image

Varje gång det händer är himmelsk!

Glädjen när jag fick på mig ett par 36:or idag , måste varit gryyyyymt stora i modellen jag som har 38 eller 40 i vanliga fall.  ;) Undrar varför man hakar upp sig på siffror? Samma med vågen…. Men jag mätte mig med måttband häromdagen och fattar ju jag blivit större, skippade vågen för det hade bara slutat med ångest! Samt man kan ju klippa bort storleksettiketterna ;) det måste jag ändå för får skavsår och hatar när det skaver nånstans.

Testar kläder inför helgen….. Hade dock tänkt mig klänning på en middag men vi får se.

image

Minime ❤️

Varit hemma idag med Leon. Märkt av under veckan att han och även storebrorsan varit hängig. Kanske inte konstigt eftersom jag gått kraxande runt i en värkande kropp och hostat i tid och otid.

Mina barn är båda kärleksfulla iaf. De gör ofta saker för att underlätta för mig. Imorse kom Leon insmygande i mitt rum och Försökte få liv i mig. Vi hade båda lagt om oss efter att gått upp ihop med Isac och sett till han kom med skolbussen.

Ser det lilla blonda yrvädret försiktigt smyga bakom sängen. Jag har inte haft sovande barn i sängen på åratal men på morgonen kan de ibland smyga upp intill och ligga nära. Leon hade fixat frukost åt sig  själv och innan han ställde in efter sig vandrade han omtänksamt  nog upp till mig och erbjöd sig fixa frukost ❤️

Jag var så yr i skallen men när han kom upp nästa gång hade han med sig en go macka. Såna gånger känner jag mig riktigt älskad. Sötis ❤️ Tror han kommer bli en sån där känslosam myskille när han blir äldre. En envis en också….

Ensamhet

Det är inte så att ensamheten skrämmer mig , inte alls. Dock har jag levt så lämge i den och är så grymt less på den :(

har mina barn och är mamma i vår lilla familj men är en annan sort ensamhet jag känner. Saknar tvåsamhet är väl bättre beskrivet. Nån att dela vardagen med. Nån att älska och somna samt vakna intill. Nån som jag kan krypa tätt intill och känna mig trygg och omtyckt intill.

Just nu och idag har jag funderat mycket och det är väl pga mycket av det tråkiga som just nu händer runtomkring mig. Kan tyvärr inte gå in på vad det är men lite hänger min framtid på det och ibland känns mina försök till framsteg hopplösa.

Just idag hade jag behövt en varm kärleksfull famn att blivit liten i , gråtit en skvätt och sen hade det kanske kännt lite lättare. Man får liksom hantera allt sånt själv. Glad jag har bloggen som är min lilla dagbok och där jag kan ventilera ur mig.

Är även så mycket jag ligger efter med som skulle gjorts. Skulle även packat en väska för en liten tripp men jag fick bara fram kläder jag skulle sålla ut det Jag ville ha med…. Nån väska eller sorterat vart det inte. Hamnade halvdöd på kökssoffan och stirrade som ett fån ut i mörkret fast jag inget såg. Det kanske var vad min ständigt tänkande och malande hjärna behövde.

Ventilera ja….. Så viktigt….. Detta är ett av mina sätt….skrivandet….att tänka och fundera över mina känslor, val och tankar omkring saker gör även att Jag lär känna mig själv mera. Dock känner jag mig själv rätt väl. Just nu vill jag bara stoppa all känsla inuti mig…. Det är inte alls kul att alltid ha känselspröten utåt. Samt det är när man sitter där i sin ensamhet som jobbiga saker kommer upp till ytan.

Hur tusan ska man liksom orka sova? Till och med då drömmer jag ju om saker….. Ibland finner jag lösningar där. Vill bara ha sinnesro dock. Svar på framtiden och funderingar, en varm kram av nån som långt in i själen vill mig väl och kan umgås med mig även under tystnad och man behöver inga ord för man känner av varann istället…..

