Sunday Sunrise

Posted in C'est la vie

Jag vaknade tidigt i morse (vissa tycker nog inte att 07.30 är så tidigt söndag till trots, men låt oss bortse från alla småbarnsföräldrar därute) av att det var lite kvavt i lägenheten. När jag öppnade fönstret såg jag att himlen var så vacker av alla färger till följd av den pågående soluppgången. Jag var så illa tvungen att föreviga detta och här har ni resultatet. På grund av mitt sömndruckna tillstånd orkade jag inte fixa med inställningarna på kameran så förgrunden är ganska mörk, men det var himlen som jag ville åt i vilket fall.

När jag hade somnat om så sov jag ytterligare tre timmar och rullade slutligen ur sängen strax efter klockan elva. Då vispade jag ihop en pannkakssmet, kokade ett ägg och gjorde en kaffe på min sista Nespresso-kapsel. Jag började titta på en film men insåg efter en dusch att jag nog får se klart den ikväll. Det är nämligen så att jag ska ta bussen till Löddeköpinge där jag blir hämtad av någon familjemedlem. Jag ska tillbringa min söndagseftermiddag hos min bror och hans familj. Även pappa och Ewa kommer så det ser jag fram emot. Något säger mig att jag kommer få agera lektant, as per usual. Jag lyder snällt när två dominanta små brorsbarn vill leka doktor, kurragömma eller hoppa på min mage. Sådant där “faster-jobb”. Det är tur att jag gillar det för lönen är under all kritik.

Tack förresten för era kommentarer och feedback på inlägget om Bloggtankar. Det uppskattas verkligen.
För den som fortfarande vill ha en chans att ge några trevliga tips som andra kan njuta av eller skratta åt såhär inför hösten, så passa på att ge dem HÄR. I morgon ska jag sammanställa och så kommer det ett inlägg med härliga hösttips i veckan som kommer!

Nu måste jag kila till bussen. Ha en underbar lördag!

2 Comments

Blandade känslor en lördag i oktober

Posted in C'est la vie

Längtar efter palmer, värme och min syster. På måndag ska jag boka en resa till just de tre UPS:erna… 

Jag är nog lite orolig i själen idag. Stunder av vemod och likgiltighet varvas med total orkeslöshet. Jag går här hemma och känner som att jag måste ta mig genom en hinderbana. Jag vill/borde diska, skriva, träffa vänner, rosta ny müsli, svara på mail/sms, bära upp grejer till förrådet, klippa och måla naglarna, se någon spännande serie, rensa filer på datorn/mobilen, laga vettigare måltider än “breakfast for dinner” och läsa någon av de fem olästa böckerna i hyllan. Inget av det har jag energi för. Trots att jag igår kände mig så himla glad och förväntansfull. Det är frustrerande när jag inte kan komma på varför jag känner mig så omotiverad. I två veckor har jag haft mer energi än någonsin, känt glädje och framförallt tacksamhet för så himla mycket. Mest av allt för min egen kraft och förmåga. Dessutom är jag tacksam för alla människor i min närhet. För relationer som gått från trasiga till starkare. För att jag är så förbannat priviligerad. Det ska inte tas för givet. Utöver det hade jag en härlig fredag igår så jag borde inte känna dessa negativa känslor.

Letar jag efter fel? Är jag rädd för att jag ska jinxa min lycka? Kanske är det helt enkelt det faktum att jag förbrukat så mycket energi att jag nu är urladdad. Nästan varje dag i två veckors tid har jag tvingats visa mig från min allra bästa sida. Nya människor att göra ett gott första intryck på, höga ljudvolymer (barn kan verkligen komma upp i en hög decibelnivå…), många intryck, minnesbanken har fått överprestera under långa dagar, sömnsvårigheter och tidiga morgnar. Borde jag ge mig själv lite tid att landa i det hela? Jag jobbar inte heltid, men att gå från 0% till 80% på kort tid är troligtvis mycket för min hjärna att hantera när den för ett halvår sedan var helt utmattad. Jag trivs ju med det här jobbet, men tänker att det allra bästa är att vara så snäll mot mig själv som jag bara kan. Strunta i måsten och skjuta på sådant som kan vänta.

