After rain comes champagne

Posted in Vardagslyx

Note to self: cykla inte till andra sidan stan när det blåser starka vindar och väderprognosen visar på regnskurar. Det blir aldrig särskilt bra. Jag var inte direkt på bra humör när jag väl kom fram till jobbet igår, en kvart försenad. Dessutom huserar de i tillfälliga lokaler där det var tvärdrag och kallt. När jag cyklade hem så ösregnade det och jag cyklade fel. Där sjönk humöret ytterligare och jag var så arg på regnet. Jag förbannade det blåsiga Malmö-vädret och började åter igen planera att emigrera till varmare breddgrader. Till slut kom jag in till stan och cyklade förbi hemma hos Madde och Johan innan eventet vi skulle på. Jag fick låna ett par torra byxor (plaskblöta jeans är allt annat än bekvämt) och en regnjacka, så att jag åtminstone var någorlunda torr och varm. Det var jag så himla tacksam för.

Jag cyklade sedan i förväg till eventet för att möta upp Louise som satt utanför och väntade. Med ett glas cava i ena handen och några några snittar i den andra tillsammans med den festliga stämningen i nyöppnade butiken Slettvoll så kände jag mig lite mer harmonisk igen. Det var som en flashback från tiden i Paris där jag ofta gick på sådana event. Louise och jag har som mission inför hösten att leta upp gratis event. Gratis mat och mingel är den perfekta vardagslyxen. Särskilt på hösten och vintern. Då behövs det mer än någonsin.

Idag bestämde jag mig för att ta bussen i stället och är väldigt nöjd med mitt beslut. Jag har körsång ikväll men det får jag eventuellt skippa beroende hur jag mår efter jobbet. Egentligen vill jag inte det men måste prioritera hälsan. Jag börjar jobba tidigt i morgon men slutar kl 14. Det är så lyxigt att kunna styra mina egna tider.

Leave a Reply

Brochant

Posted in C'est la vie, Paris, Paris Tips

Jag kör lite Paris igen och ett tips till dig som ska åka till denna vackra stad inom en snar framtid. Det här var mitt kvarter i nästan tre år och under den första tiden av dem bodde jag på den där gatan till vänster på första bilden. Alla bilder är fotade på eller omkring Avenue de Clichy/Brochant och även parken Square des Batignolles. Det är riktigt mysigt däromkring och dessutom trevligt att strosa runt på parallellgatorna rue des Moines, rue Brochant och rue Legendre (om du ska välja en så hade jag sagt rue des Moines). Där hittar du en massa mysiga små krogar, barer och butiker. Plus att det är ett relativt oupptäckt område så du får se det riktiga Paris, och inte det turistiga. En del av det är väldigt multikulturellt medan en annan del är lite mer trendig och hipster. Med andra ord får du lite av varje.

Se även: Acide – Salon de Thé

 

När jag vaknade i morse kände jag mig lite sådär snuvig och kittlig i näsan. Ni vet så som man kan känna precis innan en förkylning bryter ut. Jag hoppas att tillräckligt med sömn, vätska och bra mat ger mitt immunförsvar en extra boost. Jag har verkligen inte tid att vara sjuk just nu. Om en timme ska jag iväg och jobba, sen ikväll ska jag möta upp med Madde och gå på ett event. En ny butik öppnar i Malmö och jag har fått en inbjudan till deras öppningskväll. Bubbel och plockmat utlovas. Då kommer såklart jag!

 

2 Comments

Renovating that self-esteem

Posted in Tankar & Funderingar

Sea Point Promenade i Kapstaden, precis innan solnedgång en sommardag (deras sommar då vill säga). Den får beskriva känslan jag har just nu.

Idag har jag jobbat hela dagen och jag är så himla nöjd med mig själv för tillfället. Jag märker hur jag har förändrats till det positiva. Jag lämnar inget åt antagande och tar reda på mina förutsättningar. Vågar fråga, ställa krav, säga vad jag vill eller känner och gör mitt bästa efter de medel jag har. På så vis kan jag knuffa undan den där prestationsångesten innan den kommer åt mig och sätter tvivlande tankar i mitt huvud. Idag var jag på en skola jag gärna vill jobba mer på. Dels för att jag fick ett så himla bra intryck av lärarna. Alla var trevliga och verkade uppskatta att jag var där. När jag ser och hör att andra tycker att jag gör bra ifrån mig, och jag dessutom själv tycker att jag gör ett bra jobb, har jag en så skön känsla i kroppen när jag väl går hem. Det ger både glädje och energi. Jag ska dit på fredag igen vilket känns kul.

