Kategoriarkiv: Okategoriserade

NU FLYTTAR BLOGGEN

Hej hopp!

Vill bara meddela att från och med nu hittat du mig på en annan adress, spännande va! Jobbet med flytten pågår fortfarande, än så länge har vi inte lyckats få med hela bloggen. Bit för bit flyttas så småningom alla inlägg och jag kommer fortsättningsvis endast att uppdatera den nya bloggen:

hannaohman.vimedbarn.se

Hoppas Du hänger med och kan ha överseende med visst strul såhär i början på min nya sida!

KRAM ❤️

BLOGGFLYTT PÅ GÅNG!

Efter en hel del tänkande har jag tagit beslutet att flytta min blogg från finest.se men däremot inte till den bloggportal som hört av sig till mig. Jag väljer istället, efter viss efterforskning, den bloggportal där jag tror att min blogg egentligen hör hemma.

Jag kom fram till detta beslut dels på grund av att jag kanske egentligen aldrig riktigt passat in här på finest med mina målande beskrivningar av trasiga underliv och stomirelaterade ämnen men också för att flera läsare mailat mig då de inte kunnat komma in här på min sida. Eftersom jag lägger en del tid på min blogg känns det naturligtvis viktigt att den som vill kan ta del av mina inlägg. I övrigt har jag trivts väldigt bra här men efter drygt två år är det väl kanske på tiden att testa något nytt va?!

Jag vill tacka finest.se men framförallt Jenny som alltid varit en pingla och alltid ställt upp. Hjälpt mig med stort som smått och alltid varit väldigt tillmötesgående.. Tack Jenny ❤️

Så snart flytten är genomförd ska jag återkomma med min nya adress, jag håller tummarna att det blir redan innan helgen. Hoppas du vill hänga med!

KRAM

RAPPORTER OM EN DÖD SKOTER

Igår åkte Adam till Bruksvallarna för att köra årets första tävling. Det blev en lång resa då vädret inte var speciellt bra men till slut kom de iallafall fram.

Pratade med honom i morse innan de körde träning och sedan ringde han och berättade att skotern lagt av under första varvet på träningen och att han inte lyckats hitta felet. Så nu hoppas vi bara att han hinner köra annars är det bara lasta (när Filip kört klart) och åka de många milen hem igen. Surt!

NÄR DET BÖRJAR PUMPA BLOD

För några veckor sedan hade jag problem med att jag blödde en hel del. Det har dock varit lugnt under julhelgerna men idag drog det igång igen.

Satt på jobbet och plötsligt kände jag hur det började ”pumpa”, ja jag överdriver lite när jag säger att det pumpade blod men känslan är den att det liksom kommer hur mycket som helst. Skyndade till närmsta toalett och blev kvar där en bra stund medan blodet fortsatte ”pumpa”. Lugnade ner sig efter en stund men någon timma senare var det igång igen. Jag kan inte sluta fundera på vad det kan bero på. Nu kommer jag garanterat blöda några dagar och sedan slutar det, så har det varit i omgångar sista månaderna. Kanske är det på tiden att jag kontaktar Sunderbyn igen och ber om en undersökning så det inte är någon infektion som spökar.

Man blir ju liksom bara så avtrubbad när man är mitt i det, det blir lite som smärtan, att man tillslut rycker på axlarna och tänker att det går över. Man vänjer sig och det blir vardag och inget man reagerar på. Jag vet ju att det inte är okey när det kommer blod men samtidigt känner jag mig inte sämre eller febrig och då blir det tyvärr att jag drar mig för att ringa det där samtalet…

Någon med stomi som har erfarenhet av blödningar från ändtarmen?

KRAM

SÅ ONT I MUNNEN

Jag är som sagt ganska förkyld och sedan några dagar tillbaka har jag väldigt ont i munnen. Inte tandvärk utan typ mer ont i käkarna. Googlat på dubbla visdomständer och kanske är det nåt sådant, eller så kanske jag är en ”late blomer” och får någon tand lite senare än normalt.. Eller så har jag fått en inflammation av förkylningen.

