Misslyckad mamma med en misslyckad kropp

Med en dåsig blick och bröst som sprängdes scrollade jag maniskt på instagrams flöde. Ja men dom lyckades ju faktiskt amma/träna/gå ner i vikt och få magrutor på bara tre veckor. Jag kikade ner, magen var kvar. Fan, min kropp är inte alls magisk som alla skriver. Jag kände mig som en misslyckad mamma. Som inte klarade av att gå ner fort, få tillbaka min kropp och samtidigt vara lycklig och storhandla på Maxi.

Allt detta berodde dels på att tjejer som nyss fött barn la upp ”före” och ”efter” bilder.

”Alltså, kroppen är ju MAGISK. Gått ner alla 20 kg på två veckor, och ÄNDÅ har jag ätit massa gott”.

Snälla. Snälla, snälla. Kan vi inte bara låta kroppen vara. Sen jag var typ 13 år gammal har min kropp varit i fokus för andra och för mig själv. Inte ens nu när jag var 23 år och blev gravid fick min kropp vara ifred. Inte ens EFTER jag fött barnet fick min kropp vara ifred. Finns det inget annat vi kan fokusera på hos kvinnor? Kan vi inte prata om vad som sker inne i kroppen. Eller i snippan..Om förlossningsskador eller om hur kvinnovården inte prioriteras, hur BB efter BB läggs ner. Kan vi inte bara bestämma att vi skiter i att prata om kroppen, så blir kroppen en kropp.

JAG vill må bra och känna mig fin, såklart. Men via sociala medier sprids sjuka ideal som knappt går att uppnå och som bidrar till en hets som tar bort det fina i livet. Jag tänker inte längre hålla på så.

Några av alla bilder som dök upp från pinterest när jag sökte på ”efter graviditet”

 16652632_10154793375831006_1853057916_n 16651941_10154793375741006_1753076939_n

Fortsätt läsa

en tillbaka blick

Tänkte ta med er på en liten resa bakåt i tiden. I del ett får ni följa med några månader innan jag blev gravid och precis under tiden.

IMG_2422.JPG

Februari 2015 och vi hade precis flyttat hit. Jag tänkte njuta av första sommaren här och instagrammade ”här ska jag njuta i sommar med vin”…WELL Frida. Du låg inne i sovrummet och mådde illa hela våren/början av sommaren.

IMG_5641.JPG

IMG_5550.JPGVi åkte till Marbella där Jakobs familj hade lägenhet. Vår första resa tillsammans. Vi hann med några resor innan barn! Här ser vi också mina bröst. Fasta och på plats, ta gärna några minuter och sörj!

IMG_9891.JPG

IMG_0748.JPG

IMG_0696.PNG

IMG_0733.JPG

Vi är fortfarande i februari,2015 och vi reste även till Mallorca, där min familj flyttat.

image

Jag färgade håret mörkare för första gången. ÄLSKART när jag ser det nu! Vill igen.

image

Vi festade.

frida jakob2

frida

IMG_2691-0.PNG

Nu är vi inne i mars. Månaden Eira blev till på. Här njöt vi av första vårsolen. Ovetandes om att snart skulle ett litet frö börja växa i min mage.

image

Jag hade supermassor i skolan och kände mig trött och helt seg i huvudet. Jaha, inte så konstigt tänkte jag. Har mycket i skolan..Inte en tanke på att jag skulle kunna vara preggo.

11281770_10153014619866006_1431117699_n

I vecka 13 (så tidigt kommer vi INTE gå ut med nästa gång) la vi ut denna bilden. Åh DEN känslan. Jag kände mig SÅÅÅ stor……HAHA Om jag bara visste vad som väntade.