Snälla ge mig det…. Tycker jag förtjänar det….. Varje dag. För det gör ont att känna sähär. Vill inte känna mig tragiskt. Hoppas det är de nuvarande problemen i mitt liv samt min pms som påverkar mig ikväll. Hoppas vakna på bättre humör. Hoppas sova gott inatt utan annat än härliga lyckliga drömmar där min fina framtid skildras.

Man kan ju få drömma iaf…. När tusan ska livet bli lätt? Vet det handlar om inställning och att tänka positivt men har jag gjort det en evighet och saker ändå skiter sig….. Är det hoppet som jag tappat eller sket det sig helt enkelt bara? Måste man acceptera sånt.

Varm kram från mig till er iaf och tack ni som läser och kommenterar. Hur hanterar ni ensamhet? Förstår lite hur gamla ensamma känner sig. Tur jag får se en god vän imorrn iaf. Det kommer få mig på bättre humör iaf och får sällskap också. Sjukt svårt att sova pga fullmånen också. Får väl ligga och titta på den om inte jag somnar ändå.

Natti natti på er

image

Knep för att få i barn nyttigheter

Detta med att få barnen att äta nyttigt…… Min äldsta äter ju allt och är öppen för att testa nya saker. Den lilla däremot…… Det har varit en kamp sen vi började med smakportioner vid 4 mån ålder!

Satt timtals varje dag och försökte lekande få han att smaka. I princip helammande jag honom tills han var 1 och jag skulle jobba igen. Kändes som han svälte ett tag där när han skulle börja dagis. Han är svår med mat även nu drygt 8 år senare.

Är ju livrädd han ska få nån bristsjukdom och han är oftast hängig och trött. Väcker honom tidigt för frukost hemma då han vägrar eller knappt äter på fritids eller skolan. Oftast mår han illa på morgonen och äter ändå inte. Brukar få packa med nått matigt som tex våfflor som han tar lite senare.

Vet ju själv vad svält eller att inte få rätt näring i sig påverkar kroppen i längden. Nu hade jag ju dock ätstörningar förr men det är även det som gör mig så orolig för min son. Nu har ju inte han ätstörningar men blir ju en störning då han inte äter mat men sen går och letar saker som innehållet socker för att orka vara vaken. Socker är ju ett gift och tycker inte man ska ha det i såna små kroppar.

Igår testade jag och göra en grönsaksdrink. Hade i spenat , kiwi, gurka, tomat, citron, apelsinjuice samt Ramlösa. Tror det var dekorationen som fick dom att smaka. De drack tom ur samma glas ;)

Leon smakade iaf vilket gjorde mig glad. Fick ju i han månadsransonen av grönsaker i den klunken åtminstone. Isac och jag drack upp resten vilket var säkert 4 dl var.

De ser ju riktigt syskonkära ut på bilden men hade nån timme innan bråkat rätt fint. Skulle ta en tupplur efter att jobbat alldeles för många pass senaste tiden. Blev ingen tupplur för hörde de små gossarna på nedervåningen,

Förr älskade de att trigga igång varann och få reaktioner. De vet dock mina regler så igår behövde jag bara gå nerför trappen till dom, säga några sanningens ord om vad jag tyckte om uppförandet och ordvalen mot varann och de pös självmant in på respektive rum och höll sig där en bra stund. Jag blev ledsen för hade planerat och förberett för att gå ut i skogen med dom  och grilla korv till mellanmål. Blev inte det igår. Det hade blivit som att belöna dom för bråket isf. Spar den där grillningen alltså.

Jag var ju inte långsint så försökte ändå få en fin kväll och var inge krångel alls på kvällen. Suger dock att behöva ta såna duster. Så himla onödigt. Tror dock det är så med syskon. Bråken hör liksom till. Är ju bara att gå till mig själv och hur set var att leva och växa upp med 3 systrar i nästan samma ålder. Usch så jobbigt det var ibland. Verkligen avskydde dom som pesten i perioder, andra ggr var det lugnt längre stunder. Idag är jag glad jag har dom ❤️

Hoppas mina killar ska känna så för varann i vuxen ålder också.

