The Ghostwoman

Posted in C'est la vie

IMG_3102 (kopia)

Dessa bilder var från början så himla gulaktiga i tonen, så jag försökte normalisera dem i photoshop. Tyvärr får dem mig nu i stället att se ut som ett genomskinligt spöke. Fast det kan ju få vara min superpower då. The Ghostwoman. Kanske vore en bra affärsidé? Jag kan erbjuda mina tjänster till alltifrån inbrottstjuvar till olycksfåglar.
“Går genom väggar. Erbjuder 50 olika ‘oooh’:ande läten. Extraknäcker även som skyddsängel. Tar Swish.”

 

IMG_3108 (kopia)

Hursomhelst. Det var inte det inlägget skulle spåra in på. Bilderna tog jag för en dryg vecka sedan när jag kom hem från en fest (ja Madde, jag bytte tillbaka till klackarna och tog femton spegel-selfies klockan halv två på natten… *skäms-emoji*) bara för att jag kände mig så fin. Jag tror att det var första kvällen på cirka två månader som jag hade mer smink på mig än mascara och bar klackar. 6 av 7 dagar går jag helt osminkad i sneakers eller mina älskade Birkenstocks. Jag har för övrigt märkt en avsevärd skillnad på mina fransar tack vare att de får vila från smink det mesta av tiden. De har både blivit längre och tjockare. Jag lovar bevis på detta. De fyra ögonfransar jag tappade idag måste bara växa ut igen.

 

IMG_3105 (kopia)
IMG_3101 (1)

Det som ser ut som en kjol är egentligen en klänning från & Other Stories. Blusen är ingen knytblus men det fungerade bra att bära den så. Skorna är från franska skomärket André och halsbandet från Lindex. Allt är flera år gammalt eller införskaffat på rea så ni kan inte köpa det någonstans. Givande att jag delade med mig va? Jag tänker att denna inspirationsbomb kommer leda till att minst en person köper en svart vippig klänning.

 

Den här helgen har varit ganska lugn, men inte mindre tillfredställande för den sakens skull kan jag lova. Thaimat följt av liveband på Far i hatten, mysig och lång lördagsfrukost i sängen, kanelbulle-fika från St Jakobs Bageri, filmkväll (tyvärr var filmen mindre bra men sällskapet desto bättre), uppfriskande och rask söndagspromenad med en podcast i lurarna, en lång telefonkonversation med Linda för nödvändig livsupdate och slutligen ett par timmar på biblioteket tillsammans med Louise innan jag satte mig i eftermiddagssolen på min gård för att tanka d-vitamin. Jag fick ett snabbt infall att göra någonting nu till kvällen men jag sov inte så bra i natt så det får nog bli en lugn kväll hemma trots allt. Särskilt eftersom planen är att åka in till Malmöfestivalen i morgon kväll. Egentligen undviker jag helst centrala Malmö denna veckan på året (stadsfestival i en hel vecka är fem dagar för mycket), men Maia Hirasawa och Eva Dahlgren spelar så det vill jag se. Jag måste ladda energi för det genom att vara lite för mig själv mellan varven.

Hur har DIN helg varit? Berätta!

2 Comments

Allt mellan himmel och jord

Posted in C'est la vie

IMG_3119 IMG_3117

Såhär ser det ut när en livsstilsbloggare (usch, tycker inte om att definiera min blogg men jag antar att den går under den fliken) blir hembjuden på middag hos en matbloggare. Jag och Clara, som driver Bossbloggen, fick en inbjudan vi inte kunde motstå: att bli utfodrade av Caroline a.k.a. Att vara Vass. Inte nog med att maten var utsökt (jag måste försöka mig på att göra rödbetssallad!) så fick jag en hel kväll i sällskap av dessa två coola brudar. För några månader sedan kände jag bara Clara, och vad som började med en bekantskap två bloggare emellan har det senaste året utvecklats till en fin vänskap. Caroline har jag lärt känna bättre under sommaren och jag är så glad över att vi inte bara har gemensamma intressen, utan även funnit varandra genom att dela med oss om både vårt förflutna och våra drömmar. Det är så intressant att lära känna människor på djupet. Det här är två tjejer som står stadigt med båda fötterna på jorden, men som precis som jag behövt hitta styrkan för att inte falla ner i gropar under vägens gång. Jag blir så imponerad och inspirerad av deras mod, ödmjukhet och intelligens.

