Det här var ju inte bra 

stölledåd kan man milt kalla det….. Igår var en jobbig dag…. Var bla vid psykologen men blivit vidare remitterad därifrån då hon inte kan hjälpa mig….. Jag är Mera komplicerat än så och hon är ändå inte tillbaka föränns augusti på jobbet och vet de faan vart en annan är då både fysiskt och känslomässigt. 

Igår fick jag för mig att ta bort den fula och äckliga plastmattan i hallen på baksidan av huset. Avreagera mig på den…. Ta ut frustration och ångest på det. Kände mig trasig i själen och missuppfattad , orkar inte förklara i ord hur jag mår längre och ingen som själv inte varit i samma sits förstår känslan…… ( Mattan var förresten ändå hack i och förstörd och hade behövts byta och måste bort ändå….) 

Tänkte när jag satt där att va faan håller jag på med? ….. Inte bra alls att ställa till röra även i hemmet, räcker det inte med den inre röran jag redan har?  Varför ställa till med ett kaos i hemmet…. 

  

 Var sånt där äckligt gammalt golv under som all doft sen hundratals år sitter i…… Elementet har spruckit i hallen också men sen varit ihopsvetsat så det nu är ok. Den fula diarré färgen elementet har måste målas bort också. Alla hallväggar var i den färgen när jag flyttade hit men var nått år sen jag målade om där. Tyvärr har allt stått still sen dess.

Men vet ni vad…….. Ibland ska man vara våghalsig och göra extrema saker.  Inte bara titta på ytan utan gräva ner en längre bit än man egentligen vågar eller trodde var bra. (Detta gäller även ens inre och lite det jag vill få fram i inlägget) 

Under all äcklig plast och gammalt fult golv så låg ett jättefint trägolv undangömt. 

Människor har jävligt lätt att döma andra bara av ytan fast de inte ser vad som finns där under eller inuti. Ingen vet vad du varit med om eller vad som döljer sig bakom fasaden föränns man tar reda på det.  Likt mitt golv så döljde sig ett vackert trägolv där under….. Jag själv måste erkänna att jag har förutfattade meningar ibland men jag ger alltid folk en chans och har aldrig ångrat det en enda gång för oftast har man fel…. Du vet inte vad personen du möter tampats men genom livet, vilken historia som gömmer sig eller vad nån även i nutid kämpar med känslomässigt eller fysiskt. Det är alltid lättare att döma än att ta reda på verkligheten. 

Tänk om fler vågade att ta ett steg längre och se under allt som bara är en ”yta” framförallt vad gäller mänskligheten . Funkar ju materiellt och ville bara påminna er om det….  

Vad tycker ni. Ska jag slipa upp och lacka golvet eller måla med kulör? Har ju genomgående trägolv i hela huset förutom kök och våtutrymmen och entréhallen. Vackra trägolv ska visas upp och njutas av….. 

Sänder en kram till alla ni som behöver en…. Vet jag inte är själv i det jag går igenom men ibland vill jag ändå bara ge upp totalt , enda som driver mig att fortsätta andas är mitt hem men framförallt 2 små män som jag måste och vill finnas för och vara mamma till…. Men livet är inte lätt…. 
❤️kram och ta hand om varann ❤️

Vilken sort är det? 

Nån som vet namnet på dessa blommor:  

  ser ut som rosa och cerisa prästkragar men är det de? Sjukt fina var dom.  Nån som vet vad det är och namn om det nu inte är en muterad prästkrage? 

Jag har bara vita prästkragar på min gård men vill ha dessa blommor med. Nån läsare som är blomsterkunnig? 

3 barndomsvänner på en vecka ❤️

Blev just precis ensam här igen, lever dock på att jag under veckan som varit fått träffa 3 av mina barndomsvänner. 

2 av dom bor väldans långt bort men var i hemtrakterna under veckan och kom på besök. Önskar jag kunde träffa dom mera då det tyvärr blir för sällan. Sarah bor rätt nära så hon får ju stå ut med mina hembesök oftare. Vi har alla våra olika liv så svårt att få ihop träffar dock. Tack Sarah, Eveline och Marie för att ni finns kvar i mitt liv än idag. Eller rättare sagt att jag får finnas i era liv.  