Sitter här idag och är iaf grymt nöjd jag fick i dom nyttigheterna igår. Ska börja göra veckomatsedel ihop med dom framöver. Det underlättar i en familj att planera och tror man äter bättre då också.

Vad har ni för tips på nyttiga barnvänliga rätter som inte tar en evighet att göra? Behöver alla tips jag kan få :) tack på förhand. Är oftast error i skallen när man står där och ska hitta på rätter.

image

Beroende eller pga ålder?

Hemskt att man blivit kaffedrickare för att komma upp på morgonen. Börjar jag bli gammal eller är det för jag redan är beroende? Så grymt svårstartad varje dag.

Jag gillar latte men det är ju mera mjölkdrink. Rent kaffe är ju egentligen hemsk smak på. för en sån som mig som dumt nog ”lärde” mig dricka kaffe först runt 30 årsåldern är det även  Dumt som bara den.

Sägs ju att kaffe har vissa positiva effekter men vidare nyttigt jämfört med andra drycker är det inte. Jag är nog koffeinknarkare. Måste ha det uppiggande också då jag försöker hålla tillbaka mitt sockerberoende men har märkt att dessa båda ovanor triggar varann istället.

Bättre med socker och koffein än alla gifter i annat man kunde fått som ovana att dra i sig. Har ju aldrig i hela mitt liv använt nikotin iaf och kommer hellre ALDRIG testa heller!  Det kunde varit värre alltså.

Men jävla kaffe alltså. Har jag blivit en kaffekärring nu eller? Börjar känna mig gammal. Skulle hållt mig till hallonsaften. Suttit vid barnbordet…..

Och JA…… Måste erkänna, det slank ner lite godis också :(. Har sån sjuk pms med godissuget from hell! Man kan säga jag tog godiset för jag tänker på omgivningen som behöver stå ut med mig….. Mår ruskigt dåligt veckan innan mensen….. Märker dock min cykel ändrat sig senare åren så en sitter väl snart med vallningar på g in i klimakteriet också….. Gör jag får lite panik…. Min längtan efter en stor kärnfamilj försvinner ju liksom inte…. Vet dock att klockan tickar.

Tar en till chokladbit och en påtår och funderar lite till. Puss på er ❤️

image

Pengatvätt.

”- Godmorgon yxskaft ”

Så kunde ha passat att tilltalat mig själv imorse. Sprang runt och letade efter min kreditkortshållare med alla kort samt viktigast av allt…..Körkortet! Ska köra bil och sätter mig inte i bilen utan det. Skulle även ha bankkortet och betala en räkning nu på morgonen.

Slängde i min och Leons jackor i tvätten igår. Är noga att plocka ur fickor men missade det viktigaste igår. Vart ju livrädd för ibland stoppar jag i grejer i fickorna eller hållarn till korten som inte hör hemma där. Viktiga lappar mm.

Nu hade jag mitt träningskort , tillgodokvitton på blomsteraffären samt just pengar i den….. De vart iaf rena och fina. Och de var hela och läsliga än.

Inne på dag 14 med hosta nu och snoren känns ända upp i hjärnan. Bra med magträning blir det när man hostar. Måste ju alltid spänna magen när hostattackerna kommer för revbenen gör ont annars. Lägger man på lite knipövningar vid varje host också så är man snart som en oskuld igen också ;) oskuld med magrutor. Alltid nått gott med det onda. Hihi

Trött på att vara krasslig bara. Samt längtar tills jag får nån ledig dag från jobb. Känner kroppen behöver det nu. Inte konstigt man missar saker och virrar runt som en yr höna ibland.

