar. Idag ska Adriano få sova över hos mamma och få det roligt. Han älskar att sova hos henne och vara med henne. Nu ska vi snart åka mot Aaliyah. Ville bara uppdatera att vår älsklings prinsessa krigar på, mår bättre och tackar för att ni haft oss i våra böner ❤️ När det går bra känns livet så underbart.

MIN DRÖM

Gkväll sweeties! Idag kom min tjejkompis Nicoleta och hennes kille Markus till Östra. De fick träffa Aaliyah för första gången. Svårt att tänka att mina fina vänner till tvillingar Nicoleta och Sorina också föddes tidigt och var så små, låg i kuvös för snart tjugo fyra år sedan och idag är två fina och starka kvinnor. Det ger hopp! Jag hjälpte till att byta Aaliyahs stomipåse idag och satte dit en ny. Det var lättare än vad jag trodde. Jag pratade med kuratorn idag med. Hon är helt underbar som hjälper till med att fixa intyg för Adriano på förskolan så han kan gå längre. 

Hon fixade en lapp som jag ska skicka in till CSN också. Eftersom att jag vårdar ett för tidigt född barn kan jag inte plugga med stressen jag har nu. Så med läkarintyg kanske jag kan få ut CSN under tiden som en inkomst för att jag fått pausa studierna. Det kändes skönt att prata ut. Hon sa att det är klart att jag inte ska stressa över studierna nu och bara tänka helt på Aaliyah och Adriano. Jag fick lätta lite på mina känslor samtidigt som mycket tyngd från axlarna försvann eftersom att hon ska ta kontakt med skolan och hjälpa med alla ”lätta” grejer som måste tas tag i som känns så svåra nu pga omständigheterna.

Sedan var det dags att hålla min älskade lilla tjej. Det är mycket lättare att slappna av med henne över mig nu. Jag somnar varenda gång nu för att det är så fridfullt. Jag drömde att allt såg likadant ut i rummet. Det var som om det hände på riktigt. Jag drömde att Aaliyah kunde prata vid så tidig ålder som hon är i nu och när hon låg över mig som hon verkligen gjorde under tiden jag sov drömde jag att hon sa ”Mamma, jag älskar dig mest av allt.” Det var som att hon sa det på riktigt. Jag vaknade sedan utav en puss på munnen utav Shiwan och Aaliyah fick pussar utav pappa ❤️

Vi stack till hundgården sedan med hundarna, Berivan och Adriano. Det var många söta hundar där inne som lekte med Junior och Gucci och Adriano kastade boll till hundarna och fick leka. Nu ska jag gosa med Adriano och hoppas på att han somnar så att vi kan åka iväg så snabbt som möjligt för att pussa vår älsklings tjej godnatt. 

  

UNDERBAR DAG

Så jag fick en underbar dag trots allt. Jag har så mycket stöd och får så mycket kärlek från så många, underbara, personer att det är som omöjligt att inte vara stark. Jag känner mig HEDRAD utav vilka underbara läsare jag har. Som backar upp mig när jag inte mår så bra. Som BER för min familj, som tänker på oss flera gånger om dagen och som till och med skickar meddelanden om sina drömmar som handlar om att Aaliyah kommer hem till oss. Jag blir så RÖRD utav hur ni skriver att ni beundrar mig, hur ni skriver att jag är den starkaste kvinnan ni vet och att jag är den bästa mamman till mina barn. Ni skyddar mig från så mycket smärta och förtvivlan. Er kärlek och motiverande ord lyser upp mörkret och med er vid min sida blir jag ännu starkare. Jag har så mycket kärlek i mitt hjärta för er att mitt hjärta spricker. Ni får mitt hjärta att kriga på med all er kärlek och jag hoppas att Gud belönar er alla som funnits här med den finaste belöningen i världen. För det är ni värda. Ni är så underbara och jag är som sagt SÅ RÖRD utav vilka godhjärtade människor det är som följer vår resa, som ber för oss och som ger oss styrka under denna prövning. Ni är bäst. Got nothing but Love for you all ❤️

