Så var jag tillbaka.

20151019_183758

Mitt uppehåll med bloggandet har varit en sann befrielse. Jag har under åren som gått skapat mig ett liv bortanför det offentliga. Jag är idag nygift med ett underbart hem och trivs med mitt liv. En sak som jag har lärt mig är att det privata bör få förbli privat.
Ändå sitter jag nu här och bloggar igen. Det låter kanske motsägelsefullt men att dela med sig av bitar ur ens liv känns okej.
Jag har alltid varit en person som stått för mina felsteg och för mina misstag i livet. Den egenskapen hos mig själv är jag tillfreds med. För vem har inte begått misstag? Jag kanske lite fler än många andra. Men så är mitt liv inte ett vanligt liv heller.

För någon vecka sedan skällde en mycket gammal vän på mig för att jag idag lever ett svenssonliv. Hon tyckte det var hemskt av mig att leva ett normalt och tryggt liv, jag som alltid föraktat svenssons. Jag bemötte inte ens det. För jag föraktade svenssonlivet som tonåring, många tonåringar gör det. Senare som vuxen menade jag på att det finns många olika sätt att leva sitt liv på. Och det stämmer ju. Men jag trodde aldrig att jag skulle få möjligheten att leva ett ordnat och tryggt liv. Precis som jag själv borde min vän känna glädje för att jag har ett liv som jag trivs med.

En psykopats dotter, boken som jag skrev under nästan tio år. Jag har delat upp den boken i tre böcker. I samma stund som jag valde att göra så släppte skrivkrampen. Första utkastet till första boken börjar bli klar. Det återstår cirka tio kapitel. Jag skriver om hemlösheten. För ungefär sex år sedan tog min tid som uteliggare slut. Jag fick visserligen inget eget hem förrän 2013 men åren efter hemlösheten hade jag tak över huvudet. Idag kan jag fortfarande börja gråta när det slår mig att jag faktiskt kastar överbliven mat rakt ner i soporna. Att jag har ett eget hem i Bunkeflostrand. Jag har så mycket kläder att jag regelbundet måste rensa garderoben för att få plats. Jag har en underbar säng. Vackra möbler och nylagda golv och noga utvalda tapeter. Min kaffebryggare kostade tvåtusen kr. Jag saknar ingenting materiellt. Och jag har så mycket kärlek i mitt liv att jag inte längre behöver älta mitt förflutna. Mitt psykiska mående har jag lärt mig att både acceptera och hantera. Jag är lyckligt gift och har ett bekvämt liv som hemmafru. På dagarna tar jag hand om hemmet, vår hund och skriver. När jag behöver stöd så finns det underbara människor som stöttar.

Men alla som lever som hemlösa klarade det inte. Väldigt få människor får en andra chans. Flyktingvågen som kom till Sverige och märktes tydligt i Malmö berör mig illa. Jag blir upprörd över att dom hemlösa som redan lever på Sveriges gator helt glöms bort. Jag blir upprörd över att vi tar in ofta svårt traumatiserade människor som vi inte har någon slags plan för att hjälpa. Vi svenskar har ingen erfarenhet av vad krig och flykt gör med människor. Hur ska vi kunna hjälpa svårt traumatiserade människor. Hur ska vi kunna ge dom en andra chans när vi inte har en tydlig plan för hur det ska ske. I en diskussion om just detta som jag hade nyligen så hävdade personen jag talade med att vi har härbärgen där alla kan få en säng och mat. Fast så ser det inte ut. Under min tid som hemlös så fick man köa för att ha en möjlighet att få en plats på ett härbärge. Deras sängplatser är få och hemlösheten är stor. Om du får en plats för natten så har du möjlighet till dusch och frukost.
Om socialen går med på att betala en permanent plats på ett härbärge så får två mål mat om dagen. Jag fick bo ute mitt i vintern många månader innan jag ens fick en kommun som tog ansvaret för mig. Som hemlös har du ingen ansvarig kommun. Jag hamnade på Tillfället i Göteborg. En byggnad med  sju våningar, femton rum på varje våning. I receptionen finns vakter dygnet runt och alla korridorer är filmövervakade. Insatsstyrkan stormade in regelbundet. När bråken sker så låser personalen in sig. Toaletterna som delas av alla möter du ofta människor som tagit en överdos på. Flera gånger i veckan. Våldtäkter är vanliga. Jag var yngsta kvinnan. Och härbärgen som tar emot hemlösa för en natt i taget har mycket begränsande platser.