Fortsätt läsa

Nu ska jag vara ärlig

Jag är ju emot kroppshets och tycker att man inte ska prata om kroppar hela tiden eller sträva efter sjuka ideal. Jag har efter min graviditet känt att kroppen får ta den tiden den behöver för att ”komma tillbaka”. Jag vet inte om det har med amningen att göra, men NÄSTAN alla kilon (förutom typ 5) ramlade av mig, trots att jag tryckte i mig mer mat än under graviditeten. Men nu såhär 9 månader efter känner jag mig inte bekväm med min kropp. Jag har typ 5 kg kvar (väger inte mig men känner i kroppen) och vill bli starkare. För mig ÄR det viktigt att må bra i kroppen. Jag önskar jag vore sådär cool och helt obrydd men ärlig talat så känner jag mig inte som mig själv alls.

Det är en svår balans det här och väldigt känsligt. Jag vill må bra i hur jag ser ut men det får liksom inte bli ohälsosamt eller jobbigt. Mina bröst är ändå värst, fy vad jag inte trivs i dom. Men det ska jag fixa. För jag känner lite såhär: man har ETT liv. Varför gå runt och må dåligt? Fixa det! Gör något åt det. Det gäller såklart inte bara kroppen utan med jobb, relationer och allt annat. Man vet ALDRIG när det kan ta slut och livet är för kort för att gå runt och må dåligt varje dag.

SÅ. Jag önskar jag vore helt obrydd men nej, jag vill gärna komma tillbaka nu. För att kunna orka träna och känna mig bra i själen.

IMG_6321

Fortsätt läsa

Att vara först med att skaffa barn

Bland mina närmsta vänner var jag först ut med att bli gravid. Vi sa alltid att vi skulle ”vänta in” varandra…well jag tjuvstartade något. När jag blev gravid studerade jag på heltid, och mina vänner där var absolut inte i fasen ”skaffa barn”. Vi pluggade och festade. Ibland på veckodagarna men mest helgerna och levde ett väldigt egoistiskt liv, jag behövde ju bara tänka på mig själv.

Men det skulle komma att ändras bara över en kväll när stickan visade en glad gubbe. Jag blev inte särkilt glad, utan drabbades av lätt panik. Från den stunden visste jag att mitt liv skulle komma att ändras på många sätt, inte bara att det skulle bli mindre festande men att jag skulle gå in i en ny fas i mitt liv.

Att vara först ut bland sina vänner har många gånger varit ensamt. Visst jag har världens bästa vänner, men man förstår inte alltid om man själv inte varit gravid eller har barn, det gjorde jag inte heller innan. Därför var bloggen en väldigt bra plattform för mig att hitta vänner som väntade barn och få dela mina tankar och få respons.

Under min graviditet försökte vi ändå umgås ”som vanligt” med umgängeskretsen och visst det var trevligt men allt som snurrade i mitt huvud var BEBIS. Jag ska bli mamma. JAG, ska bli mamma.

Såhär i efterhand önskar jag att jag visste, så jag sluppit oroa mig i onödan. Allt blev ju bra! Att skaffa barn i tidigt skede har mestadels varit positivt. Jag har utvecklats massor, fått nya vänner. Jag är motiverad till att göra mitt allra bästa och är stolt över mig själv. Men visst, att vara först ut kanske inte alltid varit superkul. Jag längtar tills mina vänner får sina barn så våra liv är i samma faser *no pressure* 😉

Hur var det för er andra? Var ni först ut eller hade ni vänner som redan var i samma fas i livet som er?

13393132_10154079718921006_12839463_n 12233524_10153617776881006_1976416029_n 13871893_10154217760251006_1298512244_n 13695140_10154182482796006_2090942516_n 12243816_10153625429466006_689981066_n

Fortsätt läsa

I Jönköping

Det är svårt. Jag vill bara vara hos Jakob hela tiden. Vill inte missa någon info från läkarna eller att Jakob ska behöva vara ensam. Samtidigt som jag blir galen av att bara vara i sjukhusmiljö. Sen vill mitt hjärta vara hos Eira också. Svårt när man inte kan dela på sig. Idag har jag ialf gjort lite ”vanliga” saker. Sovit i min säng, ätit frukost och sen gått en promenad med Eira och mamma. Testade nya Stokke sittdelen, funkade fin fint! Älskar hur högt upp Eira kommer i den så hon har bra utsikt!