Det har varit en lång och svår väg tillbaka från depressionen. Den jobbigaste men även viktigaste livsresan jag gjort. För första gången på länge känner jag mig mentalt stark. Därför tar jag det så mycket hårdare när de där svaga stunderna kommer, med en lätt ångest och en dämpad lust för saker jag annars tycker om. Så den här helgen tar jag hand om mig själv. Ikväll kör jag ett par maskiner tvätt för att ren tvätt gör mig glad (på riktigt, hehe), sen ska jag laga till en enkel kycklinggryta till middag och efter det ha lite mysigt hemmaspa innan jag tittar på en mysig film.

Ha nu en riktigt underbar lördagskväll mina älskade läsare och vänner. Vi hörs i morgon! ♥

 

PS, annonserna mellan första och andra inlägget är inte mina eller ett inlägg från mig. Det är annonser från Finest. Just so you know.
2 Comments

Bloggtankar

Posted in C'est la vie

IMG_9213Här sitter jag och låtsasjobbar på Me’Kasi Kafé i Kapstaden. 

Jag har börjat fundera lite över vad jag ska göra med den här bloggen. För några månader sedan var jag nära på att sluta helt. Jag har idéer och tankar med den, men inspirationen trugar till och från. Så jag tänker ge det en ärlig chans genom att utforma bloggen efter de bästa förutsättningarna och självklart bästa läsupplevelsen för er. Det känner jag inte att jag får på denna portalen. För att tala i klarspråk så kommer jag inom kort flytta på mig, igen. Ja jag vet. Det är lite knöligt när bloggare byter portal sådär hipp som happ. Det tycker jag också men tyvärr har tiden här inte blivit så som jag hade förväntat mig. Jag vill gärna hitta en portal där jag känner mig helt hemma och det gör jag tyvärr inte här. Det ska kännas bra i magen och sådär ni vet.

Så det kommer att ske en förändring snart. Jag ville bara flagga för det så att ni som vill fortsätta läsa är beredda på det. Vart jag hamnar och när det sker, är en fråga om research och tid. Dessutom tänker jag skaffa en egen domän för det är på tiden efter så många års bloggande.

Någon som har koll på bra domänsidor?

Jag passar även på att efterlysa lite feedback från mina kära läsare.

  1. Vad tycker DU om bloggens utformande? T ex bildstorlek, typsnitt, navigation (är det lätt att hitta i menyn?), hur snabbt sidorna laddas m.m.
  2. Vad får DIG att återvända hit varje dag/vecka/då och då?
  3. Något speciellt som intresserar just DIG? – resor? vardagsprat? tips? mat?
  4. Hur hittade DU bloggen?

Jag vore så himla glad om just DU – ja, du där – ville avvara ett par minuter av din tid för att vädra din konstruktiva kritik. Det går såklart också bra att maila till christinestories@outlook.com.

Merci beaucoup d’avance! ♥

 

8 Comments

Moving forward

Posted in C'est la vie

En bild jag tog när jag var i Stockholm.

Det har varit en lång, tröttsam dag. Jag skulle inte ha skrivit allt det där positiva i morse. Det förstörde allt tror jag. Idag insåg jag att om jag ska gå framåt i stället för bakåt måste jag veta mitt värde, och påminna mig själv om att vissa människor alltid kommer vara idioter men att det inte behöver påverka mig eller mitt humör. Punkt. Så det gjorde jag och för det är jag stolt. Efter jobbet var jag galet trött, men hade ett möte inbokat med några av mina fellow styrelsedeltagare gällande kommande renoveringar i huset, så det kom jag ganska nyligen hem från. Ibland undrar jag vad jag gav mig in på när jag blev styrelseordförande i Bostadsrättsföreningen, men jag lär mig en hel del ändå måste jag säga. Plus att vi är ett ganska bra gäng som sitter i styrelsen.