Efter ett år av alldeles för höga krav, dålig självkänsla och konstant rädsla för att misslyckas så börjar jag hitta tillbaka till tron på mig själv. För första gången på länge kan jag skilja på den jag är och det jag presterar. Om jag misslyckas en gång betyder inte det att hela jag är misslyckad. Det går alltid att rätta till och göra bättre nästa gång. Jag vill alltid försöka att göra rätt för mig men måste inte bli älskad av alla. Jag är lika mycket värd ändå. För fyra månader sedan trodde jag helt ärligt att jag inte kunde bygga upp min självkänsla igen. Jag trodde att den var demolerad beyond fixing. Jag hade fel. Den är redan renoverad och med lite finputsning och polering så kommer den skina som aldrig förr. Jag måste bara påminna mig själv ibland om att vara snäll mot mig själv. Det är viktigt det där med snällhet.

Nu ska jag diska bort den illaluktande odören i mitt kök, och sedan cykla hem till mamma för att bli bortskämd med middag.

Leave a Reply

Kändisspaning på Café Rival – Del Två

Posted in Stockholm

Såhär hade min måndagsmorgon kunnat se ut. Som frukosten förra söndagen på Café Rival med den här sköna bönan. Okej, jag erkänner att rubriken inte är helt sanningsenlig men det var inget clickbait. Jag åt faktiskt frukost med Kishti Tomita… som satt två meter bort. Vid ett annat bord. Totalt ovetandes om vem jag var. Idol-jury-kvinnan som fick mig att börja säga “Halleleujah moment!” back in the days. Hon frågade oss ifall det gick bra att flytta bordet lite närmre vårt, vilket vi såklart inte hade något emot. “I Sverige ska man ju helst inte sitta för nära”, skojade hon och jag kontrade med att jag bott utomlands i några år. “Haha, ja men dåså!”, svarade hon då. Fast jag vet inte om hon verkligen sa så eftersom att jag har världens sämsta minne. Det kan vara så att hon svarade någonting helt annat. Hon verkade i alla fall väldigt trevlig.

Det är så sant det där förresten, med att svenskar är rädda för kontakt med främlingar. I många länder är det inget konstigt att börja prata med random personer, medan det för vissa här i Sverige blir ett obekvämt övertramp. Jag bara älskar de som vågar bryta normer och struntar i sociala koder.

Det var ett av lördagskvällens samtalsämnen för övrigt. Sociala koder och kulturella krockar. Jag blev spontant inbjuden på tacosmiddag av min granne vars amerikanska flickvän nyligen flyttat hit från USA. Hon tycker att det blivit en sådan kontrast från att leva i ett samhälle där människor är öppna och söker ögonkontakt, till att flytta hit där människor i stället undviker ögonkontakt. Jag kände samma sak när jag flyttade hem från Paris och sedan igen i våras när jag kom tillbaka från Sydafrika. Jag var så van vid att småprata med och le till folk jag egentligen inte kände. Det gör inte så många här.

 

Jag tog ingen smygbild på Kishti, men här är ett foto på söta Isa <3 

Tyvärr är min måndag inte lika lyxig som den där söndagen när Isa möttes upp för att prata ikapp om allt som hänt sedan vi sågs sist. Vi hann såklart inte prata om ALLT för det hade nog krävts två dygn, trots att vi båda babblar på ganska friskt. Idag ska jag förresten jobba. Håll tummarna för att det går bättre än i fredags, och att inget barn blir magsjukt.

2 Comments

Gamla Stan 1.0

Posted in Stockholm

Om jag ska jämföra Gamla Väster här i Malmö med Gamla Stan i Stockholm så vinner Gamla Stan med hästlängder. Jag hade kunnat strosa runt där flera dagar i veckan. Se hur morgondiset kastar ett milt ljus på fasaderna, titta upp på vackra hus från medeltiden och upptäcka nya, smala gränder. Jag älskar de rostfärgade stenhusen med gatulyktor i järnsmide som ser ut att ha suttit fast där sedan 1600-talet, vilka blandas upp med arkitektur från senare epoker. I söndags gick jag runt på kullerstenarna ett ganska bra tag och tog några fina bilder (för jag blev faktiskt ganska nöjd med dem). Det enda som förstörde det var alla turister. Visst ogillar vi dem? Jag är såklart ingen turist. Jag är bara en helt vanlig besökare som går runt och fotograferar minsta lilla rännsten och fönsterkarm. Skillnaden är uppenbar.

