Cape Point: At the bottom of the world

Posted in Cape Town Surroundings, South Africa, Travels

Det finns stunder då jag märker av min högkänsliga personlighet lite extra. Denna tisdagen i mitten på mars i år var en sådan. Då åkte vi på en dagsutflykt och stannade i Cape Point, vilket ligger på en halvö drygt 1 timme och 3o minuters bilfärd från Kapstadens stadskärna. Ni som hängt med ett tag minns kanske att jag skrivit om den dagen då vi även besökte Cape of Good Hope (LÄNK till inlägget!) där Atlanten och Indiska Oceanen möts. Att stå där med en utsikt som får håret att resa sig på armarna – på ett positivt vis – fyllde hela min kropp och själ med välbehag. Vädret var inte riktigt på vår sida så det var nästintill omöjligt att fotografera så att bilderna gjorde verkligheten rättvisa. Går det att se hur vackert det faktiskt är? Jag var tvungen att vända mig om flera gånger på vägen upp för berget till fyren och bara titta på den otroliga utsikten. Det tog bokstavligt talat andan ur mig.

Cape Point är alltså den sydligaste punkten i Sydafrikas västra del – Western Cape – och efter Cape Agulas är det den näst sydligaste punkten i Afrika. Det är lite coolt ändå att stå där i botten av jordklotet (för det är väl runt?) och blicka ut över horisonten. Få platser i världen har imponerat så mycket på mig som Sydafrika. Det finns ingen tvekan om att jag ska tillbaka dit en dag.

 

Det där ljuset alltså. Magiskt.

Långt, långt bort där i fjärran ligger Antarktis. 

Jag som är rädd för höjder kunde knappt titta på när Annas syster Lea satt där på muren med ett stup nedanför.

Det finns fullt med babianer i Sydafrika och hela Cape Town-regionen. De är faktiskt ganska farliga om de går till attack och kan döda en fullvuxen människa. Keep your sweets on lockdown och gå inte på hikes ensam, är allt jag säger. Här har en av dem hoppat upp på en bil när en hel familj sitter inne i bilen och inte kan köra iväg.

Åh vad jag saknar dessa otroliga omgivningarna. Det är så fantastiskt!

Om du vill besöka Cape Point så kan jag rekommendera att göra det mitt i veckan och en dag då det inte är för varmt. Vi var där en tisdag och då var det inte alls mycket folk, dessutom var det lagom varmt med cirka 20-22 grader. Jag hade aldrig orkat gå upp för alla backar och trappor i 35-gradig värme. Värt att veta är även att det kostar att komma in i parken då Cape Point ligger i ett naturreservat och att de har speciella öppettider. Du kan läsa mer HÄR.

2 Comments

Take a hike in Hogsback

Posted in Roadtrip in South Africa, South Africa

IMG_8344IMG_8298

Några inlägg har legat i utkast-listan sedan ett tag tillbaka och efter ett par halvdeppiga inlägg så tänkte jag byta av med lite reseinspiration. Jag har skrivit om Hogsback tidigare, men då var det främst om Terra-Khaya Backpackers (länk till det hittar du längst ner i inlägget!) där vi bodde under den enda dagen vi befann oss på denna fina plats i östra Sydafrika.

För en gångs skull så var jag inte så involverad i resplanen utan hakade mest på, men mot slutet av resan så ångrade jag att jag inte hade bättre koll. Det kändes tråkigt att endast stanna en dag på den här fina platsen. Jag hade i stället kunnat skippa både Durban och Ballito om jag visste innan vi startade vår resa att de två första stoppen var de som var mest värda att utforska.

 

IMG_8273

Hogsback är inte så känt i folkmun, ens i Sydafrika, men med de fantastiska vyerna och djupa skogarna måste jag säga att det är en plats som är väl värd att se. Vi körde dit från Kapstaden vilket såhär i efterhand kanske inte var en världsbäst idé. Det var alldeles för långt. Vår enda dag i Hogsback gick vi på en hike med målet att nå ett av vattenfallen. Det skulle tydligen ta 45 minuter att nå dit, men det slutade med att vi vandrade runt där i skogen i 1,5 timme, mitt på blanka dagen med för lite vatten i bagaget. Där och då konstaterade vi att det troligtvis tar mindre tid för hurtiga sydafrikaner och att man aldrig ska lita på dem tidsmässigt. Någonsin.

 

IMG_8277

Starten av hiken börjar vid det kända backpacker-stället Away with the feries, och naturreservatet Aukland Nature Reserve. Några av er kanske till och med har sett bilderna med badkaret som står vid en klippa på sociala medier? Vi bodde som sagt inte där så jag såg aldrig badkaret IRL, så att säga.

 

IMG_8301

Såhär ser det ut i skogen där, ungefär. Många höga träd, snåriga snår och ett konstant oljud från någon typ av fågel eller insekt.

