Månadsarkiv: september 2017

DYGNET HAR FÖR FÅ TIMMAR!

Men hjälp vad vi har slitit de här sista dagarna. Jag har varit i lägenheten och ”jobbat” från tidig morgon till sen kväll. Väggarna jag målat blev bra och sovrumsväggen blev så himla fin! Vi har fortfarande sjukt mycket kvar i huset men vi har försökt fokusera på det vi behöver för att liksom kunna leva i lägenheten, resten får vi ta eftersom. Känns viktigt att vi har det nödvändigaste eftersom jag börjar på nya jobbet på måndag.

Just nu är jag så stressad och förvirrad över allt som händer så jag hoppas jag hinner landa lite innan måndag morgon. Vet knappt vad jag heter just nu så förhoppningsvis är jag inte såhär snurrig på några dagar, haha 🙂

Selmas rum är iallafall nästan klart, tyvärr har det börjat mörkna ute så ljuset är inte speciellt bra för att fota med mobilen.. Det mesta är som sagt klart men sängen är obäddad, det saknas några hyllor på den turkosa väggen, taklampan har inte kommit upp ännu och bordslamporna behöver vi lösa ”sladdproblematiken” med. Men i övrigt är det ganska klart.

SISTA CHANSEN!

Ikväll avslutas tävlingen och än är det inte så många som tävlat så missa inte chansen att vinna ett presentkort (rabattkod) till ett värde av 500kr hos Poster Store! Tävla gör du på min instagram @hannaohman84 🙂

Så snart vi börjat komma i ordning i nya bostaden ska jag själv klicka hem några fina posters att förgylla väggarna med. Längtar så efter att få allt på sin plats och just nu när allt är kaos är det svårt att se vad man vill ha var så därför känns det bäst att vänta med min egen beställning tills jag är på det klara med vad jag ”villhöver” 🙂

Tävlingen avslutas ikväll så du har fram till midnatt på dig, kör hårt!

 

ETT OVÄNTAT VAL

I Selmas blivande rum satt en fondvägg med en biltapet och den var inte till belåtenhet för damen i fråga. Jag försökte med typ: Men hey, det är ju en supercool tapet med rallybilar! Ser ut som att du har farfars rallycrossbil på väggen, häftigt!

Svaret jag fick var:

Men mamma.. jag vill inte vara supercool! Och förresten… det ser inte alls ut som farfars bil! 

Jahapp… men du, då målar vi väggen så får du välja färg, vad sägs om det? Svaret blev ett rungande jaaaaaa! Till saken hör att hon är lite nedstämd över flytten, vill inte lämna sitt rum och är ledsen för allt som händer. Därför känns det viktigt för oss att hon själv får bestämma i sitt nya rum så kanske det underlättar hela den här flytt-situationen.

Jag var bombsäker på att hon skulle välja någon rosa kulör men döm om min förvåning när hon beatämde sig gör en knallig turkos färg.. gulp! Och jag som är mycket för grått och vitt, höhö. Den här gången kommer hennes rum att bli ett riktigt barnrum med mycket färg och många utrymmen till att skapa. Så olikt mig men så fantastiskt roligt för ett barn och det är ju faktiskt ett barn som ska hålla till där 🙂

MASSAGE, STÄD OCH MÅLNING

Började dagen med några ärenden och strax efter 10 hade jag tid för massage. Min rygg (och mina knän) är tyvärr också drabbas av min förlossningsskada. Ryggen tar skada då jag under vissa perioder har problem att sitta på höger skinka. Hela kroppen blir liksom sned. När jag har så ont att jag haltar, då får jag problem med mina knän (på grund av snedbelastning).

Massagen hos Emma var både fantastisk och aj-ig. Så skönt men stundvis så ont. Hon fick minsann jobba med mina knutor, hela skulderbladen liksom hoppade fram och tillbaka. Läskigt!

