Månadsarkiv: september 2017

Tillbaka på akuten – arg

Skulle till VC om huvudvärken inte blev bättre, så imorse när den var ännu värre åkte vi dit. Och de i sin tur skickar remiss till Akuten och ber om skallröntgen och ryggmärgsprov. Vilket klåparna här inte vill göra! Gah!!! 

Blir galet förbannad! 6 dygns huvudvärk där man ligger som ett kolli och de skyller på virus med bara blodprov som kontroll… Naproxen har hjälpt tillfälligt och efter att gråtandes, med Nicke vid min sida, bråkat med chefen och vägrar åka härifrån igen, utan fler koller, är jag helt slut. 

Ville helst bara dra till ett annat sjukhus men kommer slutligen att få göra en röntgen (totalt nedprioriterad enl akut-chefen) bara för att stilla min ”oro”. Jag har så svårt att tro att man ligger däckad på det här viset (kan tänka mig att det känns som ett migränanfall i en vecka!) utav bara en virusinfektion som man inte ens gör något åt eller ens utesluter andra grejer… jag är inte den mjäkiga typen eller speciellt orolig, inte för min egen del iaf. Men chefen här kom in med bestämd uppfattning om att skicka hem mig bara och klappa lite på axeln och säga att jag är lite spänd?! :/ Snälla nån, spänd må jag vara, men huvudvärken från hell är inte en spänningshuvudvärk! Jag känner mig, min kropp, sjukhusvärlden och jag vet nog fan allt! Hahaha nä, men kom inte in med attityd från början. Jag är här för att få hjälp inte för att ta akut sjukas plats och tid. Jag är inte dum i huvudet!!!

Lust att anmäla Södertälje sjukhus (aka slakthus) igen! Arroganta otrevliga osympatiska utan ett uns av empati eller förståelse.

Tur det finns fina sjuksköterskor som lyfter upp stället i alla fall! 

Ryggmärgsprov vill de inte ta, då det kan ge mer huvudvärk och om det är en hjärnhinneinflammation är det iaf virus och inte bakterier (inget förhöjt CRP) så man gör tydligen inte mer än att dämpa symtomen… 

nu röntgen!

Akuten en härlig sensommardag :(

När man hade kunnat plocka svamp, höststäda på tomten, grilla och njuta av solen…

Nä, då fortsätter huvudvärken från hell på sin fjärde dag. Sängliggande, ljus- och ljudkänslig, yr och helt lost i pallet… febern har gett sig dock.

Då de misstänker hjärnhinneinflammation åkte jag iaf in till akuten. Åtta timmar senare har jag fått paracetamol intravenöst och vätskedropp. Proverna var ok så troligtvis bihåleinflammation av virus. Full dos alvedon i några dagar och till vårdcentral om det inte går över. 

Jag får tuppjuck!!! Blir galen av att bara kunna ligga raklång och inte kunna göra något! 

Det känns pyttelite bättre idag så förhoppningsvis går det snart över…

Jag som typ aldrig är sjuk och hela mitt liv varit rätt förskonad! Senaste året bara har jag åkt in två gånger och båda gångerna har det varit bihåleinflammation… 🙁 (utan förkylning…?!)

Emellanåt orkar jag iaf kolla på Game of Thrones, annars hade jag verkligen kreverat! 😉

Feber och huvudvärk

Influensa och långdragna förkylningar verkar gå runt nu. Själv är jag inte förkyld alls men har feber och enorm huvudvärk som inte ger sig trots alvedon. 

Trots att jag egentligen behöver jobba och dessutom har massor att fixa med hemma har jag inget annat val än att ligga utslagen i soffan! Så förbannat tråkigt och panikångesten av inte få något gjort växer.

Började faktiskt titta på GoT igår (har förstått att jag missats årtiondets serie! ;)). Somnar emellanåt för huvudet pallar knappt det… Men håller med om att den är grym! Men inte ens det ger mig ro av att ligga sjuk. Det är verkligen inte min grej att ligga och göra ingenting. 

Dessutom brukar jag väldigt sällan vara sjuk och nu har jag haft feber under två omgångar på bara två veckor! Don’t like it! 

Hoppas att det snart går över så jag kan njuta lite av helgen innan en ny arbetsvecka börjar. 

Kramar till er alla och hoppas ni får en mysig helg! 

Slentrian vardag

De där normala dagarna man längtade efter när man låg på sjukhuset och kämpade mot cancern.

Nu är de här och istället för att vara glad och lycklig över det undrar jag om det är så här det ska vara?! Livet… gå upp, stressa till jobbet (utan att äta frukost med familjen), jobba, stressa hem, laga middag, fixa med tvätt, stupa i säng totalt slut… om och om igen. Förutom vab med Meja förstås, eller snarare VOB! Vilket fortsätter i samma takt som tidigare på halvtid… 🙁

Men att vara lycklig i de små stunderna är svårt och hitta de där guldkornen i vardagen är ännu svårare när man är helt slut… 

och ja, det regnar och hösten är typ här! 😉

Älskar idag!

Jag älskar att gå i svampskogen! Total avkoppling! Idag var tjejerna med mig och vi var nog ute i fyra timmar och plockade och fikade och mös! Så underbart!

Innan lyxade vi till med ”hotellfrulle” eftersom det var första dagen på evigheter vi var lediga och inte hade planer! Skönt!!!

Tallinn

Lite lätt febrig och trött åkte Nicke och jag på Tallinkryssning med svärmor och svägerska för att fira en 70-årsdag! ❤️

Riktigt kul och en amaretto sour senare var jag pigg! 😉

Lite shopping och mycket skratt senare är vi nu på väg hem mot dagens fotbollsmatch och lite kalas för Meja! 

PS. Älskar Vapiano!!!

9-årsdagen närmar sig! 

På måndag smäller det! Meja blir ett år äldre! ❤️ 

Men eftersom Nicke och jag är borta i helgen fick hon en av presenterna i förskott idag! Och vad passar bättre till hennes scen-rum än en logespegel som stått högt upp på önskelistan! 

Lyckligare stjärna får man leta efter! 

Förstasidesstoff! ;)

Kan inte finnas mycket nyheter i Södertälje idag inte. Reportaget finns i dagens LT med Mejsing själv på framsidan! ❤️ Hon själv supermissnöjd med fotot, skruttfian. 

Vabandet verkar fortsätta i oförändrad takt.

Dvs snittar på 50%. Meja som var så frisk och pigg förra veckan ligger däckad denna. Feber och ont i bröst. Virus från skolan mest troligt… 

knöligt är det! Hon missar skolan, för mig hopas jobben och det dåliga samvetet antingen mot att lämna Meja en stund eller mot kollegorna som får ta över. Och jag blir oerhört trött. När ska man få ro? Men det är väl egentligen vardag för alla föräldrar?! Förutom att risken att behöva åka in till sjukan är något högre för oss pga njurarna och att hon är sjuk så pass ofta förstås.


Trots denna obota trötthet tänker jag mest på Lova som idag fick träffa sin idol Eric Saade!  Hon ligger på barnhospice och kämpar för sitt liv, trots att cancern kommer att segra. Och jag tänker på hennes mamma och familj som tar till vara på varje minut, varje sekund hon fortfarande finns och andas. och hur de sedan ska överleva och gå vidare med Lova som en ängel vakandes över dem. Så fruktansvärt svårt men ändock något de måste göra! Kärlek och styrka önskar jag er, att orka ta en dag i taget! Det gör så ont.

Fuck cancer!!!