Vi pratade verkligen om allt mellan himmel och jord. Djupa diskussioner om livet, bekännelser av sådant kan kanske inte berättar för vem som helst, kulturella skillnader, ens eget värde och små eller stora livsmål. Vad som sades stannar mellan oss, såklart.

Idag har jag inte gjort så mycket fram tills för ungefär 40 minuter sedan. Då kände jag nog tid hade tillbringats i sängen framför datorn, krängde av min pyjamasen och tog på mig en långklänning. Vädret är tråkigt idag men jag fick en väldigt glad nyhet för en stund sedan och det tänker jag fira med en kopp gott kaffe på ett trevligt kafé. Ikväll ska jag unna mig att äta thaimat ute med min kompis Julia. Någon gång får jag ju faktiskt unna mig.

Hur mår ni? Några storslagna planer i helgen eller är det Netflix som gäller?

2 Comments

Ordning på torpet

Posted in C'est la vie

IMG_2760Jag tänkte att en bild där jag utstrålar fridfullhet och kompromisslöst lugn passade bra till texten.

Efter två dagar med bara en massa fix, städ, ärenden och en onödig dos stress så kan jag äntligen med gott samvete slappna av lite. Jag har lättare för att hantera stress nu jämfört med för några månader sedan men kroppen säger ifrån snabbare och mentalt blir jag ur fokus. Dessutom mår jag inte bra när det känns som att jag inte hinner med sådant som ger mig lugn i kaoset. Vilket varit fallet de senaste två dagarna och detta har gjort att jag inte varit mitt bästa jag. Det är däremot okej om jag har ett mål och tar en sak i taget. Idag fick jag ordning på kaoset i min lägenhet. När jag dammsugit och tagit en välförtjänt dusch kom Louise över på fika. Hon har varit bortrest i en vecka och vandrat på Lofoten, men nu är hon tillbaka i Malmö och det är jag glad för. Vi pratade om vad som hänt den senaste veckan och vad som komma skall. När hon frågade om jag ville äta middag med henne och hennes morbror så funderade jag i 10 sekunder, sen kom magkänslan som sa “nej, Christine. Ikväll orkar du inte vara social och behöver vila”. Så jag tackade vänligt med bestämt nej. Jag börjar bli bättre på att lyssna på den där magkänslan.

Efter att jag städat klart passade jag på att bädda med nytvättade lakan och jag ser verkligen fram emot att krypa ner i sängen och se på en serie. Alltså, är det inte den bästa känslan att lägga sig i en säng med rena lakan efter en produktiv dag? Kanske inte ALLRA bästa, men topp 5 ändå. Topp 1 är att få kissa när man är riktigt jäkla kissnödig.

Leave a Reply

Gröna fingrar och systerskap

Posted in C'est la vie

IMG_3080 IMG_3083

Min syster ska inom kort flyga sin kos till fjärran länder i några månader och flyttar därför ut ur sin lägenhet idag. Hon ringde mig i panik för att allting kändes lite överväldigande och behövde hjälp med packning, städning och systerligt stöd. Till saken hör att de ska med ett plan till England ikväll och att en ny hyresgäst flyttar in i morgon, så det var lite brådskande att bli klar snabbt. Så jag har tillbringat min eftermiddag i deras lägenhet men jag hade inte någonting bättre för mig så det var ingen tvekan. Ibland kan det faktiskt ge lycka att hjälpa andra, särskilt när det gör allting så mycket enklare för den andra parten. I detta fallet så var jag en bidragande orsak till en lite lugnare syster som stressat som en toka senaste tiden med dubbla tentor, uthyrning av lägenhet och förberedelser inför en utlandspraktik. Samtidigt som hon har oroat sig för sin storasyster. Så nu kände jag att det var min tur att ställa upp. Det fina med systerskap är att kunna vara där för varandra när det behövs, även om rollerna skiftar från dag till dag. Dessutom fick jag en massa mat av dem så nu behöver jag i princip inte handla några basvaror på två månader. Däremot är jag nu helt slut. När jag kom hem slet jag av mig mina trånga jeans och satte mig på golvet bara för att jag inte orkade stå upp mer.