Shiwan körde mig till sjukhuset vid elva tiden. Jag skakade av mig den äckliga kommentaren, läste allt fint ni skrivit på Facebook och bloggen och gick in till Aaliyah med STYRKA, KÄRLEK och ENERGI. Jag höll min älsklings lilla hand där hon låg i sin säng och hon tittade upp på mig flera gånger med sina svullna, blåa, ögon. Hon var så söt och lyckades med att smälta mitt hjärta gång på gång. Idag log hon faktiskt. Hon tittade upp på mig med sina puffiga ögon, blundade och log som en liten, manga, figur med öppen mun. Hon sträckte ut sin minimala lilla tunga och jag sa ”Awwww”, hela tiden som jag vore på repeat. Aaliyahs blodtryck var ganska lågt idag. Men så fort jag la handen över henne så höjdes blodtrycket. Jag tittade på henne och höll handen över henne i en timma samtidigt som jag matade henne försiktigt med mjölksprutan. Hon hade smält det bättre och nu får hon i sig 2 ml bröstmjölk flera gånger om dagen. 

Jag åt en sallad i matrummet och mötte min älskade lilla syster på sjukhuset. Hon har längtat så mycket efter att få träffa Aaliyah och idag fick hon göra det. Idag behövde jag verkligen min syster och det var så KUL att ha henne med oss. Nicki gav mig så mycket styrka och glädje att må bra. Vi åt lite i rummet innan vi gick in till Aaliyah, pratade och skrattade så mycket. Det kändes så SKÖNT att skratta. Åh vad det behövdes. När vi gick in till Aaliyah såg man min älskade lilla systers kärlek direkt för Aaliyah. Hon höll hennes lilla hand och pussade handen. Och när maskinerna började att pipa gick det inte att missa skräcken och oron i Aaliyahs mosters ansikte. Jag såg på Nicki. Min systers ansikte som jag känner så väl att hon blev jätte orolig utav pipandet som jag vant mig vid. Det var en annan grej att se det ur sin systers ögon. Nicki såg så rädd ut och det var där jag insåg hur stark jag har blivit under dessa två veckor. Hon blev så rädd varenda gång det lät och jag såg på henne hur chockad hon var. Det högg mig i hjärtat att se min systers ansikte titta med rädslan i ögonen på skärmen. För vi är lika min syster och jag. Och även om jag är stark så vet jag nu att jag ser ungefär ut så varenda gång skärmen piper.

  
När jag väl fick Aaliyah på bröstet såg jag att min syster såg lugnare ut. Hon satt på stolen intill oss och sträckte sig över för att pussa Aaliyahs lurviga rygg. Det kändes så tryggt att ha min syster där med oss. Aaliyah fick träffa sin moster för första gången och min systers närvaro gjorde dagen så mycket lättare. Jag uppskattade så mycket av att ligga där med min älskade dotter på bröstet och min älskade syster vid sidan om oss. Bara för att det är så TYST där inne och det känns ”tabu” typ att skratta så var det svårt att hålla skrattet tillbaka. Min syster är kopia utav mig i sättet med humorn och jag frågade om hon kunde hämta någonting och så grov som hon är skämtar hon om att jag ska gå upp och hämta det eftersom jag inte kunde det. Jag frågade om dricka och hon ställde sig längre ifrån och mitt bröst hoppade utav all skratt som jag försökte hålla tillbaka.

Nicki tänkte såklart på sin fina dotter där hemma. Min älskade systerdotter och var tvungen att röra sig hemåt efter en och en halv timma. Och så sa jag ”Men om du tänker. Bara 10 minuter till. Och när det gått tio minuter så tänker du igen Bara tio minuter till så kan du slappna av och vara här längre. Så tänk bara tio minuter till.” Men så började vi båda skratta så mycket ännu en gång för vi inbillade oss precis samtidigt att hon skulle säga 10 minuter till och plötsligt skulle det gå så många til minuter att hon skulle bli gammal och att Aaliyah hade hunnit bli 40 år. Hahaha åh, vad vi skrattade och vi försökte att skratta så tyst som möjligt. Och sen när hon försvann hemåt blev jag så trött. Jag andades in min älskade Aaliyahs goda docklukt och somnade. Tiden flög iväg så fint och stunden tillsammans var underbar. Jag satt med henne över mig i fem timmar idag och det var så gosigt att jag somnade djupt med min älskade prinsessa ovanpå mig ❤️
  

Och när jag kom hem vid 18 tiden spenderade jag tiden med min älskade son. Vi lekte i vår bil, åt mat tillsammans, skrattade och gosade. Min älskade son fick all min uppmärksamhet och kärlek här hemma. Kramade om honom, skrattade med honom och pussade ihjäl hans öron, mjuka rygg och små, tjocka, händer ❤️ Ännu en natt som han vill vara nära och han somnade intill i vår säng under tiden vi tittade på Mickey mouse. Jag älskar mina barn mest utav allt i hela världen! Det ska bli så underbart när hela familjen äntligen är samlad här hemma.  