Kan i vilket fall knappt öppna munnen så att äta och tugga är ett h-vete. I morse var jag rent svullen på kinderna och kände nog som en hamster (även om det nu kanske inte syntes så mycket som det kändes). Har köpt på mig en massa färdiga soppor så jag vet ju vilken kost jag lär få suga i mig de närmaste dagarna..Kuligt värre! Har även börjat känna svårigheter att svälja så kanske hänger det ihop med förkylningen.

Gammal bild men speglar dagens aj-känsla!

Får nog ringa tandläkaren och boka tid för undersökning, eller borde jag kanske ringa hälsocentralen istället?

 

 

LÅNG DAG EFTER VAKENNATT

God förmiddag!

Hjälp, det kommer bli en lång dag det här! Selma är sjuk igen och vi har haft en tuff natt. Adam jobbar natt i veckan och har även plogjour. Vid 23 ungefär vaknade lilla damen av en hemske slemhosta, hon var även väldigt tungandad och klagade på huvudvärk. Det var så pass illa att hon hostade så hon till slut kräktes slem. När hon satt upp blev det bättre men så snart hon la sig ner började det om.

En liten sjukling, här ca tre år gammal ❤️

Det hela slutade med att jag bäddade i soffan och puffade upp ryggen med en massa kuddar och sedan fick hon krypa upp i min famn. Så har vi ”sovit” hela natten, jag fick inte ihop många timmars sömn men däremot har det gått ganska bra för Selma när vi gjorde på just detta vis. Helt klart värt det men nog känner jag mig aningen vindögd av trötthet idag! Adam kom hem och vände innan han drog ut på plogning så jag fick ringa mamma där vid 5:20 för att fixa barnvakt. Världens bästa mormor och morfar dök upp strax före 7 och tar hand om vår sjukkling idag ❤️

UNDERSÖKNING BOKAD

Nu är jag feberfri men det känns som att febern är på väg tillbaka. Sköterskan från kirurgen ringde idag och när jag berättat om mina bekymmer behövde hon prata med läkaren och sedan ville hon ringa upp mig igen. Sagt och gjort, hon ringde upp och berättade att hon bokat en undersökning så på fredag kl 10 ska jag träffa ”min” kirurg.

Tänk att jag för två år sedan trodde jag att all den här problematiken skulle lösa sig bara jag fick min stomi. Det var kanske tur att jag inte då visste vad jag stod inför ❤️

Jag har som sagt bara en bokad tid för undersökning på fredag men jag hoppas att de snarast planerar in en op för ett nytt dränage. Jag är helt övertygad om att det är vad som spökar för mig. Jag har inte haft något utgångshål på min fistel på några månader så jag gissar att jag har en del vätska som samlats under huden. Eftersom det nu dessutom kommer blod och var genom själva skithålet (ursäkta språket, hehe) så antar jag att det helt enkelt spontantömmer den vägen. Så har det fungerat tidigare när dräneringshålet inte var tillräckligt stort.. och det är inte kul när det hela tiden rinner gegga den vägen. Ställer jag mig upp känner jag hur det liksom forsar, nyser jag eller hostar eller går i trappen så forsar det. Ja okey, forsar är en ordentlig överdrift men det känns så för mig även om det kanske bara är en matsked vätska som kommer..

Well, nu har jag varit väldigt privat med allt prat om dessa kroppsvätskor så nu ska jag lägga mig och vila så jag är pigg på jobbet i morgon. Hoppas du haft en fin dag. Kram ❤️

EN FÖRMÅN ATT UPPSKATTA

Nu under eftermiddagen har jag nätshoppat saker som jag behöver. Nog för att jag gillar att shoppa men det finns roligare saker att inhandla än stomimaterial!