 

IMG_8292

Lianer var där också och då var vi tvungna att stanna och leka att vi var Tarzan. Fast det innebar mest att sitta på en grengunga och vagga fram och tillbaka med stadigt grepp med händerna. Vi ville ju inte skada oss första dagen vi befinner oss ute i ingenstans i ett land med brist på modern infrastruktur.

 

IMG_8307 IMG_8304

Sen kom vi till första “vattenfallet”, vilket vi var lite besvikna på. Det var vackert, men liknade mer en strömmande bäck.

 

IMG_8300

Så vi vandrade vidare. Här försöker jag fota ett av de majestätiska träden som växer i skogen. Jag tror att detta är ett Yellowwood, om jag inte minns fel. Det är i alla fall riktigt högt och var svårt att fota.

 

IMG_8309

Nicky, en av de som var med på resan, var sådär jobbigt hurtig och optimistisk. När jag fick mitt femte skrapsår och ville ge upp så var hon redan hundra meter framför. Det här var ingen “vandra på lättsamma stigar-vandring” kan jag tala om utan en ganska svår och ibland brant hike. Det gäller att vara försiktig för tyvärr är det många turister som skadas svårt eller till och med förolyckas på Sydafrikas många hikes.

 

IMG_8334

Till slut kom vi fram till vattenfallet Madonna & Child. Jag hade väl förväntat mig något mer… häpnadsväckande? Vattnet var grumligt och det var väldigt grunt så man kunde inte bada. Trots den detaljen var det såklart roligt att se.

 

IMG_8325

Det går knappt att skåda, men mitt i bilden sitter en apa på en gren. Det var höjdpunkten på min dag. Jag stod i vattnet när vi såg den och bad en av tjejerna att ta en bild men tyvärr så var hon nog för långt bort och min kamera har ju ingen zoom. Himla synd!

 

IMG_8310

När vi väl tagit oss upp till slutet av hiken så var jag helt slut. Jag var inte alls van vid att vandra så länge (då hade vi varit iväg i nästan fyra timmar), och var både hungrig och törstig eftersom vi trodde att vi skulle vara tillbaka på 1,5 timme. Jag höll på att lägga mig ner på marken i ren protest när vi insåg att vi hamnat 2,5 kilometer från byn och var tvungna att gå i gassande sol. Jag hade inte riktigt anpassat mig till hettan där nere heller och då var det omkring 30 grader.

 

IMG_8342

För den som gillar att vandra och är i lite bättre form än jag var så kan jag absolut rekommendera denna hike. Jag tror att det går riktigt bra om man bara har tillräckligt med vatten med sig, och kanske även några mackor och lite frukt.

Om du vill ha information om vad för hikes du kan göra i Hogsback så hittar du det HÄR. Bästa sättet att ta sig dit är att flyga till East London och sedan hyra en bil och köra upp till Hogsback. I Sydafrika kostar det ca 600 rand (ca 400 kr) /dygn att hyra en bil och du behöver ett högre fordon för att kunna ta dig runt på vägarna där, så gärna en four-by-four (fyrhjulsdriven), men en tvåhjulsdriven funkar det med om den är lite högre.

 

Liknande inlägg från Sydafrika:

→ Hogsback • Terra-Khaya Backpackers

→ Coffee Bay, South Africa

→ A hike up Lion’s Head

 

Leave a Reply

Det där som ger perspektiv på livet

Posted in C'est la vie, South Africa, Tankar & Funderingar

IMG_8048IMG_8143IMG_8040 IMG_8030IMG_8026

I natt drömde jag att jag var tillbaka i Kapstaden. I drömmen står jag på ett lastbilsflak och när jag tittar upp så ser jag att jag befinner mig utanför Abaphumeleli Orphanage. Jag är således av någon konstig anledning i en av Kapstadens farligaste kåkstäder, Kayelitsha, mitt i natten. Det var det barnhemmet vi samarbetade mest med under tiden jag jobbade för ett volontärföretag i Kapstaden. Jag blir såklart överlycklig att jag är där, springer in på tomten och möts av Evelyn (som driver barnhemmet) och ett av barnen. Sedan minns jag bara att jag sov där och att jag reagerade på att grinden till huset inte var låst. Det är trots allt inte speciellt säkert i de områdena.

När jag vaknade hade jag en stark saknad efter det livet jag levde för några månader sedan. Jag saknar enkelheten och människorna som fick mig att se annorlunda på livet. Att ett barn kan bli helt överlycklig bara av att få tillbringa en dag på stranden eller av att leka med en fotboll som är tung av brist på luft. Jag märker att jag ibland blir väldigt irriterad när jag ser eller läser om folk som har det väldigt bra men som inte uppskattar det, eller tar det för givet. Svenskar som klagar över sådant som är lyx i många andra länder. Personer som klagar på att vi i Sverige inte har någon jämställdhet eller att vi “hyllar feminism” genom att lägga tid och pengar på rosa plastsäckar för höbalar (?!) när det faktiskt finns länder där kvinnor inte har några rättigheter alls. Köphysteri och frustrerade modebloggare när den där väskan som den “dör för” sålt slut. Suck… Don’t even get me started.