Efter massagen städade vi i lägenheten. Vi kände att vi behövde städa ett varv själva också så jag och mamma gnuggade hela placet skinande rent. Tur vi lejt bort flyttstädningen av huset, hehe. När vi städat klart målade jag två väggar, en i Selmas rum och en i vårt sovrum. Jag har alldeles just kommit hem och nu är jag skittrött så det blir en dusch och sedan skalla kudden!

Ida åt lunch med oss och sedan tog hon bort den röda ”tejpen” på kyl och frys så nu är de vita igen.

Jag vill skicka ett speciellt tack till mamma för all hjälp med städningen, till Ida för hjälpen i köket, till Pernilla som skruvat ihop möbler och till Kerstin, Jossan och Anna som tagit hand om Selma ❤️

GIVEAWAY-TÄVLING PÅ INSTAGRAM

Just nu har jag en giveaway-tävling i samarbete med Poster Store på Instagram! Observera att du inte kan tävla här på bloggen.

En lycklig vinnare kammar hem ett presentkort (rabattkod) till ett värde av 500 kr hos Poster Store ! Reglerna är enkla, för att delta behöver du:

  1. Följ mig @hannaoham84 och @posterstore
  2. Tagga två personer du vill tipsa om tävlingen samt länka till din favoritposter från Poster Store (Obs, detta ska göras på Instagram, du hittar tävlingen på min IG @hannaohman84 så du kan alltså INTE tävla genom att kommentera här på bloggen).

Tävlingen avslutas lördag 30e september (170930) och vinnare meddelas dagen efter. Så, in på Instagram och tävla kanske du blir den lyckliga vinnaren. Lycka till

*Bilder lånade från Poster Store

TANKAR INFÖR NYA JOBBET

På måndag börjar jag mitt nya jobb och som jag längtar, ska bli superspännande!

Ska sanningen fram har jag fjärilar i magen. Det är alltid lite nervöst inför första dagen på en ny arbetsplats. Jag hoppas att jag ska trivas och att allt går fint första veckan. Tänk, Älvsbyhus som jag drömt om i så många år och nu ska det snart bli verklighet.

Att de ”vågar” satsa på någon som mig med den sjukdomshistorik jag har och med allt jag fortfarande går igenom, det känns helt fantastiskt och jag hade nog själv inte riktigt vågat tro att de skulle välja att gå visare med mig. Jag som är så öppen med allt runt min skada, jag vet att om jag söker ett jobb så är chansen (eller risken beroende på hur man ser det) att arbetsgivaren vet min historia ganska stor och i många fall misstänker jag att det skulle kunna avskräcka en potentiell arbetsgivare från att anställa just mig. Hur många vill och vågar anställa någon som kanske inte är 100% arbetsför hela tiden?!

Jag tror att en del av min nervositet bottnar i att jag är rädd för att bli sjuk. Med ett nytt jobb vill jag såklart vara på topp och klara av att prestera, jag vill absolut inte bli dålig och hamna på sjukhus. Men..det är å andra sidan sådant jag inte själv kan råda över så det som sker: Det sker. Vad jag däremot vet är att jag verkligen ska göra mitt allt för att klara det här och samtidigt får jag be en bön att hälsan är på min sida!

Har du bytt jobb nyligt? Hur kändes det och hur gick det? Berätta gärna 🙂

VILKEN SHOPPINGDAG!

Jag har just landat hemma i soffan efter en heldag på IKEA i Haparanda och jag är helt slutkörd av all shopping.

Vi åkte i morse strax efter kl 8 och kom hem strax före 20, puh. Jag och mamma har verkligen haft en heldag. Shoppat, ätit och bara myst. Det blev två svängar inne i butiken. Först en vända då jag köpte alla stora möbelpaket som Selmas säng, garderober, skrivbord med mera och sedan en andra runda med lite ”smått och gott” och sådant som jag villhöver (alltså en blandning av vill ha och behöver).