Eftersom jag sedan en tid tillbaka irrigerar varje dygn behövde jag fler ”långa påsar” men jag behövde även fylla på med andra förbrukningsmaterial. Det går en hel del faktiskt och Märta (som jag kallar min stomi) är dyr i drift. Här i Sverige är vi dock lyckligt lottade eftersom vi har högkostnadsskydd vilket innebär att jag endast betalar ca 2200kr/år och sedan går högkostnadsskyddet in och räcker upp resten.

Egentligen är väl 2200kr mycket pengar när jag tänker på att det är bajspåsar jag köper men å andra sidan hade det blivit mycket mycket MYCKET dyrare utan detta högkostnadsskydd. Jag gissar att det skulle kosta mig över 20.000kr/år om jag inte haft denna förmån!

IMPONERAD OCH INSPIRERAD!

Ikväll har jag lyssnat på Jenni Lindbergs föreläsning ”Levande Charader”. Jag är så glad att jag faktiskt tog mig tid att lyssna på detta. Jenni pratade om sin psykiska ohälsa och det här är något som alla skulle behöva höra. Absolut något för högstadie- och gymnasieelever kan jag tycka.

Jag frågade henne efter föreläsningen hur det är att prata på det här sättet om sig själv och dela sina egna upplevelser. Frågan kom mestadels för att jag själv är osäker på hur jag klarar den situationen, jag är väldigt nervös för att jag ska bli känslosam om jag berättar så uttömmande om mig själv och mina upplevelser. Jag är så imponerad och inspirerad av den här kvinnan, definitivt någon jag gärna ser/hör mer av!

Jenni är som sagt en inspirerande kvinna med stort driv, hon gör skillnad och hon har åstadkommit något stort. Hon har nämligen startat den ideella organisationen Love Life som stöttar utsatta barn i Ghana. Organisationen startades och drivs av Jenni som tillsammans med bidragsgivare från hela Sverige skapar en bättre framtid för barn som lever i fattigdom och misär.

Om Du vill läsa mer om Love Life hittar du organisationens hemsida på http://www.lovelifesweden.se/ och om jag haft en stor plånbok skulle jag absolut se över eventuell sponsring. Vad jag däremot själv ska titta på är att kanske engagera mig och bli månadsgivare. Läs mer om det på hemsidan du också! 🙂

TANKAR INFÖR NYA JOBBET

På måndag börjar jag mitt nya jobb och som jag längtar, ska bli superspännande!

Ska sanningen fram har jag fjärilar i magen. Det är alltid lite nervöst inför första dagen på en ny arbetsplats. Jag hoppas att jag ska trivas och att allt går fint första veckan. Tänk, Älvsbyhus som jag drömt om i så många år och nu ska det snart bli verklighet.

Att de ”vågar” satsa på någon som mig med den sjukdomshistorik jag har och med allt jag fortfarande går igenom, det känns helt fantastiskt och jag hade nog själv inte riktigt vågat tro att de skulle välja att gå visare med mig. Jag som är så öppen med allt runt min skada, jag vet att om jag söker ett jobb så är chansen (eller risken beroende på hur man ser det) att arbetsgivaren vet min historia ganska stor och i många fall misstänker jag att det skulle kunna avskräcka en potentiell arbetsgivare från att anställa just mig. Hur många vill och vågar anställa någon som kanske inte är 100% arbetsför hela tiden?!

Jag tror att en del av min nervositet bottnar i att jag är rädd för att bli sjuk. Med ett nytt jobb vill jag såklart vara på topp och klara av att prestera, jag vill absolut inte bli dålig och hamna på sjukhus. Men..det är å andra sidan sådant jag inte själv kan råda över så det som sker: Det sker. Vad jag däremot vet är att jag verkligen ska göra mitt allt för att klara det här och samtidigt får jag be en bön att hälsan är på min sida!