Nu måste jag få i mig lite mat, duscha och i princip sova asap. Om jag ska orka morgondagen måste jag få lite fler sovtimmar i natt än jag fick föregående natt. Jag har lidit av en mild variant av insomnia de senaste dagarna. I morse snoozade jag i 45 minuter för att jag var så trött.

 

PS. Jag tycker att ni ska kika på inlägget jag skrev förra veckan. Ni som missat det får gärna dela med er av peppande, roliga och inspirerande klipp, blogginlägg, böcker, låtar etc etc. Kom igen nu, jag vet att ni har en massa på lager!
Du hittar inlägget här → Sharing is caring

 

Leave a Reply

Utmaningar

Posted in Tankar & Funderingar

Det finns en stor fördel med att jobba på en skola: gratis lunch, kaffe och mellanmål. Jag är så pank just nu att jag var tvungen att välja mellan mjölk och blåbärssoppa i mataffären igår. Det låter värre än det är men mitt bankkort har gått ut och det nya skickades till mitt gamla jobb i Kapstaden, så jag är i ekonomisk limbo tills mitt nya kort kommer med posten. Jag funderade några sekunder på vad som var viktigast, skramlade ihop 13 kronor i växelpengar till ett paket blåbärssoppa och hoppades att någon granne skulle ha lite mjölk till mig. Eftersom att jag redan är bekant med de som bor i lägenheten, så prövade jag lyckan där först. De hade både mjölk och hembakta chokladbollar. Den näst sista Nespresso-kapseln och den där chokladbollen fick vara min måndagslyx igår. Inte alls fel hörni!

Den här veckan jobbar jag alla dagar vilket känns roligt. Det är verkligen utmanande men jag har en riktig hatkärlek till det där som tvingar mig att gå ur min komfortzon. När jag ställs inför frågor och dilemman som ibland är svåra att ta ställning till märker jag hur mycket starkare jag blivit som person de senaste månaderna. Jag orkar hantera dem och får inte ångest om det inte blir så som jag hade tänkt. Utmaningar är utmaningar av en anledning. Det är just prövningarna i mitt liv som format mig och gjort mig till den jag är. För första gången på länge så är jag stolt över mig själv och det jag gör, både för mig själv och andra. Det är en underbar känsla.

Nej nu dags att cykla iväg till jobbet!

Leave a Reply

Cheap Monday

Posted in C'est la vie, Outfits

Kläder med tryck plus spegelfoton är ingen bra kombo, vilket jag insåg när jag hade tagit dessa två bilder i min nyputsade spegel. Jag som ville visa min måndagsuniform som påminner den måndagströtta om vilken dag i veckan det är. Plus ett statement om vilken stad jag tycker om lite extra förutom Malmö. Skjortan är från GAP och du kan hitta den HÄR till nedsatt pris (ni som läst bloggen ett tag har nog förstått vid det här laget hur mycket jag tycker om att handla mina kläder där, hehe), sandalerna från Birkenstock och tightsen är hundra år gamla men från Gina Tricot.

 

Från Cheap Monday öf cörse.

 

Idag har jag faktiskt inte alls känt av den där hemska måndagskänslan som tyvärr ofta infinner sig den här första dagen på veckan. Det var kanske inte så att jag skuttade upp ur sängen för tro mig när jag säger att jag är mästare på att snooza, men jag var varken butter eller bitter. Bara förväntansfull och spänd på vad dagen skulle ge. Idag jobbade jag först några timmar, sedan har jag tillbringat eftermiddagen med att lyssna på avkopplande musik, tvätta och dricka kaffe.