Självklart är inte jag något helgon. Jag klagar på sådant som egentligen inte är riktiga problem, slänger mat i onödan och köper prylar jag inte behöver, men jag märker att tiden i Sydafrika fick mig att se annorlunda på världen. Även om jag bara bodde där i fem månader, och inte jobbade som volontär, så blir jag lite stolt över mig själv när jag inser att jag fått perspektiv på mitt eget liv. För när jag irriterar mig över att cykla i motvind eller att jag har glömt köpa parmensan och måste äta pasta utan dyr lyxost, då får jag lust att ge mig själv en lavett för att på något vis “snap out of it”. Skärp dig Christine, du har tak över huvudet, rinnande vatten, personer som älskar dig och pengar att köpa mat för. Allt annat är en bonus.

Mer än tidigare känner jag tacksamhet över mitt hem, mina närmaste personer, friheten vi har här i Sverige, skyddsnätet aka samhällsstrukturen eller att jag kan äta mig mätt varje dag. Det där är viktigt för mig. Att vara medveten om hur bra jag har det och inte ta det för givet. Jag hoppas att mina nära och kära påminner mig om det när jag klagar på den där tråkiga pastan utan parmesan. Det är synd bara att vi lever i en priviligerad västervärld där allt som har betydelse för vårt välbefinnande är det vi kan köpa för pengar, eller det som syns på sociala medier. Det är lätt att ryka med i processen.

2 Comments

Coffee Bay, South Africa

Posted in South Africa

DSC_1794 IMG_8415

För er som är nyanlända läsare av den här bloggen kanske inte Sydafrika och Kapstaden får några klockor att ringa, men där befann jag mig under fem månader från november till april. De som däremot hängt med ett tag minns kanske den roadtrip som jag var iväg på med några vänner i december. Vi körde från Kapstaden till Durban och stannade på några platser i Sydafrika under vägens gång.

Ett av resmålen var Coffee Bay, ett riktigt surfarparadis som jag har skrivit lite om tidigare: → Early morning in Coffee Bay
Jag önskar att jag hade fått mer tid där för det var min favorit av alla platser vi besökte. Jag skulle verkligen vilja åka tillbaka en dag och stanna kvar några fler dagar. Vi hade bara 1,5 dag tyvärr innan vi körde vidare. Jag tänkte i alla fall dela med mig av några bilder från Coffee Bay. Den lilla staden ligger på Wild Coast, mellan East London och Durban. 

 

DSC_1776 IMG_8417 IMG_8420 IMG_8413

Vi bodde i den delen av Coffee Bay där de flesta backpacker-ställen låg, och hade bokat allting på resan alldeles för sent så vi fick bara plats på de sunkigaste boendena. Så det vi bodde på var ganska äckligt, men hade ändå sin charm på sätt och vis. Själva området var väldigt enkelt. Det fanns ett kafé och en liten “mataffär”. Det var som att gå och handla på det olden days. En man stod bakom en disk med stängel för (rånrisken i Sydafrika är ganska hög) och så fick man säga vad man ville köpa. Runt omkring låg urinvånarnas små hus och så kallade “huts”. Runda hus gjorda på lera och halm. På gatorna gick getter och kossor fritt.

 

IMG_8480 IMG_8490IMG_8495 IMG_8492 IMG_8502 IMG_8503

Stranden låg en kvarts promenad från där vi bodde och vi fick gå genom en skogsdunge för att komma dit. Det var så himla vackert allting. Ja ni ser ju själva. Området är även mer frodigt och rikt på exotiska växter så även om Sydafrika inte direkt bjuder på regnskogar så fick jag ändå lite av en djungelkänsla i Coffee Bay jämfört med Western Cape.

 

IMG_8423 IMG_8426IMG_8421IMG_20161220_125428

Det är klart att man måste dricka kaffe i Coffee Bay. Bilden ovan tog jag på det omåttligt populära Coffee Shack – där vill jag bo nästa gång! Om ni tittar noga på bilden så avslöjar den att vi befann oss där omkring juletider. Jag har dock aldrig känt mig så långt ifrån jul som jag gjorde detta året. Fast så blir det när man firar julafton i en solstol.

Om man har en lite större budget och inte vill bo på hostel, så finns det några guest houses och hotell i området. Ocean View Hotel ska tydligen vara riktigt bra.

Leave a Reply