image

Kluven

Dagen började bra och jag pussade barnen hejdå när de åkte iväg med skolbussen. Hann att träna min magen/kängurupung samt även lite squats. Kör squatsen med kettlebell nu för att avancera lite. Det där med kängurupung, ju mera jag går ner i vikt eller slimmar ner mig desto mera skinn blir det på magen. Är väl så efter mina graviditeter så bara att acceptera. Känner mig dock som en valp av bulldogg, 100 kg efter valkar när man tar på kroppen. Hatar det verkligen. Är inte alls tillfreds med det. Saknar mina forna magrutor och spända skinn. Enda ggn du skinnet skulle vara tight är om jag nån mera gång får uppleva glädjen i ännu en graviditet.

Ibland har jag tänkt tanken att skaffa ett till barn ihop med nån av de som jag känner som är gay. Vet att flera av dom skulle vara fantastiska föräldrar och älskar och vill ha barn lika mycket som mig. Blir en win win situation. Dock skulle det barnet dock inte få det lätt med alla hemska människors fördomar och hat. Det skulle tyvärr inte alls vara ok i mångas ögon. Nu skiter ju jag i vad de flesta tycker och gör ändå som jag vill i slutändan men tänker till hundra ggr innan allt jag gör.

Såg nyss en bild på min styvsysters lilla son. Så man blir tårögd av egen längtan ju. En fantastisk känsla bära ett barn.

Nu ska jag inte tjata barn mera är just nu så kluven i många frågor i mitt liv. Idag talade jag även med nån och det samtalet fick mig må riktigt dåligt. Nästan så jag ville gå och kräkas och sen krypa ihop i fosterställning och gråta. Hatar ovisshet….. Helt sjukt olidligt. Samt detta med kärlek….. Pratade med min vän R om det nu på kvällen. Han och jag är likadana som personer och funkar lika om vi har känslor för nån. Vi diskuterade planer samt hur såna som han och jag ska skydda oss från att känna så mycket, vara för snälla eller ge för mycket. Kan man ge för mycket? Jag skulle inte vara mig själv om jag undertryckte mina känslor samt höll emot att visa dom….. Det är inte så jag funkar. Men man kanske skulle komma längre om man kunde spela känslokall och hålla emot ? Men då blir ju inte jag mig själv? Rätt eller fel?

Har haft en ledsen son här ikväll också. Gör så ont i mitt mammahjärta när det är så. Han vill absolut inte till skolan imorrn. Jag fick inte fram varför han inte ville dit men handlar nog lite om att han vill ha mera hjälp där än han känner att han får. Försökte få honom att gå med på Dealen att om han gick alla skoldagar ( det är ju obligatoriskt) så skulle jag vara med honom hela dagen i skolan på fredagen när jag äntligen är ledig igen. Får väl se om det funkar och förhoppningsvis vaknar han på rätt sida imorrn. Tror maten spelar in lite för sen han var liten har han ätit dåligt och har inte mycket han gillar att äta. Klart sånt påverkar humör, ork, prestation och koncentrationen.

Hoppas allt är fint med er ❤️ Puss

image

Mammavecka igen.

Kan det finnas nått hemskare än att ofrivilligt ha sina barn endast varannan vecka? Klart deras far har lika stor ”rätt” till dom som mig och tyvärr blir det ju jobbigt varannan vecka utan dom. Minns när vi separerade och jag insåg att jag bara får delta halva tiden efter det i deras liv och vardag. Är ju där jag vill vara ju, det som är värdefullt . Var mest det som jag kände panik och ångest över då. En mamma ska ju alltid vara där för sitt barn. Dock även pappor såklart. Det hade jag ju varit varje sekund sen den dagen jag födde dom. Var en jäkla omställning och gråt floder de veckor jag inte hade dom hos mig. Hälsade på i skolan dock när saknaden blev för stor. Tröstade lite