Nu ska jag hämta tvätten och efter det passa på att rensa lite bland mina papper som ligger i en hög på mitt skrivbord i stil med Mount Everest. Hur kan det skickas ut så mycket papper år 2017 när exakt allt ska vara digitalt?! Det är ytterst märkligt måste jag säga.

 

 

Leave a Reply

Recap av helgen som gick

Posted in Weekend

Hej på er!

Helgen är förbi och jag kan väl inte direkt påstå att jag bidragit till historieböckerna dessa två dagar. Det har egentligen inte varit en dålig helg på något vis, men jag har legat sjuk större delen av den. Igår tillbringade jag hela dagen i sängen. Jag sov, såg på film, läste bloggar (varför uppdaterar ingen under helgen?! *kastar sten i glashus*) och tryckte i mig diverse mediciner i hopp om en snabb kurering. Enda gången jag gått utanför dörren var för att slänga soporna. Dessutom har jag nog tagit priset i sunkighet eftersom att jag inte orkade duscha på 2,5 dygn. Jag liksom bara körde på samma outfit från fredag kväll till söndag eftermiddag – pyjamas, sjal och morgonrock. Jag såg ut som en medelsvensson-version av Hugh Hefner och luktade troligtvis en blandning av svett och flottigt hår.

Innan jag stängde in mig som en eremit hann jag jobba, promenera i eftermiddagssolen i ett folktomt Riseberga (det kan vara mysigt men jag påminns också om varför jag tycker om att bo i stan), äta en riktigt god kladdkaka på Atrium och äta födelsedagsmiddag hos Louise. När jag cyklade hem på kvällen så var jag lyckligt ovetande om att jag skulle vakna med en kraxande röst på lördag morgon. Fast det gjorde ju även att helgen faktiskt inte blev fullt så tråkig trots allt.

 

Friday Night Lights. Älskar dessa ljus som hänger över cykelbanan vid Folkets Park.

 

Annat jag gjort i helgen:

♦ Sorterat bort sommarkläderna och bett en stilla sorgbön. Nu kommer de ligga i mörker tills våren kanske kommer. Typ i juni.

♦ Sett filmen You’re Not You med bland annat Hillary Swank och Emmy Rossum. Jag grät. Mycket. Riktigt fin, men också sorglig film.

♦ I princip bara ätit rester från frysen för att slippa laga mat.

♦ Känt tacksamhet för att jag inte har barn att ta hand om när jag är sjuk utan kan ligga under täcket och äta glass medan jag tittar på halvdåliga filmer från 90-talet.

♦ Känt mindre tacksamhet över munsåret som ploppade upp på överläppen igår morse och frenetiskt gjort allt jag kunnat för att det ska försvinna. Tack gode gud för munsårssalva!

♦ Blivit påmind om att jag köpte en fin ljusstake i mässing för någon månad sedan i en second hand-butik. Den lär bli väl använd de närmsta månaderna.

♦ Ätit upp all choklad som för ett dygn sedan existerade på dessa 36 kvadratmeter.

♦ Läst ut Marie Fredrikssons självbiografi. Hon är en stark kvinna måste jag säga och som gammalt Roxette-fan så var jag väldigt nyfiken på hennes historia, men blev lite besviken på boken.

♦ Skrattat åt det här SNL-klippet med Ryan Gosling. Kate McKinnon är helt underbar!

 

 

Idag tog jag mig dessutom samman efter en totalt förslappad helg och körde en städrazzia här hemma. Medan powerballader strömmande ut från högtalarna så åkte dammsugaren fram, mattorna skakades, köket rengjordes, badrummet skrubbades, sängkläderna byttes och sedan tog jag en lång, välbehövlig dusch. Nu är hemmet (någorlunda) rent och jag doftar gott från nytvättat hår, rena myskläder och min bodyscrub från Rituals. Allt är frid och fröjd med andra ord.