Så. Jag är inte politiskt korrekt i frågan om flyktingar. Jag tycker inte om att dom hemlösa som redan finns i vårt land glöms bort ännu mer och jag avskyr att vi tar in människor som vi inte har en plan för hur vi ska hjälpa. Många som förlorar sin bostad är inte missbrukare. Men alla som levt en längre tid som hemlös blir missbrukare. Och för att få en lägenhet via socialen så krävs det att man är drogfri. Men verkligheten fungerar inte så att vem som helst kan söka en plats för avgiftning och få det. Även på avdelningar för avgiftning är platserna få. Och dom som redan blivit beviljade en plats på behandlingshem efter avgiftningen går före. Men socialen tar sällan beslut om behandling innan du är avgiftad. Och utan att vara avgiftad är du dömd att fortsätta vara hemlös. I många länder har man sett effekterna av när man ger en hemlös narkoman en lägenhet och sedan försöker motivera personen att sluta missbruka. Det fungerar så mycket bättre och är bevisat. Ändå fortsätter Sverige på ett sätt som inte fungerar.

Det finns så mycket jag vill berätta om hemlöshet. Jag skriver om det och idag är jag så oändlig tacksam för min säng, för maten på bordet. För mitt hem.

 

Jag har startat en insamling. Gå in och kika och ge ett bidrag.

 

 

 

https://www.lakarmissionen.se/insamling/glom-inte-svenska-hemlosa-4473

Fortsätt läsa

Don´bullshit a bullshiter Miia

Nu har garnnarna som också är fina vänner. Vi käkade pizza och snackade. Nu ör jag ensam med nyrastade Theus, Ska softa ner och känna mig nöjd med att ha lyckats monteringskillar som kan an avklara det hela snabbt, 

Applåd Miia. Din falska jävel som inte alls avslastade Theus särskilt mycket, Och klart det funns flera i min ogivning som jag kan be om hjälp. Eller trodde att du var den enda Miia? Ville du bli den offentliga bernys räddare. Jag kan gott ta hand om Theus själv och jag bad dig vid högtst två tillfällen. Resten av gångerna ville du gå ut med honom för det fick dig att promenara och det var bra för dig. Jag låg inte alls i sängen och rökte när du målade. Vi målade tillsamans och du sa ”men du ghorde ju inte som fanny”. Jag gjorde vad jag kunde och den största delen av väggarna gjorde jag minst lika mycket som du. Du handlade åt mig? Jag ville inte att du skulle handla åt mig. Jag gick med på det för att du mådde bra av det. Du städade mitt kök medan jag sov men jag har personal som hjälper mig med det men du behövde känna dig duktig. 

Du fick möbler för tvåtusen kr av mig. Du kommer med en lista på tretusen. Du ger en slags förvaring att ha under sängen men lägger samtdidigt till en ny åt dig. Men när jag frågade varför hon gav bort något som hon köpte nytt när det väl var jag som skulle lägga in det på listan så svarade du ”Den får inte säng under min säng. Jag ville inte ens ha dom och det är minimala förvaringslådor. Du bjöd på mat som sedan jag skulle betala. Men ja just det du skulle samla fimpar till mig. För jag gillar fimpar.
Vet du en sak Miia. Jag ser igenom dig. Don´t bullshit a bullshiter. Jag erbjöd mig mycket hjälp och gav dig mycket hjälp. Men jag förväntar mig inte lovord på en blogg som inte har med vår vänskap att göra. Du skriver själv att den svalnande redan innan. Ja och när du fick veta att du inte får ikeamöbler så fanns det ingen orsak att vänta längre. Ut i forum som du lovade mig att aldrig göra för du föraktade ju Elisa så mycket. Gör du det hur mycket du vill.  Ikeamöblerna loosade du för att du utnyttjade mig och som sagt du vet min diagnonsen. Jag kan läsa stämningar och don´t bullshit a bullshiter.

Jag ska skriva till Fanny som är en bra tjej vad du egentligen säger om henne. Du är så rakt igenom falsk. Det var du för tio år sedan och du är det nu. Du har erkänt att du lusläser bernys bravader med mera och skriver för att försvara dig själv ibland. Hur jävla idiotiskt är inte det? Gör något av ditt liv istället för att  vara besatt av mitt.

För varför? Varför lusläser du bernys bravader och flashback och skriver om dig själv öppet och dolt. Är det inte dags att skapa en egen stolthet, egna möjligheter och jag skulle dö av skam om jag ville så gärna ha uppmärksamhet genom av att vara falsk vän med berny pålsson.