”HOPPAS ATT DU FÖRSTÅR ATT AALIYAH LIDER PGA AV DIG” kommentar

Ibland suger det att vara bloggare. Jag kan få så många fina kommentarer som betyder allt för mig och som ger mig så mycket styrka, men så kommer det få som bara är ute efter att få döda mig och sänka mig nu när jag är som allra svagast. Att vakna upp till en kommentar som skär sig i mitt hjärta och får mig att vilja gråta och skrika ännu en gång som om det inte är tillräckligt med skrik och tårar. ”Jag hoppas att du förstår att Aaliyah lider på grund av DIG.” Du får en medalj för du kom under huden på mig och knäckte mig. Det svider i mitt hjärta varenda dag, varenda timma, varenda minut och varenda sekund. Men du lyckades få det att svida ännu mer. Jag vaknade och din kommentar fick mig att vilja dö. Jag skakar, jag har gråt i halsen, tårar i ögonen och nu lyckades du få mig att gråta mer. Du lyckades höja dig som person för stunden med tanke på att du sänkte en lidande mamma. 

Idag ger du Aaliyah en svagare mamma. Och jag kommer gå till sjukhuset och din äckliga kommentar kommer följa med mig i huvudet. Jag sa till Adriano att någon var elak mot mig och frågade vad jag ska göra. ”Mamma ska till sjukhuset och vila”, svarade han. Ja, jag ska gå till sjukhuset, höra pipande signaler från skärmen och må ännu sämre för att jag kommer tänka på din kommentar mitt i all sorg och skuldbelägga mig själv för att jag blödde i rikliga mängder i två månader och födde för tidigt. Tårarna kommer att rinna ännu mer och jag kommer att skrika när jag kommer hem, gråta, skaka och må ännu sämre. Jag hoppas att du mår BRA nu. 

Det här är inte första gången någon i Shiwans släkt föder för tidigt. Jag är den tredje i vår släkt som föder för tidigt. Jag var ihjäl stressad den här graviditeten. Det var någonting riktigt fel på min moderkaka. Jag pluggade fyra kurser vid sidan om den rikliga blödningen, sjukhusbesöken och samtidigt fick jag ta hand om vår son i trotsåldern. Jag mådde psykisk dåligt under graviditeten pga all stress och oro. Och jag har aldrig varit mer livrädd natten jag fick värkar och min kropp började förberedda mig att föda. Under dessa två veckor har jag aldrig känt mig svagare för att jag är rädd, orolig, ledsen och arg dygnet runt. Och mitt bland all slangar, pipande och konstanta sorg och oro lyckades du få mig att må ännu sämre med din okänsliga kommentar. Du är inte bättre som person. Du är den okänsligaste människan som existerar som hoppar på en mamma som redan är hjärtkrossad. Jag måste kämpa dagligen för att vara stark för henne. Men idag lyckades du ge Aaliyah och Adriano en svagare mamma. 

Och jag hoppas att du slår i din tå, smalben och mellan benen så HÅRT idag. Jag hoppas att du får en sämre dag än vad jag får idag. Jag hoppas att DU FÖRSTÅR vilken hemsk människa du är som hoppar på någon som redan ligger ner.  Du mår inte bra som stalkar mitt liv när du inte ens gillar mig. Du mår inte bra som måste höja dig själv genom att sänka andra. Men i slutet av dagen får jag ändå 1,2 öre för du kollar in min blogg och lämnar billiga kommentarer. Jag får betalt för ditt billiga hatande. Och utav alla mina fina 34091 läsare i veckan så är du bara en bitterfitta i rymden. Du är bara en liten, värdelös, troll. Och jag må vara svag nu, men alla VET hur stark jag är och jag hoppas att våra vägar en dag korsas längre fram och sanningen kommer fram om vem du är – så kommer svag vara det sista du kommer ihåg om mig. Din lilla, patetiska, värdelösa, hatare. 