 

 

Jag åt en tidig middag idag och nu blir det te med banankaka till kvällsfika medan jag tittar på någon film. Just nu är jag inne på actionthrillers. I brist på annan spänning.

Hur var din helg förresten? Tell me!

 

7 Comments

Sharing is caring

Posted in Inspiration

Jag är väldigt trött för tillfället och har dessutom blivit sjuk. Den som har varit på alerten den senaste veckan har säkert förstått att jag har börjat jobba också. Efter några månaders paus tar det ett tag för kroppen och hjärnan att anpassa sig till det. Jag misstänker att det är immunförsvaret som inte riktigt hänger med i svängarna och på så vis inte haft tillräckligt med motståndskraft för att stå emot en massa baciller. Vips så blev jag förkyld! Med det sagt tar jag några dagar för att kurera mig och hämta nya krafter.

 

Så jag tänkte att vi ska ägna detta inlägg åt lite cyber love och tipsa varandra om roliga saker. 

Har du sett en härlig film de senaste dagarna? Upptäckt en grym artist/grupp? Hört en inspirerande podcast eller TED Talk? Lagat till ett smarrigt recept? Läst ett roligt blogginlägg eller en intressant artikel? Fått syn på en meme på Instagram som fått dig att skratta högt på bussen? Skicka iväg en kommentar här eller maila mig, så sammanställer jag allt i ett inlägg i slutet av veckan.

Sharing is caring och jag tror att vi alla behöver lite inspiration och motivering den här tiden på året. Right? Tänk vad många som kan glädjas åt det där som du sitter och håller på i hemlighet.

 

Jag kan börja!

♥ En cover av Fleetwood Macs låt The Chain som Harry Styles nyligen gjorde i BBC 1 Live Lounge. Som Nutella i mina öron.

 

♥ Två serier på Netflix som är ganska okonventionella och med lite speciellt humorspel. OBS! Inget för barn, eller den pryda vuxna.
1. You’re the worst – som handlar om ett gäng ganska dysfunktionella personer i 30-års åldern som bor i LA.
2. You Me Her – med Greg Poehler om ett gift par som ingår i en polyamorös relation med en tredje yngre kvinna.

 

KRAM på er! ♥

 

5 Comments

After rain comes champagne

Posted in Vardagslyx

Note to self: cykla inte till andra sidan stan när det blåser starka vindar och väderprognosen visar på regnskurar. Det blir aldrig särskilt bra. Jag var inte direkt på bra humör när jag väl kom fram till jobbet igår, en kvart försenad. Dessutom huserar de i tillfälliga lokaler där det var tvärdrag och kallt. När jag cyklade hem så ösregnade det och jag cyklade fel. Där sjönk humöret ytterligare och jag var så arg på regnet. Jag förbannade det blåsiga Malmö-vädret och började åter igen planera att emigrera till varmare breddgrader. Till slut kom jag in till stan och cyklade förbi hemma hos Madde och Johan innan eventet vi skulle på. Jag fick låna ett par torra byxor (plaskblöta jeans är allt annat än bekvämt) och en regnjacka, så att jag åtminstone var någorlunda torr och varm. Det var jag så himla tacksam för.

Jag cyklade sedan i förväg till eventet för att möta upp Louise som satt utanför och väntade. Med ett glas cava i ena handen och några några snittar i den andra tillsammans med den festliga stämningen i nyöppnade butiken Slettvoll så kände jag mig lite mer harmonisk igen. Det var som en flashback från tiden i Paris där jag ofta gick på sådana event. Louise och jag har som mission inför hösten att leta upp gratis event. Gratis mat och mingel är den perfekta vardagslyxen. Särskilt på hösten och vintern. Då behövs det mer än någonsin.

Idag bestämde jag mig för att ta bussen i stället och är väldigt nöjd med mitt beslut. Jag har körsång ikväll men det får jag eventuellt skippa beroende hur jag mår efter jobbet. Egentligen vill jag inte det men måste prioritera hälsan. Jag börjar jobba tidigt i morgon men slutar kl 14. Det är så lyxigt att kunna styra mina egna tider.