Jag hittade en av mina krukor i ett av deras skåp. Den vita krukan är från Rörstrand och jag fick den av mamma när hon flyttade. Syrran trodde att det var hennes så nu är det stora mysteriet vidare det finns två, eller om hon kommer inse att hennes minne inte är i enlighet med verklig fakta. Det är inte första gången detta händer. Jag är såklart hundra procent säker på min sak. Gäller storasyster-veto i ett sådant här fall? Växterna köpte jag igår på Coop. Det var 3 för 100 kr. Snacka om kap! Jag hoppas bara att de överlever i min vård. Jag är inte direkt känd för att ha gröna fingrar men lägenheten känns lite hemtrevligare med plantor och blommor.

Nu ska jag ta hand om mitt eget stök här hemma och sedan bege mig hem till min kusin på middag.

Leave a Reply

Nope. I still don’t like dogs.

Posted in C'est la vie

IMG_2958

Eftersom att jag vanligtvis inte är särskilt morgonpigg så blev jag ganska förvånad över att vakna klockan 07.03 i morse. Normalt sett brukar jag kunna somna om, men jag var helt klarvaken trots att jag vaknat flera gånger under natten, så efter 40 minuter gav jag upp och rullade motvilligt ur sängen. Även om jag älskar att sova på morgonen så är det faktiskt ganska skönt att få en tidig start på dagen. Jag har för övrigt gått och trott hela dagen att det är onsdag, men blev sen informerad av mamma att det i själva verket varit torsdag hela dagen. Det märks att mitt huvud inte riktigt är med i svängarna just nu. Jag känner mig överlag ganska ur gängorna och reagerar ovanligt starkt på vissa saker som sker i min omgivning.

Igår när jag var och handlade på Willy’s så överraskades jag av två bitska hundar som började skälla aggressivt när jag kom ut från entrédörrarna. Jag överdriver inte när jag säger att jag skrek rakt ut så att personer runt omkring skrattade åt mig och nästan fick en hjärtattack. Nog för att jag är lättskrämd annars också men jag har märkt att jag reagerar extra negativt på överraskningar sedan jag blev utmattad. Jag minns till exempel ett tillfälle i Kapstaden då jag gick på gatan och en gatuartist skrämde mig. Mitt temperament gick från 0 till 100 på en tiondels sekund. “What are you doing you fu**ing idiot?!!”, skrek jag åt honom och gick därifrån med osynliga blixtar som for ut genom mina ögon. Jag hade hjärtklappning i en kvart efter den händelsen. Jag skrek inte samma sak åt hundarna men jag hade god lust till det. Anledning trettiofyra till att jag föredrar katter.

Nu ska jag ta en dusch och sedan gå och lägga mig. Jag har haft magkatarr i en dryg vecka och det blir inte bättre av att jag fått ännu en sak att oroa mig för. Ja alltså livet. Ibland är det inte så himla roligt och andra gånger är det helt jäkla underbart. Jag väntar med spänning på det där senare.

 

2 Comments

You can’t read me, I make up stories as I go

Posted in C'est la vie

IMG_3004

Jag läste ut den andra av de två böcker jag lånade på biblioteket idag så jag cyklade dit för att låna några fler. Kanske är det lite väl ambitiöst att tro att jag kommer hinna läsa fyra böcker på en månad, men jag läste ut de andra två på drygt två veckor så helt omöjligt är det inte. Jag har återfått intresset för att läsa och har den senaste tiden märkt att mitt ordförråd behöver utökas, så jag tar tillfället i akt. Nu lånade jag två böcker som är skrivna av fransmän – DEN FANTASTISKA BERÄTTELSEN SOM FAKIREN SOM FASTNADE I ETT IKEASKÅP (världens längsta titel) och Romain Puértolas samt Lyckliga människor läser och dricker kaffe av Agnès Martin-Lugand. Jag skulle såklart kunna läsa dem på franska, men det är nog lite overkill just nu när min koncentrationsförmåga ligger på lägsta nivå och självkritiken på högsta. Som sagt, ett steg i taget. Däremot är Tina Feys bok på originalspråk. Jag tänker att det mesta som är roligt i den boken inte översätts lika bra till svenska, plus att det är bra för mig att läsa på engelska också för att hålla igång språket.