Stör mig lite på dom som tycker jag har det glassigt som ensamstående och kan göra massa mina barnlediga veckor! Det sårar för det jag mest av allt önskat var att ha en hel familj. Samt de veckorna vilar jag upp mig inför nästa vecka för det krävs energi att klara allt själv. Vet några kommer gå till angrepp så skriver det igen: jag har en familj, jag Isac och Leon är redan det men i mitt inre så känns inte familjen komplett. Förr fanns det ju en till person. Det märks. Att njuta varannan vecka är lite lögn. Visst har jag frihet att göra annat som inte alla kan som lever i familj men det är ju deras inte begränsningar de satt. Jag skulle göra vad som helst för att byta mina ensamma veckor mot en hel familj, huset alltid fullt med barn och nån att dela det med. ❤️

Då jag även ska få mina barnveckor att gå ihop tidsmässigt med hämtningar och lämningar, aktiviteter samt mitt jobb och allt det på egen hand så går barnlediga veckorna åt till att vila upp mig eller träna det jag inte hann tidigare. Samt att ekonomin är mera ansträngd på enbart en inkomst.

Gör ont i mig när barnen frågar mig om jag suttit ensam på helgen. Oftast gör jag det men vill inte säga det till dom. De önskar sig ju att även deras mammavecka ska vara som en familj. Har sagt till dom i åratal att det är som det är, att hitta nån att leva med är inte lätt så därför är jag inne på mitt 5:e år att bo själv. Mina veckor skiljer sig helt mot deras andra där 2 vuxna och ett styvsyskon finns. Klart det är annorlunda och omställning för barnen. Jag gör så gott jag kan mina veckor iaf. Kan bara göra mitt bästa som deras mor. Även om jag ofta önskar och vill tusen saker till för deras skull. Har mamma som kan hjälpa till ibland samt nattis som stöd. Det är jag grymt tacksam för men ibland går det inte ihop ändå.  Älskade är mina barn och vi har det vi behöver iaf. Jag har mina regler men de har jag av kärlek. Vill att mina 2 små män även ska vara 2 vuxna bra individer med självkänsla, självförtroende , respekt för andra och för sig själv samt de ska kunna bete sig bra och kunna ha bra jobb. Och älska och känna sig älskade. Det försöker jag väl få in i dom. De kan tycka jag är syperdum och pesten. Då brukar man ju få höra att de vill till andra föräldern när jag sätter regler. Även om man blir ledsen och jag många ggr gråtit över när de sagt det så vet jag att de eg inte menar det, när kvällen kommer kramas vi alltid ändå och Berättar att vi älskar varann. Vad skulle jag göra utan mina barn? . Livet började ju när jag fick dom. Hade aldrig velat suttit här nu utan allt det de berikat mitt liv med. Visst tar de även energi men de ger också. Samt min karriär har aldrig varit efter nån status i jobbkarriären utan den som mamma och i hemmet. Gud så fort tiden går också. Saknar de där bebisåren…. Var längesen nu och jag blir ju inte yngre…… Min dröm är ju att få uppleva det igen.

Hur har ni delat tiden ni andra som separerat? Hur funkar det med regler hos er när man kanske inte har liknande tänk som andra föräldern? Hur har ni andra som är ensamstående lagt upp er tid? Finns den andra föräldern med i bilden?

Natti natti på er ❤️ snart ny vecka….

/ sömnig utarbetad mamma (OBS inte pga barn utan för mycket jobb)

image

Vårkänslor

vårkänslorna spirade imorse. Trots jag var så sjukt trött så jag såg stjärnor så njöt jag av morgonhimlens vackra färger och den friska sköna luften. Såg i min rabatt att snödropparna kommit upp ur jorden :) vackra vita blommor är det. Hoppas inte dagens snö tar livet ur dom. Jag stod och hör takdroppet och inser snön är på g bort. Snart är värmen här och solen lyser oftare och längre om dagarna.