… I morgon åker jag tillbaka till Linköping igen. Troligtvis kommer Jakob behöva opereras igen…och vi väntar på provsvar….Det är nog väntan som är värst. Tur mamma är hos mig, och min syster!

14256720_10154331831716006_417896298_n 14331578_10154331831691006_722989975_n

Mysig promenad tidigt i morse… Sen köpte vi färskt bröd från bageriet nedanför oss. Mysigt!

Fortsätt läsa

Tålamod

Det är fredag. Vad hade vi gjort? Jakob hade kommit hem från jobbet, vi hade lagat middag och druckit vin sen somnat i soffan framför en film. Antagligen. Sen haft en hel helg framför oss hela familjen. Men så är inte fallet…

Igår opererades ju Jakob. Han läcker tyvärr fortfarande luft så problemet kvarstår. Antagligen måste han opereras IGEN….Och det mest frustrerande är att inget vet. Inte vad blåsorna beror på, inte varför det läcker luft. Dom säger bara att det är att ha tålamod. Jag har inget tålamod kvar nu. Att se Jakob har så ont hela tiden och att ingen vet varför är så sjukt frustrerande. Jag blir helt matt av att bara vänta…

Jag har åkt hem över kvällen till Jönköping…Dels att bara vara i sjukhusmiljö tar så psykiskt på en, samtidigt som att jag vill vara med Jakob hela tiden, men Eira behöver sin mamma också. Men att komma hem till en lägenhet utan Jakob känns så fel. Det känns som att han aldrig kommer komma hem, men det kommer han ju. Men just nu känns allt bara skit.

Så slut på den tråkiga uppdateringen.. Sorry. Hoppas ni har en bra fredag!

Fortsätt läsa

Just nu

Vet inte ens hur jag ska börja, eller vad jag ska skriva ner. Hjärnan är som gröt..Men på något sätt är det så skönt att få skriva av sig, oavsett om det är listor på vad vi ska handla, vad jag ska göra i morgon eller om det handlar om när livet plötsligt tar en konstig vändning.

Jakob har under ett års tid gått ner mycket i vikt, varit trött (detta är inget han själv riktigt vill erkänna) men folk omkring honom har märkt det, JAG har märkt det. Sen började Jakob nämna att han hade ont bak i ryggen, där lungorna sitter och även att hans hjärta liksom tickar, som att det pumpar extra mycket. Senast när mina föräldrar såg honom och efter det åkt hem skrev pappa och var orolig. Jakob måste uppsöka en vårdcentral skrev han. Efter lite tjat fick jag iväg Jakob till en läkare. Där fick han bara svaret att det antagligen var något muskelärt och skulle gå över av sig självt, hjärtat kunde dom inte riktigt förklara, men gjorde ingen vidare undersökning. Inget ultraljud togs heller…….Vilket nu i efterhand hade kunnat vara livsavgörande för Jakob.

Veckorna gick och inget mer märkbart. Jakob klagade lite då och då på att det värkte i ryggen.

I fredags ringde Jakob mig vid två och sa att han slutar tidigare och kommer hem vid tre. YES tänkte jag, fredag och en timme tidigare..HELG. Vid kvart i tre ringer Jakob igen, denna gången hör jag knappt vad han säger. Han mumlar ” något har hänt, jag kan inte andas. Jag har så ont”. Eftersom Jakob börjat sitt nya jobb vet jag inte vart han befinner sig. Han kan inte heller riktigt få fram alla orden så jag säger till honom: RING 112 NU!

Sen lägger vi på. Med skakig hand ringer jag Elin och får bara fram, vi måste till akuten. Samtidigt som jag försöker organisera mig, Eira har precis vaknat och det enda jag kan tänka på är att hon måste ha matchande strumpor(!) hon kan inte ha en vit och en rosa. Till slut kommer vi iväg till akuten, Jakob har fortfarande inte svarat efter senaste samtalet och jag hinner tänkte några gånger på hur jag ska lösa det, nu när Jakob dött. Hur ska jag göra med lägenheten? Hur ska jag berätta för Eira att hennes pappa dog när hon var jättejätteliten? 