Idag har jag förutom besök av Eveline inte gjort nått mer än att förmå mig att hängt en tvätt jag glömde att jag tvättade igår….. Sjukt hur det här med minnet sviker mig. Kommer dock ihåg alla fina minnen med mina vänner än så länge iaf. Börjar tro på riktigt att jag är dement. Såna som stressat länge eller varit depressiva kan dock lättare bli dementa, jag som även jobbar med och studerar dementa på nära håll känner ju likheter. 

Mina vänner känner mig bäst , Marie sa faktiskt ett par sanningens ord om min personlighet och hur Jag egentligen alltid varit häromdagen då hol var här. Det här om att jag är en sån känslomänniska.varit sån sen vi var småbarn.  Min svaghet även om det vissa ggr även kan vara en tillgång och styrka. Dock är det svårt att slå av den sidan. Tar väldans mycket energi. 

Just nu är det ingen tillgång precis. Idag har jag lovat mig att gå ut iaf. Ska bara dricka en karamellkaffe och sen tvinga mig själv ut i friska luften. 

/ ….. Tacka Gud för trogna vänner 

Saker att vara tacksam över ❤️

just nu är livet inte roligt att leva, jag mår inte bra på nått vis, tänkte ändå försöka klämma fram saker jag är tacksam över:  

mina söner såklart. Förlåt att jag är en tjatmorsa men försöker bara lära er rätt saker och få er att klara er bra genom livet , tjatar för jag älskar er så obeskrivligt och vill bara väl.  Hoppas ni förstår när ni blir äldre varför jag har de regler och tjatar som jag gör. 

 Mina vänner som finns där för mig och trots jag inte är lätt att stå ut med så finns de troget där ändå ❤️ vissa kommer t.o.m med egenkomponerade buketter från deras trädgård, äkta kärlek det. Andra kommer med mat mm och ser till att man lever och åtminstone äter.  

 Sen finns det säkert mera men även min mor ….. Hade inte levt idag om det inte vore för den kvinnan. Hon har fått varit med om mycket runt mig genom åren, som sagt, tackar att hon finns i mitt och barnens liv och hoppas hon blir sisådär en hundra år eller nått. Finner ofta min styrka i henne och hon har alltid bra svar och lösningar på det mesta. ❤️ 

Just nu har jag de runt mig att tacka att jag slår upp ögonen igen varje morgon. Tack för ni finns i mitt liv och stöttar mig…… 

Förlåt att jag är kass på att uppdatera men händer typ inget i mitt liv att delge, skulle kunna resonera i kommentarsfältet med er om tips och idéer. Kanske kan man om man delar med sig av erfarenheter hjälpa nån annan……
 / deprimerad as hell….. Men jag lever iaf 

Rosa flickrummet 

Har tagit ett tag och orkar nån stund då och då att göra nått. Då jag älskar inredning och att fixa och måla så tänkte jag att det ska jag göra för att inte må så skitdåligt. 

Sällan fynkar det för att skingra alla tankar men lite iaf. Samt jag orkar heller inte sitta och glo in i väggen eller gråta i tid och otid. ( tabletterna läkaren gav mig tar bort de värsta gråtattackerna/ångesten som kommer oväntat men ledsenheten och känslan av hopplöshet är kvar ändå, tror till och med det är medicinen som gör att jag har svårt att sova ….)

Detta är väl det rosa flickrum Jag inte hade som barn men ville ha. Som en kärleksgåva till mig själv för att läka lite inre sår. Efter 32 år skapade jag det till mig själv alltså. Kanske speglar det även min längtan efter barn och kanske en dotter. Samt en bra grej är att jag nu har ett gästrum och då jag älskar och behöver  sällskap och om nån nu kommer så får de eget rum här. 💗 kanske får jag själaro därinne? 

   Tapeten hittade jag på Colorama för 30 kr rullen på utförsäljning. Har ju bara tapetserat en fondvägg så 3 rullar räckte. 

Vita tak och även väggfärg hade jag kvar sen husets övriga renovering och en burk färg fick jag gratis. Lite spackel också men kostnaden förutom tid och energi var ca 100kr då jag redan hade allt annat sen innan. 

Sänggaveln är en lastpall kombinerat med grannens gamla trapp. Man får vara lite uppfinnig ibland. Måste måla element och ett elskåp på väggen men annars är det klart. Jo, en bäddmadrass på 105cm bredd som jag inte hade , den utgiften kan jag inte ta nu heller. Skillnad på före och efter är det iaf.   