Observera att alla kärror är mina. Till dessa tre kom ytterligare en lastkärra och en kundvagn 🙂

Svettades som en idiot innan vi hade lastat första rundan i sprinterbussen men allt rymdes (tur)och vi hade faktiskt kunnat shoppa ännu lite till. Hehe 🙂

Nu ska jag bara slappa och mysa resten av kvällen. I morgon fortsätter packningen, Adam vill att hela flyttlasset går under kommande helg. Voj voj säger jag då och flinar lite smått hysteriskt!

TANKAR INFÖR FLYTTEN

Kommer man från ett stort hus och ska in i en lägenhet om cirka 100 kvm tänker man kanske att vi har det vi behöver för att fylla lägenheten.

Meeeeen, nej det har vi faktiskt inte. Eller egentligen har vi ju det men två av våra sovrum (träningsrum och ”mancave”) ska inte med till lägenheten så istället behöver vi inhandla saker till ett ordentligt kontor. Selma har en massa ”babysaker” i sitt rum så det hade vi behövt inhandla även om vi inte skulle flytta. Hon behöver en ny säng då hennes växasäng håller på att vara alldeles för liten. Hon behöver även ett ordentligt skrivbord då hon idag har ett litet bord med tillhörande stol från Kids Consept men det är så smått att hon inte ens rymmer att sitta där och rita eller pyssla.

Dessa bilder togs när vi precis flyttat in och höll på inreda Selmas rum.

Så nu har jag gjort en inköpslista på IKEA och det blev en hel del saker men skit the same, vi ska ju självklart inreda lägenheten så vi trivs även om vi inte planerar att bo där resten av livet. Vi gissar på kanske 2-3 år ungefär men det kan bli mindre också beroende på när vi kan tänkas få ta över mitt föräldrahem.

Jag trodde att jag skulle ha sorg i hjärtat då vi ska lämna vårt underbara fina hus och visst känns det liiiiite jobbigt men inte alls i närheten av så jobbigt som jag trodde. Det beror kanske på att vi redan har planer för att flytta vidare och renovera ett nytt hem så småningom 🙂 Nu ser jag framemot att flytta in och få göra lägenheten till vår. Selma, som inte alls varit positiv, har träffat de blivande grannarna och nu är hon betydligt mer positivt inställd till flytt. Huset är egentligen en vanlig villa men med två lägenheter så det finns gård, altan och allt sådant och för vår del känns det mycket bättre än att flytta in i ett ”vanligt” hyreshus utan gård eller möjlighet till att gå ut och leka på någon tomt. Jag tror att det kommer bli super i vårt nya boende!

VACKERT MEN DYSTERT

Jag älskar hösten. Det är kanske den vackraste årstiden när naturen kläs i vackra höstfärger. träden skiftar från grönt till gult, orange och rött.

Det känns lite dystert när alla växter dör eller går i vintervila, det känns också lite dystert att kylan börjar gripa tag om oss. Och här uppe i norra Sverige brukar vi ha väldigt kalla vintrar. Det ser jag inte framemot…

Grått och trist men samtidigt ett vackert naturskådespel med alla vackra höstlöv.

När snön kommer och lägger sig som ett täcke över marken kommer även ljuset tillbaka och det blir inte längre sådär övergripande mörkt. Jag gillar snön och i vår familj är det nog så att alla älskar det vita guldet. Snart kommer det men nu ska vi njuta av den otroligt vackra naturen 🙂

ÄNDRADE SHOPPINGPLANER

Igår bjöd mamma och pappa på middag så vi passade på och packade med oss en del kartonger som ska förvaras där inför framtiden. Tur det finns gott om lador och uthus på gården 🙂

Det blev en del lägenhetssnack under middagen och när vi kom hem började vi skissa upp lägenheten och gick igenom vad vi behöver komplettera med. Även om vi bor i ett stort hus idag så har vi inte riktigt allt vi behöver. Vi har till exempel inget kontor idag (jag sitter med bärbara datorn i soffan eller vid köksbordet). Extrarummen här är använder vi till annat, ett träningsrum och ett ”pojkrum” eller mancave som jag kallar det. I lägenheten kommer vi istället att ha ett rejält kontor/arbetsrum med varsitt skrivbord så vi kan sitta vid datorerna samtidigt. Jag gissar att jag kommer vara den som använder det som arbetsrum (för att klippa podd exempelvis) och Adam lär nog mestadels spela dataspel… I vilket fall behöver vi inhandla möbler till kontoret.