Jag har känt mig lite febrig de senaste dagarna och väldigt trött, så jag orkar inte göra så mycket för tillfället. Eftersom att det är bra att komma ut i friska luften och få lite sol i ansiktet så tog jag i alla fall en omväg hem med cykeln genom parken där jag satte mig på en bänk en stund. Vädret nu är så konstigt att jag ibland glömmer bort att det är sommar. Vissa dagar får jag för mig att det är tidig höst och tar på mig alldeles för mycket kläder. Tänk om det aldrig kommer bli riktigt sommarvarmt? Hemska tanke. Nu tycker jag att vi håller alla tummar och tår för minst tre veckor med 25 grader eller mer.

Leave a Reply

Nej här delas det inte på några bakelser

Posted in C'est la vie

IMG_2994 IMG_2993

Min mamma kan vara så himla komisk ibland. Hon både gör och säger saker som får mig och syrran att vika oss dubbla av skratt. Många gånger önskar jag att jag hade skrivit ner alla citat från henne för det är så klockrent ibland så jag hade kunnat skriva manus till en hel säsong av Solsidan. Sedan kan hon göra små saker för sina barn som verkligen visar vad hon är för en typ av mamma. Som att hon alltid kommer ihåg våra namnsdagar även fast vi aldrig kommer ihåg dem själva. Hon har som tradition att ge oss en liten “slant” (ni vet så som den äldre generationen pratar om stålar) och ibland får vi en namnsdagspresent. Igår bjöd hon både mig och Louise på fika (roligaste scenariot var när Louise föreslog att hon och jag kunde dela på en bakelse och mamma utbrister “neeej, här delas det INTE!” framför en förvirrad medarbetare på Konditori Hollandia), och berättade med inlevelse om denna tradition för min kompis när vi väl satt oss ner. Eftersom att jag tilldelats ett namn med en internationell stavning som inte finns i namnsdagskalendern, så firar mamma “Kristina-dagen”, vilket var igår. Tjugo riksdaler blev mina och sedan fick jag ett litet paket inslaget i ett vitt papper med röda prickar på, vari det låg en fickspegel. “Du skulle sett de andra speglarna – de var så turistiga men detta var fint med Eiffeltornen”. Vilket bilder på lutande tornet i Pisa och “AMERICA” i tryck tydligen inte var. Haha! Säger ju det. Klockrent <3

Idag vaknade jag till att mobilen ringde och efter det samtalet var min morgon förstörd. Varför kan inte myndigheter ha lite mänsklig förståelse när det behövs? Ännu ett hinder jag inte har kraft för att ta mig förbi just nu. Jag bara låg kvar i sängen och stirrade rakt fram, oförmögen att gå upp. Kände att jag ville ligga kvar exakt så hela dagen. Efter en stund ringde min syster och sa flera bra saker. Jag är så tacksam för att hon finns och för att hon verkligen försöker att förstå vad jag går igenom. För det är inte alltid så lätt för alla andra när jag själv ibland står som ett frågetecken, men hon frågar och tar reda på. Lyssnar på poddar om psykisk ohälsa och tar reda på fakta. Accepterar samtidigt som hon uppmuntrar. Det älskar jag henne för.

Det kändes lite bättre efter att jag hade pratat med min syster och vi bestämde att vi ska ses i morgon. Idag tar jag det lugnt här hemma. Jag ska se på film, måla naglarna och läsa ut min andra bok så att jag kan låna nya böcker på biblioteket i morgon.

2 Comments

Slowmotion

Posted in C'est la vie

IMG_2898

Jag har börjat lära mig att inte stressa och i stället njuta av stunden. Såklart är jag en ganska nostalgisk person som gärna drömmer mig tillbaka till det jag redan upplevt, såväl som jag oroar mig för framtiden, men jag försöker att leva mer i nuet. Det är lätt att missa sådant som finns rakt framför näsan när man alltid blickar bakåt eller framåt. Det var som min psykolog sa till mig, “Försök att göra allt lite långsammare”. Detta är ibland lättare sagt än gjort för en rastlös tidsoptimist med beslutsångest, men jag vet också att hon har en poäng. Världen går inte under om jag går eller cyklar lite långsammare. Det gäller att välja sina stressmoment, precis som med strider. Det där sista är någonting jag också jobbar på.

Senaste veckorna har jag mest tagit det lugnt och inte dokumenterat så mycket med mobil eller kamera, men några bilder finns det så jag tänkte dela med mig av vad jag har hittat på.