    Nu ska jag lägga gossarna som redan vänt på dag och natt. Inte lätt för mig som har sömnproblem att säga till dom vad fel det är. Nattning nu ändå för dom. Isac har fotbollsläger hela veckan och i helgen är det skinnarcupen i fotboll i Malung också så tider måste hållas. Hoppas få sova någorlunda inatt sjukt jobbigt med sömnstörningar. 
/tröttast i världen +insett jag hatar panel i furu.

Terapi. 

Tänker jag rätt eller fel? Om man fortsätter som innan förändras ju knappast mitt mående och försöker iaf göra nått för att göra saker lättare och kanske få annorlunda resultat i mitt mående och livet i allmänhet. Satt nyligen hos min vän Sarah och förklarade min teori om att jag skulle må bättre av att bo i min lilla skrubb istället för mitt stora ekande sovrum där även dubbelsängen ständigt påminner mig om att den är för 2 personer och att Jag inte lever med nån jag delar den med ever. 

Därför tänkte jag såhär: 

För att inte ständigt påminnas om min ensamhet och den ångest det tänkandet medför så bör jag sova i enkelsäng. 

Ha ett mindre rum där jag bara får ha mina saker och som ingen är i närheten av. 

Folk kommer tro jag är duktig med bäddningen varje dag då de tror jag bor i stora sovrummet. Ha, det kan de få tro . Har ju alltid innan haft totalkoll på allt hemma och pedantstädat.  Nu orkar jag inte nått alls och kan bara stänga dörren om mig i mitt lilla krypin och ha allmänt kaos därinne som speglar mitt röriga inre just nu. 

Sarah tyckte nog först när jag sa jag ska bo i skrubben att det vart fel men sen när jag förklarade höll hon nog med. 

Stora sovrummet och sängen står kvar ändå och kan väl stå så till den dag jag ev inte längre lever ensam. 

Tror skrubben får vara som en liten livmoder jag flyttar tillbaka in i och känner mig mer skyddad, omfamnad i och som inte är så stor och tomt. 

Man kan se flytten till skrubben som rätt sjukt egentligen, jag flyr undan allt just nu. mycket skrämmer mig och orkar inte med varken ljud, intryck, stora folksamlingar eller eg orkar jag ibland och oftast  inte med mig själv ens. Hur ska då nån annan stå ut med mig? 
Har jag rätt eller fel? 

Det här är skrubben:    

 Skäms över att visa det för var en jäkla röra där inne och allt som inte var sorterat eller ingen plats hade det hamnade där.  På denna bild var mycket dock redan undanplockat. Tror till och med jag gjorde det när jag var uppe och nattvandrade en natt. Massa pinaler som jag på morgonen undrade vem som hade flyttat runt i huset innan jag insåg att det var nog jag själv som gjort det när jag inte riktigt var vaken. :( 

Här är det undanröjt och taket påbörjat. Fick hjälp av en kompis att köra ett stort lass till tippen samt att få ut stora möbler och bord. Sjukt förlösande att göra sig av med massa skit och bråte som bara tog plats. 

  

Wet T-shirt deltagare ofrivilligt. 

Hej allihopa. Hoppas ni haft en trevlig midsommarhelg. Måste berätta om min totala miss igår, kände mig helt fläng i huvet verkligen. 

Hade varit ute och eldat upp 2 rishögar ute på gården och skulle efter att släckt ordentligt gå och vrida av vattnet till vattenslangen. Det är synd jag inte har nån bild av det för ni hade skrattat ihjäl er! 

När jag lossar slangen från kranen tror ju jag att jag slagit av vattnet . Det hade jag inte kan jag berätta! Klockan var rätt sent och jag var halvborta i huvet. Drar lös kopplingen från kranen och blir ju baktryck i slangen som är expanderbar och vattnet från kranen forsar ut neråt över mig och vattnet från slangen står som en fontän rakt i mitt ansikte och dränker mig halvt. Svalde nog en stor mängd vatten också. 

Vad faan hände tänkte jag innan jag fattade och stänger av kranen och trycket i den krympande vattenslangen börjar avta. Tak, vägg och hela jag vargenomvåta. Min min måste varit priceless. Så grymt överraskad. Lär inte glömma att stänga av vattnet nästa gång innan jag drar av kopplingen. Bör väl tillägga att vattnet även var svinkallt ! 

Så går det när man inte är riktigt med i verkligheten….. Gud vad jag hade velat sett mig själv där jag la av värsta skriket när iskalla vattnet sprutade hej vilt över mig och fattade nada av vad som hände…… 

Ren vart jag iaf.