Min söndagseftermiddag blev ganska så trevlig och väldigt avslappnad. Även om jag verkligen tycker om Stockholm så uppskattar jag närheten till mina vänner här i Malmö. De flesta bor inom en radie på 10 minuters cykelväg från min lya så det är enkelt att bara droppa förbi. Kaffe hos Lucie följdes upp av ett par timmars häng hemma hos Madde och Johan, och det tog mig bara två respektive fyra minuter från a till b till c. Det är svårt att slå i Stockholm där avstånden är betydligt längre.

Det är synd bara att inte Malmö har ett Stockholm precis intill. Kan vi byta plats på Arlöv och Stockholm? Sedan kan Paris ligga där Lund är nu. Det vore ju perfekt! Three in one complete.

Leave a Reply

Spending my time

Posted in Weekend

De senaste dagarna har det känt som att mina känslor suttit på utsidan och att tankarna snurrat runt som en tornado i mitt huvud. När det blir för många orostankar på en gång så stängs alla kreativa sidor i hjärnan och blir lite smått handlingsförlamad. Vilket lett till skrivkramp, brist på inspiration och självtvivel. Därav tystnad på bloggen under helgen. Den något intensiva veckan i Stockholm, en mild post-travel-blues (varje gång jag kommer hem till Malmö så ifrågasätter jag varför jag inte bor någon annanstans – ett väldigt destruktivt beteende) och fredagens påfrestande arbetsdag har säkerligen varit faktorer som rubbat balansen för mig. Så nu försöker jag att ta en sak i taget. Jag tror dessutom att det är viktigt för mig att vila ibland och inte rusa fram i ljusets hastighet så fort jag börjar må lite bättre. Att jobba 8 timmar med en klass 6-åringar som betedde sig som trotsiga vildar (jag överdriver inte – det var KAOS!) var kanske lite overkill. Jag skulle från början jobba till klockan 14 men när de frågade om jag kunde jobba till kl 16, så sa jag ja pga behöver pengarna. Men om det ska bli på bekostnad av mitt mentala förstånd är det inte värt det.

Kan ni föräldrar börja uppfostra era barn, please? För övrigt borde lärare få bättre betalt.

Trots en lätt känsla av ensamhet har helgen varit helt okej. Igår vaknade jag vid nio, åt frukost och såg klart en film som jag hade börjat på kvällen innan. Sedan tänkte jag vila en timme men vaknade tre timmar senare. Fick lite ångest över att ha sovit bort halva dagen så jag promenerade in till stan och hamnade på Café Dornonville där jag stannade ett tag och snackade med gänget som var där. Sedan gick jag hem igen och tänkte att “Jo men Malmö är ju ganska fint ändå”. På kvällen bjöd min granne och hans nyinflyttade sambo – som emigrerat hit från USA – in mig på middag. Först kände jag inte alls för att vara social men det blev en riktigt trevlig kväll. Det bästa med det var att jag bara behövde kila upp en trappa när jag skulle gå hem.

Idag har jag inte gjort så mycket hittills förutom att jag lyssnat på Roxette och OSA:t på en inbjudan. Jag tänkte äta lite lunch nu och sedan gå ut en sväng. Jag tror att jag kan behöva lite frisk luft i lungorna.

Leave a Reply

Ett mysigt rum jag sov i för en vecka sedan

Posted in Inspiration, Travels

Jag har varit och jobbat idag, vilket kom lite spontant men det var faktiskt riktigt kul. När jag cyklade iväg i morse kände jag mig så glad och spänd på att jobba. Däremot är jag nu helt enormt trött. Det bara sköljde över mig när jag kom hem. Dessutom kunde jag inte baka det där brödet igår kväll eftersom att jag inte hade tillräckligt med mjöl så jag fick ta det idag i stället. Nu ligger två limpor och gräddas i ugnen.

Just när jag tänkte “så skönt att inte behöva göra någonting alls ikväll”, så påmindes jag om att jag ju har körsång på torsdagar. Jag missade förra veckan och gången innan dess var det uppehåll så jag vill ju inte skippa det idag direkt. Dessutom har jag bokat upp mig på att jobba en heldag i morgon också så jag kommer nog vara lagom pigg i morgon kväll.