Igår stod jag tom och hackade bort isen bit för bit på gårdsplanen med en hacka. Fick väl bort bra många kvadratmeter med isblock iaf. Vill ju se ich njuta av marken under och tänkte hjälpa våren på traven.

Har det med våren att göra att man längtar ännu mera efter nån att dela livet med? Många skriver och pratar om just vårförälskelse. I mitt fall är inte det knutet till våren, eller nån annan årstid eg. Tror och vet jag har svårt för att bli kär men när jag väl blir det håller det i sig. Krävs en väldigt unik och speciell man för att Jag ska falla iaf. Och min längtan efter att dela livet med en kärleksfull , trygg , trofast och gosig man försvinner inte. Det är väl det livet går ut på? Att dela det med nån man är kär i och sen kan säga man älskar?

Blir ni kära nån speciell årstid eller speciell typ av person ? Vad är det som gör en människa attraktiv? Visst måste man gilla det man ser men i mitt fall så har personen inte hjärta och hjärna så händer inget i mitt inre. Läste att många träffar nytt på vårkanten också? Är det så tragiskt att folk blir lätt uttråkade nu för tiden och bara går vidare sådär? Jag är gammaldags och man får väl kämpa lite för att hålla liv i det man har. Glöm aldrig vad ni faktiskt har ni som har nån. Gräset är inte grönare på andra sidan. Kanske har du bara glömt vad det var du föll för hos din kärlek? Varför vart det just den personen du gav ditt hjärta till och har du bara blivit slapp och tar den andra för givet kanske man inte kan förvänta sig kärleksförklaringar tillbaka bara sådär? Kärlek tar tid och engagemang.

Kärlek är ju källan till allt liv och den måste man mata hela tiden för den inte ska dö. Samt så är det så att ser nån du är lycklig smittar det ofta av sig ;) om man nu inte är en missunsamm person som blir bitter av andras glädje och lycka istället ;)

stackars dom alltså. Måste bara säga att jag såg ett ungt par inne på Ica förut idag. Så sjukt söta hand i hand men handlingskorgen och avundades det faktiskt. Kom på mig med att synen av dom dock fick mig att le :) jag tänkte bara att de var så fina ihop och man såg detas kärlek lång väg och att de hörde ihop.

Sånt kan få mig glad men även att längta efter samma sak själv. Dock missunnar jag inte nån det. Tack till det paret för ni påminner mig om mina drömmar och mål här i livet ❤️

image

När man gör sig till

Hejsan på er :)

Lördag idag och en jobbvecka håller än på. Är faktiskt inte ledig föränns på torsdag em NÄSTA vecka! En kommer ju vara helt slut då. Massa nytt att komma ihåg där jag är nu och jobbar och till veckan är det ännu ett nytt boende jag ska in och jobba på. Har på Torsdagen nästa vecka jobbat och varit tillgänglig för jobb 10 dagar på en 11-dagars period. Känns inte som jag har nått liv längre….. Kommer vara så tills jag får ett schema. Hoppas jag får det snart. Försökte slippa morgondagens pass för mår inte bra alls men influensan är ju på topp så det är omöjligt. Kommunen kryper ju på knäna och mesta personalen är ju tyvärr sjuk :(

För att iaf fira att jag ändå lever trots jag är krasslig så ställde jag mig och gjorde mig till FÖR MIG SJÄLV och lagade mat idag. Var sugen på kyckling och hade tänkt mig den i nån kombination med banan….. Måste erkänna att jag verkligen HATAR att laga mat veckorna jag inte har barnen. Har ingen matlust då heller för den delen. Ibland undrar man vad meningen är att laga mat till sig själv. Jag plockar hellre ihop en måltid på nått annat då så får spisen vila ;)

Idag Blev det iaf  lök och bacon och kyckling i en gryta med curry som baskrydda. Helt ok och med grönsaker och fetaost till. Lite kärlek till mig själv. Bättre näring än pizzan jag först tänkte åka och köpa. 1-0 till mig för det valet :)