Två ab detta skrivbord funderar vi på, trevligt att sitta mittemot varandra.

Bild lånad från IKEA. Skrivbordet heter Bekant hörnskrivbord och det finns även att köpa som sitt/stå-bord.

Selmas rum har jag ju berättat om men Adam hade helt andra idéer så det blir eventuellt inte sängen jag visade tidigare. Detta innebär att vi behöver rymma en bäddsoffa i kontoret men först måste vi mäta och kolla om den ryms. Och jag som planerade en nätt liten shoppingtripp till IKEA, jag insåg snabbt att det blir betydligt mer shopping än jag planerat!

Fortsättning följer 🙂

FRIYAY

Nu lider fredagen mot sitt slut och innan jag hunnit trycka på knappen publicera gissar jag att det redan slagit över till lördag. Jag sitter i soffan med datorn i knäna och läser ikapp några bloggar jag inte varit in på de senaste dagarna. Snart ska jag krypa ner i sängen och dejta han Mr Blund.

Har haft fullt upp idag och jag förstår inte hur dagarna kan gå så rysligt fort. Packat en hel del och rensat bland en massa skräp. Varit förbi Röda Korset med en del herrkläder, bland annat några riktigt fina skjortor som är för stora för Adam. Har även lunchat med mina gamla kollegor och det var så roligt att sitta ner och surra en stund!

Fredags-Hanna (som är lyrisk över sin nya frippa).

Hoppas du haft en bra dag och att du får en fin helg.

KRAM <3

WILD AND CRAZY

Jag är så himla glad över min nya frisyr!

För några år sedan hade jag ungefär liknande frippa och nu kände jag att det var dags för mig att göra mig av med svallet. En ”lång bob” och en undercut, för att vara jag är det verkligen helt galet wild and crazy (jag brukar vara ganska försiktigt med mitt hår)! 🙂

Bjuder på två bilder, halvkass kvalitet på dessa då de är tagna i motljus men de är dessvärre de enda bilder jag har 🙂

ETT BESÖK PÅ BIBLIOTEKET

Jag är en riktig bokmal. Kan begrava näsan i en bok och fullkomligt förlora mig själv i bokens värld. Vissa perioder läser jag väldigt mycket men det beror lite på hur mycket som händer i livet och hur många andra bollar jag har i luften. Det är så avslappnande att läsa och jag hoppas att Selma ärvt mitt intresse.

Hon älskar sagor, både sagoböcker och sagor som vi hittar på och fantiserar ihop tillsammans. Igår åkte vi förbi Biblioteket för att låna några nya spännande böcker då de vi har här hemma börjar vara lästa så pass många gånger att hon kan texten utantill. En sagobok om en sjöjungfru och en om pirater, sedan fick jag också välja en och då blev det en bok med klassiska sagor 🙂

Läser du ofta för ditt/dina barn?

OOOOPS, NU HÄNDER DET GREJER

Nu är det bara en dryg vecka kvar till jag börjar mitt nya jobb! Så himla spännande! Börjar ha lite pirr i magen måste jag erkänna 🙂

Tänkte att jag skulle fixa frippan lite så den blir mer ”office-friendly” då jag typ bara haft håret i hästsvans senaste året. Så idag händer det och jag tror minsann att det blir gode förändringen! 🙂

NYTT TILL SELMAS NYA RUM

Eftersom kommande bostad endast är avsedd som en ”mellanlandning” kommer vi inte att lägga speciellt mycket krut på inredning. Det sparar vi istället tills det är dags att inreda huset vi så småningom ska landa i ”på riktigt”. Däremot är det en och annan pinal som behöver inhandlas. Selma behöver exempelvis en ny säng och ett ordentligt skrivbord.