Det bästa hade varit att få gosa ner mig i den här mysiga sängen jag sov i på Ölme Prästgård Gästgiveri förra torsdagen och vakna upp till en stor frukostbuffé. Jag älskar personliga hotell och värdshus för det ger en så gemytlig känsla jämfört med stora hotellkomplex. Brorsan och jag sov i prästfruns rum som var så trevligt att jag lätt hade kunnat bo där i minst två nätter till.

 

 

 

Någon annan än jag som älskar att läsa de där hotellpärmarna/broschyrerna som ligger framme med all information? Det gör jag på alla hotell jag bor på. Jag vet inte varför det är så underhållande egentligen? Den här var däremot inte så rolig så betyget på den blir inte mer än 2 av 5 hotellpärmar.

Jag snor alltid med mig de små flaskorna man får, särskilt när de kommer från FACE Stockholm. Hehe.

Tror ni att godiset låg kvar i skålen när vi checkade ut? Ja inte la jag det i min väska i alla fall. 

 

Kolla så fint det är? Huset byggdes 1792 och har så fina inredningsdetaljer. Kakelugnar, vackra trägolv, en flygel, antika sammetsmöbler. Det var ungefär som att befinna sig i Madickens hus. Ölme Gästgiveri ligger i Värmland nära Kristinehamn och inte så värst långt från Karlstad heller. Kanske inte så att man har vägarna förbi, men för den som bor i närheten eller ska dit på exempelvis ett bröllop kan jag varmt rekommendera det.

Att vakna utvilad och utan väckarklockan till det här liksom. Underbart!

 

Nej nu ska jag fixa någonting litet att äta innan jag åker till kören. Jag hoppas bara att brödet är klart snart för annars blir det lite stressigt sen. Jag ser i alla fall väldigt mycket fram emot att äta nybakt bröd till frukosten i morgon.

3 Comments

Streetsmart-huslig

Posted in C'est la vie

Stockholm, 25 September 2017. Korsningen Swedenborgsgatan/Maria Prästgårdsgata.

Mamma hade varit i lägenheten innan jag kom hem och lämnat lite mat. Lite kakor fanns det också och sådant tackar jag ödmjukast för. Jag tog en åksjuketablett innan jag åkte eftersom att jag alltid mår så illa när jag åker tåg men tyvärr är biverkningarna en ofantlig trötthet och yrsel. Med andra ord känner jag mig inte så himla pigg just nu. Efter läkarbesöket gjorde jag en kaffe och landade på soffan. Där fastnade jag sedan i ett par timmar. Det jag har orkat göra med min eftermiddag är i princip att installera Snapchat, äta tre stycken småkakor, prata med Madde och läsa en halv sida i min bok. Förresten, vilka här har Snapchat? Nu vill jag ju snappa hela tiiiden bara för att det är så kul med de söta rösterna och förvrängda ansiktena. Dela med er av era användarnamn eller lägg till mig! Jag heter christinesvdo.

Egentligen är jag helt utmattad men jag ska ändå ta mig an den ambitiösa uppgiften att baka bröd. Jag har ingen frukost till i morgon och orkar inte gå till affären. Det bästa är att det är så smidigt att bara slänga ihop alla ingredienser att jag enkelt kan titta på någon rolig serie eller annat trevligt under tiden jag bakar. Medan brödet sen står i ugnen kan jag passa på att duscha, packa upp och städa undan lite. Jag är så streetsmart-huslig att jag smäller av.

Leave a Reply

About my last night in Stockholm

Posted in C'est la vie, Stockholm, Vardagslyx

Gårdagskvällen började med vin och tapas på ett ställe som heter Bar Nombre tillsammans med Linda och hennes två vänner Stina och Ylva. Där bjuds det på en skön storstadsatmosfär, god mat och tillmötesgående personal. Den ligger i Vasastan på Odengatan 36 så ganska centralt. Gott vin, dejtinganekdoter, asgarv åt dejtinganekdoter och lite djupa diskussioner hann vi med innan vi bytte ställe och hamnade på Yuc! vid Odenplan. Där fick vi frågan från random människor om vi ville följa med ut och dansa. Frestande indeed, men vi tackade vänligt nej. Är det inte lite konstigt när någon kommer fram och frågar sådant när inga interaktioner eller konversationer sällskapen emellan skett under kvällen? Superhärligt initiativ, men väldigt märkligt.