Till slut kommer han in med ambulansen och jag får träffa honom. LIKBLEK och i svåra smärtor med massa läkare omkring sig. Jag säger att han klagat på ont i lungor och hjärta, DÅ tar de fram ultraljudet och ser att hela hans ena lunga är helt kollapsad. Han har ett stort hål i lungan. Fort iväg på operation och jag väntar med Eira…Tankarna snurrar. FAN. Varför bråkade vi kvällen innan? Jag har inte hunnit säga allt jag vill säga till Jakob. Vet han att han betyder allt för mig? FAN FAN FAN. Gud om du hör, jag lovar att aldrig mer ljuga, röka eller göra NÅGOT dumt någonsin igen och jag tror inte ens på dig, men nu gör jag det.

Timmarna går, och sen får jag träffa upp honom på uppvaket. Han mår ändå bra trots omständigheterna. Han är fortfarande kvar på sjukhuset, i morgon åker vi till Linköping där han ska opereras igen då de hittat mer ”fel” på lungan och även på den andra lungan. I Linköping är dom specialister på just lungor, så han är i trygga händer. Vi vet inte så mycket mera, sjukhuset här i Jönköping vet inte heller så mycket varför han har blåsor på lungan eller varför det kollapsar, men det är inte bra att ha det på ena och ännu sämre- på båda lungor.

Dagarna har jag spenderat med Jakob på sjukhuset och försökt samtidigt pussla ihop  det med Eira. Hon märker att något är ”fel” och saknar sin pappa. Det märks. Men som TUR ÄR har både Jakobs familj hjälpt till och passat Eira, och min syster Elin+Jocke hjälpt MIG massor. herregud, vad hade jag gjort utan er? & sen flyger mamma ner från Spanien hit och landar i natt. Åh.. fina familjen!

Så i morgon åker vi mot Linköping och hoppas på att operationen går bra, att de hittar felet med Jakob och att han kan bli frisk och stark igen. Jag är inte van vid att se honom såhär, det är alltid han som tar hand om mig..Så det tär att se honom så på sjukhuset. Nu vet ni! Tack alla som hört av sig för all omtanke.

Bråka inte om onödiga saker, somna aldrig osams och RING det där samtalet..vänta inte!

KRAM på er.

Fortsätt läsa

måndag- och inte bakis

Jaaa jag/vi var lite sletna igår. Så det var skönt att vakna upp och var pigg 🙂 Det är väldigt skönt med den nya rutinen som vi infört. Idag var ett undantag dock, det ööösregnade i morse och vi har inget regnskydd. Vi väntar på att få STOKKE sittdelen, så nu varierar vi mellan två andra vagnar- som inte har regnskydd. Jag längtar efter att få köra min Stokke igen! Den är rejäl och har en bra lattemugg<3 haha.. All ära till våra ”resevagnar” som funkar toppen i sommar, men nu när det går mot höst och jag vill kunna gå långa promenader behövs Stokken.

Hur ser våra rutiner ut nu då? Jo Eira vaknar någon gång mellan 6-8. Eira får gröt, jag dricker en kaffe och sedan går vi ut och går en pw. Vi är hemma till nio, jag fixar frukost och sen kommer Jakob hem för att äta frukost med oss. Eira får då oftast en leverpastejmacka att äta så hon håller sig lugn, mat funkar alltid hehe. Mysigaste stunden på dagen! Sen blir Eira oftast trött vid 10 och sover en timme. Så oftast kommer vi inte iväg på något förrän efter lunch.

Hur ser era morgonrutiner ut? 🙂

image

 Älskar min nya läppenna!

Fortsätt läsa

Dagen i punktform

imageimageimage

-kom ut på en liten pw i solen imorse, det var väääähälidigt skönt.

– Till lunch åt Eira nästan samma som mig. Pasta, ärtor+broccoli och kyckling. Jag åt med sallad till istället för pasta. Väldigt smidigt att man kan äta samma nu 🙂

– J slapp jobba ikväll så han är hemma, YEJ! Kanske passa på att åka och fylla på kylskåpet?