Miia. Du gav mig oftast hjälp jag inte ville ha. Theus fick du ta när du sa att du behövde det. Handla mat ville jag verkligen inte att du skulle göra men du fick ju för du mådde ju så bra av det sa du. Städning bad jag aldrig om. Hämta paket är inget jag tänker ha tacksamhet för. Tråkigt att Kyttyn är sjuk. jJag fick höra av en som jobbat på ditt boende att du har en form av Munchenhauser. Jag vet inte. Jag bryr mig inte. Jag känner dig Miia. Du tror att du är så smart men don´t bullshit a bullshiter som dessutom är i en annan nivå än du är. Jag ser rakt igenom dig och har alltid gjort.
Men jag avvaktade för jag visste att det skulle komma. Och ja där kom det. Du fick inga ikeamöbler. Då blir det plötsligt sårade känslor över att jag inte nämnde dig i ett blogginlägg. Vet du varför? För jag hade klarat det utan dig utan minsta problem. Så bli sårad då för det stämmer. Din hjälp var inte särskilt värdefull och det mesta hade jag kunnat göra själv. Du har fått en hel del pengar, mat och erbjudande om möbler. Jag hade klarat det utan din hjälp. Jag är betydligt mer vuxen och självständig än vad du är Miia. 

Nej jag kommer inte skriva till Fanny. Men hon är en vän till dig som är en fin tjej och förtjänar din respekt och inte ditt falska skitsnack.
Du Miia. Du kommer varken bli fotbollsfru eller marilyn monroe. Du orkar inte ens försöka. Jag är så mycket mer än du någonsin kommer vara.

Jag önskar att du slutade manipulera din omgivning. Och ta bättre hand om alla dina ovanligt sjuka katter. Jag erbjöd mig ju att du skulle få pengar när ena katten var sjuk. Men du skulle använda dom till en god middag. Jag gav dig inte dom pengarna heller, inte då. 

Miia. Släpp mig. Sitt du där på forumen om mig och få en eloge av mina haters som egentligen skiter i dig medan jag håller på att göra come back. Eller börja skriva något eget. 

Hej då. 

 

 

 

 

Fortsätt läsa

Dags att träffa Nilas

Nu ska jag byta kläder och kila till NIlas min älskade lillfjant. Snacka med Lillan och mysa med valpen. Jag ska bara byta om och leta reda på en t-shirt som luktar mig som Nilas ska få. 

KRAM! Nu ska jag springa. 

Fortsätt läsa

Nu kokar jag och provar monteringsservice igen

Jag är riktigt trött nu. Jag har hittat en kille som jobbar men montering som kommer på 30 min. Får se om jag i mitt halvt utmattade stirriga tillstånd lyckas vara trevlig och inte skälla ut honom också. Jag är så trött att huvudet kokar. Ska egentligen till Nilas ikväll men måste sova någon timme först. Jag är helt färdig.

Fortsätt läsa

Text är min styrka

Jag har ringt tusen olika samtal. Pratat med advokat, polisen, läkare, sjuksköterska, socialen, försäkringskassan och mitt i allt kommer monteringskillen som ska ta min gamla garderob som jag såklart hade glömt att tömma. Så jag fick panik men tömde den snabbt och bar garderob som en cool fokuserad brud och skrattade med monteringskillen som i själva verket var den som är cool och fokuserad. Jag har iaf fått enormt mycket gjort och har ju varit vaken sedan innan 03 och igång konstant sedan 04. Kim kämpar på med möblerna och svär ovanligt lite trots att brukshandvisningarna från Ikea är som dom är. Detta känner även Berny Pålsson till. Jag byggde faktiskt ett rött dokumentskåp en gång själv. Sned blev den ju iofs och ful och tog plats men jag minns just dom knepiga instruktuktionerna. Jag är annars bra på att läsa allt som har med text att göra.

För att ta ett exempel. Jag kunde inte koppla enkla sladdar till högtalare. Alla visade mig gång på gång men visuellt tog jag inte in det. (Och det är ju faktiskt en enkel sak) Jag blir blockerad, kan inte lära mig så. Jag läste på (google is my friend) och efter tio minuters läsning kunde jag koppla sladdar bättre än dom som visat mig gång på gång och blivit mer och mer övertygade om min förstörda hjärna. Jag ser inte på film heller. Jag tar inte in det som sker på skärmen och speciellt inte om någon säger ”titta nu missa inte det här, såg du?” Resultatet är noll och helt blankt. Jag kan inte ta in det alls då och över huvud taget är jag dålig på det visuella. Inte just synen, jag ser ju små utstickande rörelser omedelbart trots att jag har dålig syn och jag kan läsa kroppsspråk bra. Men jag kan inte se film. Folk tycker det här är galet på allvar. Det är galet på allvar. Men text är min styrka och den bearbetar jag snabbt. Snabbare än någon annan jag träffat och jag kan leka lekar med folk som jag har skickat sms till. Personen vöäljer ett random sms som jag skrev vid random tillfälle och läser upp några enstaka ord och jag får säga texten i sms:et så bokstavligt jag kan. Det är sjukt. Jag minns både gamla och nya sms väldigt bokstavligt och nu pratar vi alltså om sms som inte är värda att minnas.  