På vägen hem råkade jag ramla in i en kvinna på tunnelbanan. Alltså inte lite sådär oskyldigt “ojsan hoppsan, nu kom jag för nära”. Nej jag bokstavligt talat föll över en person som satt ner. Så typiskt mig att göra något sådant. Det var såklart pga dåligt balanssinne i samband med tågets avfärd, men hon trodde ju säkert att jag var salongsberusad när jag och Linda satt där och roade oss som två fnittriga 15-åringar med Snapchats roliga filter. Jag skrattade så att jag fick ont i magmusklerna igår. I och för sig skrattar jag alltid mycket med – och åt – Linda. Den här fina vännen bjöd dessutom oss alla på både mat och vin på första stället, sen beställde Stina in champagne på Yuc!. Det var ett helt perfekt avslut på fyra dagar i huvudstaden.

I morse tog jag tåget från Stockholms central och om en liten stund anländer vi till Malmö. Jag hinner vara hemma i en dryg halvtimme innan jag ska iväg igen. Solen skiner och det är 17 grader. Sådant ger mig lyckokänslor i kropp och själ.

Leave a Reply

Today’s Office

Posted in C'est la vie

Jag sitter just nu på Lindas och Europaweekends kontorslokaler där jag fått låna ett skrivbord. Det är ungefär som att komma in i någons lägenhet. Det är så mysigt här. Det är högsäsong nu i resebranschen så alla sitter frenetiskt och knappar på tangenterna. Själv har jag fixat med lite praktiska saker och även gjort en massa annat som jag inte egentligen hade tid med. Så nu har tiden sprungit iväg från mig och jag ska egentligen rusa bort till S:t Eriksplan för att ta en kaffe med Pascal. När Linda är klar med jobbet så ska vi ut på en trevlig AW med några andra. Det blir ett bra avslut på denna Stockholmsvistelse.

I morgon åker jag hem till Malmö och det är med blandade känslor. På sätt och viss längtar jag hem till min lägenhet och min egen säng (igår delade jag säng med min moster och i natt somnade jag till Lindas snarkningar på Pierres sida av sängen), men samtidigt får jag sådan lust att flytta till Stockholm varje gång jag är här. Jag saknar att bo i en storstad och de vackra omgivningarna som inte finns i Malmö. Stockholm på på många sätt betydligt mysigare. Jag saknar det där vardagshänget med mina kompisar här. Tyvärr går det inte att både behålla och äta kakan för det skulle även innebära att tvingas lämna en massa underbara människor i Malmö som jag tycker så mycket om. Detta ständiga dilemma för en rastlös själ.

Nu måste jag traska iväg så jag inte blir sen!

Leave a Reply

Gratis är gott

Posted in C'est la vie

Här är några bilder som jag tog i lördags när jag och Karin var ute och promenerade lite här på Södermalm. Alla gallerier på Hornsgatan hade öppet och när vi fick se att ett av dem bjöd på vin så slank vi in där och norpade till oss två glas. Det gäller att passa på när det är gratis. Galleriet vi var på hade tydligen varit ett Moriskt kafé för ungefär 100 år sedan fick vi höra från ägaren. Vi gick även en kort runda längs med Monteliusvägen där man har utsikt över en stor del av Stockholm.

Igår kväll var jag hemma hos min kusin Lotta och stannade kvar på middag. Hennes man Jonas lagade köttbullar med potatis, gräddsås och rårörda lingon. Utan att överdriva var det en av de godaste måltiderna jag ätit på flera veckor. De passade mitt lilla kusinbarn Elin eftersom att min andra kusin Camilla (förutom min bror så är alla vi kusiner på mammas sida av släkten tjejer) varit på Island med jobbet. Tröttheten sköljde över mig när jag satt där i deras sköna soffa så det var ganska tacksamt att mysa under en filt med en gullig 2-åring och titta på Svanprinsessan.

Jag känner mig lite för “stressad” just nu för att ha ro till att blogga. Idag är det fint väder ute och jag vill utnyttja dessa dagar här. Om jag hinner så kanske jag slänger upp ett inlägg ikväll men det är tyvärr inte så troligt eftersom att jag ska iväg då med. Nu ska jag promenera ner till Gamla Stan och försöka hitta till Odd Mollys huvudkontor. Lotta jobbar där och jag glömde min mobil hos dem igår. Efter det får jag se vart jag hamnar.

Hoppas att ni mår bra denna måndag!

2 Comments