Leave a Reply

Brochant

Posted in C'est la vie, Paris, Paris Tips

Jag kör lite Paris igen och ett tips till dig som ska åka till denna vackra stad inom en snar framtid. Det här var mitt kvarter i nästan tre år och under den första tiden av dem bodde jag på den där gatan till vänster på första bilden. Alla bilder är fotade på eller omkring Avenue de Clichy/Brochant och även parken Square des Batignolles. Det är riktigt mysigt däromkring och dessutom trevligt att strosa runt på parallellgatorna rue des Moines, rue Brochant och rue Legendre (om du ska välja en så hade jag sagt rue des Moines). Där hittar du en massa mysiga små krogar, barer och butiker. Plus att det är ett relativt oupptäckt område så du får se det riktiga Paris, och inte det turistiga. En del av det är väldigt multikulturellt medan en annan del är lite mer trendig och hipster. Med andra ord får du lite av varje.

Se även: Acide – Salon de Thé

 

När jag vaknade i morse kände jag mig lite sådär snuvig och kittlig i näsan. Ni vet så som man kan känna precis innan en förkylning bryter ut. Jag hoppas att tillräckligt med sömn, vätska och bra mat ger mitt immunförsvar en extra boost. Jag har verkligen inte tid att vara sjuk just nu. Om en timme ska jag iväg och jobba, sen ikväll ska jag möta upp med Madde och gå på ett event. En ny butik öppnar i Malmö och jag har fått en inbjudan till deras öppningskväll. Bubbel och plockmat utlovas. Då kommer såklart jag!

 

2 Comments

Renovating that self-esteem

Posted in Tankar & Funderingar

Sea Point Promenade i Kapstaden, precis innan solnedgång en sommardag (deras sommar då vill säga). Den får beskriva känslan jag har just nu.

Idag har jag jobbat hela dagen och jag är så himla nöjd med mig själv för tillfället. Jag märker hur jag har förändrats till det positiva. Jag lämnar inget åt antagande och tar reda på mina förutsättningar. Vågar fråga, ställa krav, säga vad jag vill eller känner och gör mitt bästa efter de medel jag har. På så vis kan jag knuffa undan den där prestationsångesten innan den kommer åt mig och sätter tvivlande tankar i mitt huvud. Idag var jag på en skola jag gärna vill jobba mer på. Dels för att jag fick ett så himla bra intryck av lärarna. Alla var trevliga och verkade uppskatta att jag var där. När jag ser och hör att andra tycker att jag gör bra ifrån mig, och jag dessutom själv tycker att jag gör ett bra jobb, har jag en så skön känsla i kroppen när jag väl går hem. Det ger både glädje och energi. Jag ska dit på fredag igen vilket känns kul.

Efter ett år av alldeles för höga krav, dålig självkänsla och konstant rädsla för att misslyckas så börjar jag hitta tillbaka till tron på mig själv. För första gången på länge kan jag skilja på den jag är och det jag presterar. Om jag misslyckas en gång betyder inte det att hela jag är misslyckad. Det går alltid att rätta till och göra bättre nästa gång. Jag vill alltid försöka att göra rätt för mig men måste inte bli älskad av alla. Jag är lika mycket värd ändå. För fyra månader sedan trodde jag helt ärligt att jag inte kunde bygga upp min självkänsla igen. Jag trodde att den var demolerad beyond fixing. Jag hade fel. Den är redan renoverad och med lite finputsning och polering så kommer den skina som aldrig förr. Jag måste bara påminna mig själv ibland om att vara snäll mot mig själv. Det är viktigt det där med snällhet.

Nu ska jag diska bort den illaluktande odören i mitt kök, och sedan cykla hem till mamma för att bli bortskämd med middag.

Leave a Reply