– Ikväll ska J ta läggningen som oftast går snabbare så vi har massor av tid ikväll att prata och umgås på, inte blivit mycket av det på senaste.

– NU ska vi ta en liten promenad alla tre och testa den nya vagnen vi fått av mamma och pappa, en Maclaren vagn 🙂

Fortsätt läsa

100 saker ni inte visste om mig

Men syster Elin tyckte att jag skulle skriva 100(!!!) saker om mig själv. Jag sa att så många saker kan jag inte om mig själv typ…Känns lite väl mycket. Så jag kör på så många jag kan komma på…Här kommer lite (o)intressanta saker om mig.

1.Föddes i Skåne, Helsingborg

2.Är äldst bland fyra syskon

3. Min första hund hette Hjalmar,men den bet oss i rumpan så vi sålde den..

4.Har flyttat TYP 15 gånger. Utan att överdriva.

5. Pluggade i Madrid när jag var 16 år och provade både det ena och det andra när det gäller spansk kultur.

6. Hade min första fylla som 14 åring. Pappa filmade mig och tvingade se filmen dagen efter…..INTE så kul.

7. Är född i november och sagt att jag ALDRIG kommer låta mina barn fylla sent, well Eira är född i december..

8. När jag pluggade i Madrid var jag bara 16 och ville komma in på klubbarna för 18 så jag tog mitt pass och ändrade om siffrorna i paint. Synd att läraren kom på mig bara…..Pappa var icke glad.

9. på tal om pass, snodde min kompis pass och försökte komma in på klubb i Stockholm, det gick inte heller bra. (Eira läser du detta så gör inte som mig).

10. Fick min andra hund, Algot när jag var 8 år. Lovade att gå ut och gå med honom VAAAARJE dag. Funkade i tre veckor typ.

11. Hette Jonsson innan Asp. Bytte för typ 10 år sedan

12. Alla mina ”seriösa” förhållanden har min pojkvän börjat på J…hela  tre gånger, fyra med Jakob.

13. Har jobbat som ”klubbvärdinna” och haft om olika klubbar och event i Båstad och Halmstad.

14. Studerade till civil ekonom innan denna utbildningen men hoppade av.

15. Har tjuvrökt, men fattar inte hur man röker på riktigt, tar munbloss..Det gör ju ONT i hela lungan?

16. När jag var 10 år var min idol Elvis………why?

17. Jag är åksjuk. Som fan. När jag var 12 och skulle flyga till Frankrike spydde jag ner hela planet. HEEELLAAAA planet.

18. Har backpackat runt om i Asien i fyra månader. Det var kul, blev rejält spritfet också. Aldrig festat så mycket i mitt liv..Aj min lever.

19. Gillar INTE koriander. Smakar ju tvål!

20. Tränar friidrott i många många år. Jäklar var bra kondis jag hade!

21. sprungit en halvmara, Göteborgsvarvet.

22. Tycker det är läskigt att köra bil

23. Förlovade mig i Venedig för två år sedan

24. GLÖMDE BORT förlovningsdagen som var för en månad sedan

25. Har rest väldigt mycket i mitt liv med kompisar och familj.

26. Min största dröm at the moment är att bygga hus

27. Vill ha 3 barn, men det pendlar..När Eira är jobbig vill jag ta ut min livmoder och inte ha ett barn till.

28. Jag & min lillebror Ludde har exakt samma humor. DEN BÄSTA!!!

29. Har en fetisch på dofter. Alltså bra dofter.. Känner DIREKT om något luktar gott eller inte, och får panik om det luktar ofräscht hemma eller någon annanstans.

30. är sämst på att spara pengar

31. Lever mycket YOLO men får också ångest.

32. är naturligt blond *SÅKLART*

33. Är med i Mensa. (EEELLLER??)

34. Kan inte leva utan: kaffe, cola zero, choklad.

35. ÄLSKAR att planera och göra listor.

Blev 35 punkter. Alltid något! Gillar ni listan? TRYCK PÅ HJÄRTAT VETTJA 🙂

Fortsätt läsa