Men siffror är jag fullständigt döv för. Jag måste uttala siffror 070 244 534 osv. Säger någon 0702 44 ,,,,då hör jag inte en enda siffra. Vad det beror på, ja säg det du som kan. Jag vet bara att det fungerar så. Minns inte siffror och koder länge heller. Dom försvinner snabbt ur minnet. 

Nu ska jag springa och dricka kaffe med Kim. Ikväll är det jag som bjuder grabbarna här på pizza.

 

 

 

 

 

 

Fortsätt läsa

Game over eller Berny Blues väg tillbaka?

Game over body från nelly och jeans som jag älskar från Dr Denim är dagens outfit. Jag är på riktigt strålande humör och det bubblar av förväntan inombords.
Jag har varit produktiv denna morgon. Jag jobbar med en stipendieansökan till Sveriges författarfond. Det är delvis ett resestipendium nu men det jag satsar hårt på är arbetsstipendium två årigt och femårigt. Men det här är ett av dom stipendium som det är absolut hårdast konkurrens om. Alla vill ha ett arbetsstipendium, få får det. Jag håller på att välja ut samt redigera utdrag (arbetsprover) ur En psykopats dotter för att visa vad jag gör. Synopsis ska med och personligt brev plus blanketten Jag struntar i att söka tioårigt. Det får jag aldrig. Men ettårigt, tvåårigt och femårigt söker jag samt en resa till Kanada. Varför Kanada undrar ni? Därför att där är psykopatiforskningen väldigt mycket före. 

Nu ska jag ta en kopp kaffe till. Plus sätta mig och skriva. Vi höres senare.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Fortsätt läsa

Respekt men tragiskt

Jag vaknade innan 03. Tog concerta, efexor, xanor och abilify. Hinkade några koppar kaffe. Tog med Theus på en tidig runda. Jag vaknade till av den delvis och vi hjälpte en man att samla burkar längs med kanalen. Han var otroligt effektiv med ficklampa, ryggsäck och ett speciellt utformat system för att hinna samla många på kort tid. Jag säger bara: respekt om än sorgligt. Här är en människa som sliter på morgonen för att samla andras slängda flaskor och burkar istället för att drifta, göra brottslighet eller be människor om hjälp. Det är salute och all heder åt honom även fast det är tragiskt att det ska behöva förekomma. Han var iaf inte hemlös och rökte inte ens cigaretter. Jag kände mig dum som stod där med mitt paket och bjöd honom på en cigg. Jag borde gett honom mina pantflaskor jag har hemma istället. Kom jag att tänka på för sent.
Nu ligger jag med en sista kopp kaffe på ett tag, ska strax duscha och klä mig. Det är skönt med tidiga morgnar men jag är samtidigt grusig i ögonen och känner mig tom i kroppen. Hade behövt en stadig frukost. Ska se om jag har något att käka.

K

 Kim brukar sova rätt länge på morgnarna. Han hör av sig när han vaknar så kör vi hårt med möblerna, jag också (eller jag kör inte möblerna utan småsakerna mer) Sedan ska jag iväg och köpa sele till Nilas plus väga Theus på vägen. 

Men nu njuta av morgonen, maila lite och fixa annat som jag inte hunnit.  

 

 

Fortsätt läsa

Det tar sig sa pyromanen innan han brände ner huset

Nu har jag tagit en och en halv nozinan, käkat lite glass och ligger i sängen och myser med Theus och lyssnar på Lisa Ekdahl. Jag är ruskigt tillfreds. Imorgon hoppas jag att den andra bokhyllan plus dom två byråerna blir färdiga. Och jag ska sätta upp spegeln och krokar och småsakerna plus att min gamla garderob i hallen åker ut. På fredag hoppas jag att klädskåpet och fåtöljen blir klara och sedan är det bara småsakerna som jag sköta själv. Tills sist är det lite deta.ljer som gardiner från Gårdsromantik och lampan från Fröken fräken plus sätta taklampan jag har i vardagsrummet i hallen där den ju hör hemma. Nästa steg är att shoppa detaljerna. Lite lykotor, porslin med mera. Men det vill jag välja ut i lugn och ro när jag har råd med det. 
Den sista utmaningen som blir svår är att få ut stålvajrar med hörnbeslag i taket så att jag kan hänga tunna tyger på och skapa mig ett litet mysisgt sovalkov.

Ett stort askfat för tusen kr är beställt iaf. Det är stort och brandsäkert plus har något slags high tech lock så att inte Nilas med sin valpiga nyfikenhet kan komma åt fimparna. Det ska stå vid fönstret så att jag börjar röka där nu.Inga undantag.

Önska mig lycka till med sömnen. Nu gör jag strax ett försök och ställer klockan på tidig morgon. 
Det tar sig. Det börjar ordna sig i mitt liv på många sätt. 

Fortsätt läsa