En säng ska inhandlas från IKEA, det blir den här som kommer passa perfekt när hon ska ha sovfrämmande (eller om vi får främmande så kan de ta Selmas säng får hon sova med oss, en bra lösning då vi ej rymmer extrabäddar/gästrum i lägenheten). Bild från ikea.se

Igår klickade jag hem ett skrivbord och sängbord från Jollyrooms rea. Väldigt fina tycker jag, båda från märket Alice & Fox. Bilder från jollyroom.se

SAMTAL MED KÄNDA SVENSKA KVINNOR

Nu tänker jag berätta om några av de kvinnor jag önskar/drömmer att jag fick en timme eller två tillsammans med för att prata graviditet, förlossningsvård, eftervård eller kanske allmänt om livet och livet som förälder. Det finns väldigt många inspirerande kvinnor i vårt land och därför skulle jag kunna göra listan hur lång som helst men här kommer några utvalda pärlor.

Utan inbördes ordning:

  • Olivia Wigzell – socialstyrelsens generaldirektör. Socialstyrelsen är den statliga myndighet som värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.
  • Elizabeth Massi Fritz – brottsmålsadvokat som även lyfter frågor om kvinnors rättigheter.
  • Yoga Girl – hur häftigt vore det inte att få prata med Rachel Brathen om hennes förlossning och tiden efter.
  • Elina Berglund Scherwitzl – Kärnfysiker som står bakom Natural Cycles (som jag för övrigt använder som preventivmedel). NC-appen har som första app i världen blivit godkänd som preventivmedel.
  • Annie Lööf – Sverigest för tillfället mest populära kvinnliga partiledare. En person med en position som kan bidra till förändring inom förlossningsvård.
  • Elaine Ekswärd – Retoriker, författare, föreläsare. Mångsysslare och mamma, en person jag absolut skulle vilja träffa!
  • Stina Wolter – kroppsaktivist som tar fighten mot mobbare och rövhattar.
  • Mia Skäringer – Jag drömmer om att prata fasader med Mia, bilden av ”det perfekta livet”.

Och sist men inte minst…

  • Camilla Läckberg – Det skulle vara intressant att höra om de stötte på många fördomar när de blev ett par, hon och Simon. Hur funkar kombinationen arbetsliv och familjeliv när man är en deckardrottning?

Det finns hur många många fler inspirerande kvinnor i vårt land och jag skulle kunna fortsätta i evighet. Får kanske skriva en fortsättning en annan dag!

Lite kort om män jag gärna skulle vilja samtala med (utan inbördes ordning):

Fredrik Reinfeldt, Gabriel Wikström (även om han inte längre är sjukvårdsminister…), Anders Borg, Prins Carl-Filip, David Hellenius, Martin Stenmarck, Manne Forssberg, Nisse Edwall med flera.

HOST HOST HOOOOOOST

Klockan visar just nu 00:51 och jag sitter i soffan med en tekopp i handen. Började hosta som en idiot under kvällen och vid 21 ungefär tog jag en dos Cocillana men den hade föga verkan.. En dryg timme senare hostade jag fortfarande så mycket att jag knappt fick luft.

Så, ytterligare hostmedicin inmundigades och slutligen intog jag sängläge. Slutade jag hosta? Näpp inte det. Lite har det lugnat ner sig men jag hostar fortfarande som en galning. Så nu sitter jag här i mörkret vid TVn och dricker te. Ja och hostar också då förstås. Trots två doser Cocillana.

Vågar jag mig på en tredje dos eller ska jag härda ut några timmar måntro..

ÄSCH, DET HÄNDER SÅ SÄLLAN…

Jag kan inte låta bli att ställa mig frågan:

Varför denna ovilja till diskussion och information från mödravårdens sida?

