För ett år sen VS nu 

ser nästan likadan uti kroppen…..  

 förutom kärlekshandtagen som nu inte syns längre. Mina mediciner ska ge ökad aptit och viktuppgång men har inte kännt av det än.
Är lite brunare också men min kropp ändras inte så mycket. Idag har jag varit vid läkaren och ny uppföljning om ca 3 veckor. Luktade spyor i entrén samt var en i väntrummet som pratade så högt så han skrek. Detta störde mig enormt. Var inte i skick att ens prata med morsan som var med som stöd.

Blev en tur till affären och fixade en present till Leon som fyller imorrn. 

Förberedelser för kalas

snart fyller Leon 9 år så idag har morsan hjälpt mig med bullbak. Vaniljbullar vart det.   

   
   
Kalaset blir dock nästa vecka men jag försöker vara ute i tid med allt. Har haft sjukt svårt att komma på nån present till honom…… Idag fixade jag dock en sak han själv önskat och som jag anser är en nyttopryl. Gillar presenter som kan användas eller en upplevelse i present. Ska baka kladdkaka när jag orkar nån dag, vet att Leon älskar det så ett måste på födelsedagsfikat. 

Kroppen och själen har satt stopp 

Hemskt detta att min kropp och även sinnet valt att ge upp, stänga av, oftast helt och hållet….. Att förklara för nån som inte själv upplevt hur det är går inte.

Det värsta är kommentarerna som 
”-ryck upp dig!” 

”-tänk på allt fint du har”

”- du har ju 2 fina barn”

”- solen skiner ju idag så var glad”

Carp diem och massa andra citat som jag själv förr använt känns bara som bullshit nu. Jag vet att jag har 2 barn, de är det bästa jag har och ibland är det endast pga de jag lever.

  • Kommentarerna ovan är som ett slag i magen för oss som fysiskt och psykiskt kraschat. Känns som hånskratt även om folk säger det för snällhetens skull utan att tänka sig för. Vill bara skrika ut min galla ibland och vända på klacken och gå mil därifrån när jag hör dom, ändå står jag där tom och till synes oberörd även om det nånstans i mitt inre just då storbölar krokodiltårar inombords under stenytan. 

Jag vill inte ha nån som tycker synd om mig, jag vill bara ha förståelse och ett bemötande jag kan hantera mitt i allt.  

Sen att få höra att många tycker man ser fräsch ut skapar panik. Jag är i mitt livs värsta form både psykiskt och fysiskt. 

 
Idag fick mamma vara min hjärna och språkrör när jag fixade möten både hos personalchefen i kommunen ang jobb mm, banken pga en helt annan ekonomi som sjukskriven. Bott hos mor sen igår för ville inte vara själv. Idag har jag iaf varit hemma och röjt undan och blåst liv i mina bortglömda krukväxter. 
Jag försöker så gott jag kan att hantera allt just nu…. Imorrn ska jag vidare inom vården och hatar verkligen att sitta där och berätta om mitt mående, mina tankar, känslan av värdelöshet utan att bryta ihop… Finner liksom inga lösningar på saker förutom att medicinen underlättar för mig….. Men hatar att inte känna… Ifs…. En bra sak…. De jag älskar känner jag ännu mera för nu, verkligen behöver dom, även om oförmågan att uttrycka mig finns så har jag massa kärlek i mig iaf. Tackar Gud för älskvärda personer och att just jag har flera av dom i mitt liv. Nått att vara tacksam för. ❤️

Det ska börjas i tid….

denne kille har aldrig fastnat för nån sport i sitt snart 9 åriga liv…. Isac är sportkillen men Leon har inte hittat nått han fastnat för…… FÖRUTOM gymmet!! Har ju haft med honom förr då jag besökte gymmet flitigt så han har ju koll på flera övningar.  

 
Kanske blir tävling i bodybuilding för honom senare? Iaf måste han börja äta isf, orolig för han har varit svår med mat sen han var bebis. Ska kolla upp det med läkaren. Jag fick mina övningar gjorda idag iaf. Haft jobbigt med smärtor flera dagar men försöker göra det läkaren och sjukgymnast ordinerat. 

Slappar 

bytte soffan mot hängmattor. Det var värt pengarna för att få ut dom i friska luften och bättre de ligger där iaf . Nog för att de har sommarlov och ska ha semester de med men jag tycker ändå de ska hitta på nått meningsfullt . Gött att se de mysa och må bra iaf…. Efterlyser dock värme och sol….  

    
 

Hos mammi 

Idag är jag Hos mamma och bara ”är” 

  
Ska snart åka hemåt och hämta upp Isac. Börjar må bättre då och då iaf men har långt kvar innan jag är frisk igen. Sån här terapi är bra iaf ❤️ 

Och att umgås med de som man har närmst hjärtat….. Sen ska man bara göra saker som skapar glädje och som man gör av lust har jag insett. Lyssna till ens inre och vad hjärtat säger att man ska göra !  

 

På g mot Åmål 

Roadtrip till Åmål och titta på träskeppet ostindienfararen Göteborg som ligger i åmåls hamn. Nån mer som ska dit ? Isac har ett brinnande intresse för detta samt blir trevlig familjeutflykt eftersom även min storasysters familj är i följetåg i en annan bil 

   

Bondlantis

går runt här på mig gård och försöker ta det lugnt och inte få panik över alla måsten och allt annat som stressar mig. Svårt men har kommit till en del i livet då jag uppenbart måste ändra många delar i mitt liv. Vet redan vad jag vill och söker och strävar efter i livet men måste uppenbart ändra strategi för att nå dit.  

  

Kram 

Kasst internet 

får be om ursäkt för märkt att bilder inte publiceras i inläggen. Funkar inte med internet och de kan uppenbart inte laddas upp :( 

Fortsätter skriva och återkommer med bilder när jag har bra uppkoppling