Och till alla andra fina älskade själar som ger mig ljus i mörkret. Jag ÄLSKAR er ❤️

  

img_0056-1.jpg

ÄLSKLINGEN

  
Aw idag var Aaliyah vaken utav sig när jag kom dit. Inte så mycket för att slå upp sina ögon utan mer för att gråta som en liten diva. Hon var så söt när hon grät. Jag har saknat att höra henne göra ljud ifrån sig. Hon flaxade sina små armar hejvilt och spretade på sina minimala fingrar samtidigt som hon grät med sin lilla öppna mun. Det var så gulligt att höra hur hennes läkare kallade henne för lilla hjärtat och lilla älsklingen. Aaliyah är till och med söt när hon gråter och lyckas charma vem som helst. ”Hon har temperament. Lilla prinsessan vet vad hon vill”, sa sjuksköterskan till mig och jag skrattade och kallade Aaliyah för min lilla diva. Fick trycka in hennes lilla napp i munnen men hon lugnade sig inte förrän hon kom upp på mitt bröst. Det gick mycket smidigare att ta ut henne från kuvössängen. Jag stoppade in henne i min klänning och höll om min lilla älskling i en stund. 

Idag gick det inte att njuta utav att ha henne över mig. För det är någonting allvarligt fucked up med min blåsa. Jag kissade PRECIS innan jag kom in till henne. Men så fort jag hade henne över mig kändes det som att min urinblåsa skulle explodera i vilken sekund som helst. Det gjorde så ONT att knipa och vänta så länge för att gå på toaletten. Jag satt ändå inte så länge med henne, men det kändes så jobbigt idag för  att jag blev så kissenödig att jag inte ens kunde njuta utav att ha min älskade prinsessa över mig. Måste kolla upp så att det inte är urinvägsinfektion. Jag sprang bokstavligt talat genom den långa korridoren i en fladdrande, vit, sjukhusklänning mot toaletten som jag hade rymt från ett mentalsjukhus typ. Haha när jag kom tillbaka mådde jag så mycket bättre och la min hand över min lilla älskling. 

Idag kom stomi läkaren för att visa mig hur vi kommer att byta för henne. Vi satte oss och pratade lite först och hon förklarade lite smått att under operationen togs många cm utav Aaliyahs tunntarm bort. Jag har skrivit ner hur mycket i bloggen, men kommer inte ihåg nu. Tror det var 20 cm. Men det är lugnt för att tydligen har Aaliyah 70 cm till av tunntarmen. Helt sjukt att en så liten bebis kan ha så mycket. Hon visade mig en bild i en broschyr hur Aaliyahs tunn tarm fanns utanpå magen under stomi påsen som en liten utveckad knapp. Och pratade om att när Aaliyah är några kg så kommer hon få opereras igen för att koppla tunntarmen och tjocktarmen bättre. 

Så hon kommer få genomgå ännu en operation när hon väger några kg och jag kommer att vara sååå orolig, rädd och ledsen igen. Men jag frågade om det är lika riskabelt som första operationen och sjuksköterskan som tog hand om Aaliyah lugnade mig att de är försiktiga med magen och att andra operationen är inte lika farlig. Men ändå. Då kommer de plocka bort stomipåsen. Stomi läkaren tyckte Aaliyahs namn var så fint och att hon var så fin. Plötsligt visade hon mig hur man byter hennes stomipåse och jag blev ganska chockad när jag såg hur det såg ut under. 

Det var en röd ”knapp” utav tarmen som fanns ovanpå magen och jag blev ganska svimfärdig när jag tänkte på att jag kunde se min älsklings tarm utanpå kroppen :( Lilla prinsessan grät lite och jag fick hålla nere hennes små ben försiktigt medan läkaren visade hur man rengör runt och sätter dit en ny påse. Så på onsdag ska jag försöka göra det själv. Man ska byta var tredje dag. Men som sagt hon mår bättre vår prinsessa. Hon gråter som en bebis och klämmer ens finger så hårt med sin lilla hand. Aaliyah är så liten men stark och så fiiiin. Hon skulle få en sänghimmel ovanför kuvössängen idag så hon kommer att få ligga där lyxigare som den lilla prinsessan hon är ❤️

Min älskade lilla tjej får mina händer att se ut som Manhands och jag har småååå händer. Fatta så liten och söt vår älskade prinsessa är. Nu börjar hennes ögonbryn komma fram mer. Wah så fin hon kommer vara! Tänk om hon får Shiwans mörka hår och mina gröna ögon. Man ser redan att hon har mina läppar. Shit, vad vacker hon kommer att bli om hon redan är så här fin ”outvecklad”. Hon är i v 28 nu. Mammas älskade, starka, krigarprinsessa.