Jag kommer ofta i kontakt med kvinnor som vill prata med mig om graviditeter och förlossningar, det kan vara kvinnor jag känner likväl som okända kvinnor. Kanske känns det lätt att prata med mig eftersom jag är så öppen med allt jag gått/går igenom och många gånger får jag höra ”det känns som att vi redan känner varandra”. Allt detta är naturligtvis jättestort för mig, att andra vill dela sina upplevelser med just MIG! Men, det känns samtidigt viktigt att poängtera att jag inte är vårdkunnig och att jag alltid pratar från ett brukarperspektiv. Från mitt perspektiv.

Något som ofta kommer upp under dessa samtal är informationen som lämnas till blivande föräldrar inför förlossningen. Kvinnor som eventuellt ska snittas informeras om risker samt varför en vaginal förlossning kan vara det bästa för barnet. Kvinnor som ska genomgå en vaginal förlossning informeras dessvärre inte på samma sätt. Observera att detta är baserat på de berättelser jag hör/hört från andra kvinnor, eftersom det är så länge sedan jag var gravid och födde barn har jag själv inga minnen om just den här biten.

Så vitt jag kan förstå verkar det som att det finns en utspridd ovilja till diskussioner och information angående förlossningsskador och jag vet att jag tagit upp detta vid något tidigare tillfälle men… Jag tycker att det är fel! Jag menar inte att man inför en grupp med blivande föräldrar behöver dra upp något ”worst case-scenario” likt min historia. Jag menar heller inte att man behöver berätta ingående detaljer som skrämmer skiten ur blivande föräldrar MEN man kan på ett bra och informativt sätt berätta om exempelvis bristningar. Man kan till exempel berätta att det finns olika typer av bristningsskador och kortfattat förklara dessa, vidare bör man även berätta hur man går tillväga för att få hjälp om man upplever att allt inte står rätt till med underlivet efter förlossningen. Mer information gäller såklart inte ”bara” fysiska skador utan även psykiska.

Som det är idag vittnar många kvinnor om att frågan tagits upp under föräldrautbildningen men viftats bort med svar liknande

”Äsch, det händer så otroligt sällan så det ska du inte gå runt och fundera på!”

För mig är det svaret betydligt värre än ett informativt och förklarande svar om vad som kan hända, vad du bör vara uppmärksam på i de nedre regionerna efter förlossningen (alltså tecken på att allt inte står rätt till) och var man kan få hjälp. Såhär skriver Anna om saken:

”Att inte prata om det tror jag har motsatt effekt, alltså skapar en större osäkerhet och rädsla. I mitt fall var det så iaf. Jag tappade tron på sjukvården när dom inte ville lägga korten på bordet..”

Efter förlossningen bör man dessutom få en folder med information om vad som är normalt efter en förlossning, när man bör söka hjälp och var den hjälpen finns.

Varför ska det vara så svårt? Varför vill man istället tysta diskussionen och hänvisa till att det så sällan händer att det inte ens är värt att prata om? OBSERVERA!! Jag vill på inget sätt kasta skit på barnmorskorna då jag vet hur deras situation ser ut, jag vill under inga omständigheter gå till attack mot dessa män och kvinnor som gör så gott de kan med knappa resurser MEN jag vill väcka en tanke att det kanske finns andra, mindre traditionella sätt att hålla utbildning. Modernisera föräldrautbildningarna så de hänger med i vår tid för sanningen är den att det vi inte lär oss under föräldrautbildningen, det kan vi googla oss till själva och hur mycket värre är det inte att googla istället för att få adekvat information från kunnig vårdpersonal? Den kvinnan som faktiskt råkar ut för något och/eller får problem efter förlossningen kommer att möta detta helt utan information och kunskap och då blir vägen mycket svårare. Tänk så mycket bättre och lättare det skulle vara för henne om hon redan från början visste exakt vad hon skulle göra, vem hon skulle ringa och var hjälpen faktiskt finns.

Är jag helt ute och cyklar eller är det så att det finns en försiktighet bland landets förlossningspersonal att inte prata om skador? Vad kan man göra för att förändra detta?