 

IMG_2944Vissa dagar stannade jag inne och var för mig själv, men vissa dagar när temperaturen steg över 20-sträcket så cyklade jag ut till Västra Hamnen och solade. Tro det eller ej, men den här obotliga badkrukan har faktiskt badat också, FLERA gånger. Okej, två gånger, men ändå. 

IMG_2896Förrförra helgen tillbringade jag i princip hela helgen tillsammans med den här fina personen. Middag på hennes balkong på fredagen, filmkväll hos mig på lördagen och på söndagen åkte vi på utflykt till Hörte Brygga med min kompis Jocke. 

IMG_2906Att baka är billigare än att köpa dyra kakor på hipsterkaféer. På bilden: Kärleksmums.

DSC_4577Jag har hängt med familjen hemma hos min bror och blivit nedbrottad av två små marodörer. De där två brorsbarnen är helt underbara när de inte skriker eller gråter. Tänk att två små människor kan ge så mycket kärlek? Det är inte jag på bilden utan syrran. Jag dumpade dem på henne när jag hade fått tillräckligt med blåmärken på min överkropp.

IMG_2884En annan jag hängt med är denna gulliga vän. Jag är så tacksam för att Louise blivit en så god vän på kort tid. 

IMG_2905Många luncher och middagar har intagits i sängen, men så är också min säng min borg. Där gör jag allt.

IMG_2874Ibland har jag tagit med en termos med kaffe bort till parken eller havet med en trevlig podcast i hörlurarna.

IMG_2883Det här liksom. Det är så vackert <3

IMG_2918Jag har lånat böcker på biblioteket. Den första jag läste var Michael Jacksons biografi Moonwalk. Helt okej men kanske inte den bästa jag läst.

IMG-20170715-WA0017Dessutom så var min tyska kompis Anna på besök. Det var så himla mysigt att ha henne här. 

Det är ungefär så det sett ut. Det märks att svenskarna börjat med sin semester för Malmö känns så lugn och stillsam på något vis. Det är färre människor överallt. Jag älskar det.

Leave a Reply

Steg för steg

Posted in C'est la vie

IMG_2908

Det har regnat hela dagen så jag passade på att göra sådant som bör göras en dag då solen inte skiner. För det första har jag tvättat, vilket var välbehövligt för snart hade jag fått börja vända ut och in på mina underkläder. Too much information? Sedan fick jag undan det stora diskberget. Eftersom att jag lever i ett singelhushåll så har jag för mycket glas och porslin för mitt eget bästa. Mest ultimat vore det kanske om jag hade en av varje grej. Då hade jag tvingats diska direkt. Fast det hade varit jobbigt de gångerna jag verkligen inte orkar diska direkt. Vad jag även gjort är en banankaka. Ja, igen! Kommer jag någonsin baka något annat än kärleksmums eller banankaka? I think not. Den blev för övrigt riktigt god. IGEN. Jag har även hunnit se på Före Detta Fruars Klubb som plötsligt uppenbarade sig framför mina ögon när jag skrollade i menyn på Netflix. Jag hade den på VHS en gång i tiden och har alltid älskat den. Den kom ut 1996, så alltså 21 år sedan, och jag var gammal nog att ha en VHS-film om tre skilda medelålderskvinnor. Hur gammal är jag egentligen?!

För övrigt så mår jag okej (förutom min plötsliga ålderskris). Jag tar allt lite piano just nu. Vilar när det behövs, socialiserar i lagom dos, försöker att vara snäll mot mig själv, jobbar på att säga nej, övar på att ta beslut utan att få ångest för att kanske ha tagit fel beslut, undviker stressiga situationer, konsumerar sociala medier på lägsta nivå, läser böcker och sänker alla prestationskrav. De senaste veckorna har varit stundvis fina och stundvis tuffa, men jag vet att det är så det är. Jag får inte vara för hård mot mig själv om jag faller ner i gropen igen utan i stället acceptera läget, rehabilitera och gå vidare. Ni vet, steg för steg.

Eftersom att en bild på en grå regnhimmel inte är särskilt inspirerande så får ni här ett foto jag tog för några kvällar sedan från mitt köksfönster. Det var ännu mer spektakulärt i verkligheten. Färgerna var helt magiska. Jag älskar den utsikten. Nu ska jag äta lite middag och se på ännu en film. Det blir många sådana nu.

Leave a Reply