Har du bytt jobb nyligt? Hur kändes det och hur gick det? Berätta gärna 🙂

SAMTAL MED KÄNDA SVENSKA KVINNOR

Nu tänker jag berätta om några av de kvinnor jag önskar/drömmer att jag fick en timme eller två tillsammans med för att prata graviditet, förlossningsvård, eftervård eller kanske allmänt om livet och livet som förälder. Det finns väldigt många inspirerande kvinnor i vårt land och därför skulle jag kunna göra listan hur lång som helst men här kommer några utvalda pärlor.

Utan inbördes ordning:

  • Olivia Wigzell – socialstyrelsens generaldirektör. Socialstyrelsen är den statliga myndighet som värnar hälsa, välfärd och allas lika tillgång till god vård och omsorg.
  • Elizabeth Massi Fritz – brottsmålsadvokat som även lyfter frågor om kvinnors rättigheter.
  • Yoga Girl – hur häftigt vore det inte att få prata med Rachel Brathen om hennes förlossning och tiden efter.
  • Elina Berglund Scherwitzl – Kärnfysiker som står bakom Natural Cycles (som jag för övrigt använder som preventivmedel). NC-appen har som första app i världen blivit godkänd som preventivmedel.
  • Annie Lööf – Sverigest för tillfället mest populära kvinnliga partiledare. En person med en position som kan bidra till förändring inom förlossningsvård.
  • Elaine Ekswärd – Retoriker, författare, föreläsare. Mångsysslare och mamma, en person jag absolut skulle vilja träffa!
  • Stina Wolter – kroppsaktivist som tar fighten mot mobbare och rövhattar.
  • Mia Skäringer – Jag drömmer om att prata fasader med Mia, bilden av ”det perfekta livet”.

Och sist men inte minst…

  • Camilla Läckberg – Det skulle vara intressant att höra om de stötte på många fördomar när de blev ett par, hon och Simon. Hur funkar kombinationen arbetsliv och familjeliv när man är en deckardrottning?

Det finns hur många många fler inspirerande kvinnor i vårt land och jag skulle kunna fortsätta i evighet. Får kanske skriva en fortsättning en annan dag!

Lite kort om män jag gärna skulle vilja samtala med (utan inbördes ordning):

Fredrik Reinfeldt, Gabriel Wikström (även om han inte längre är sjukvårdsminister…), Anders Borg, Prins Carl-Filip, David Hellenius, Martin Stenmarck, Manne Forssberg, Nisse Edwall med flera.

ATT HÅLLA SKENET UPPE

När man är på semester vill man ha det bra och vara positiv. Vilket inte är så lätt när man inte är helt okey…

Igår hade jag som jag berättade väldigt ont. Vid ett toalettbesök började det spruta blod och därför bestämde jag mig för att inte följa med på den bokade vinprovningen. Mot kvällen kände jag att jag behövde undersöka läget i de mellersta regionerna och det skulle visa sig att såret hade gått upp. Jag fick kämpa mot tårarna och kände paniken komma krypande, hyperventielerade och fick koncentrera mig för att inte bryta ihop. Så nära en panikångestattack har jag nog aldrig varit. Och det är väl kanske både fördelen och nackdelen med att vara på semester med ett helt gäng, man kämpar för att hålla humöret uppe.

IMG_0457

Idag har vi varit på utflykt runt Gardasjön men efter en hel del bilåkande lämnade vi resten av gänget och åkte hem till vår villa. Jag orkade inte fortsätta, det är nämligen inte så lätt när man har ont. Man vill inte vara en ”partypooper” på något sätt men man orkar helt enkelt inte bita ihop hur länge som helst ❤️

IMG_0319IMG_0357IMG_0375IMG_0403

KARRIÄR OCH DRÖMJOBB

För ungefär ett år sedan valde att säga upp mig från mitt dåvarande arbete, ett (i mina ögon) drömjobb. Det var kanske ett av de tuffaste beslut jag någonsin tagit och hade det inte varit för min vacklande hälsa hade jag aldrig gett upp något som jag drömt om under så många år.

Innan Selma föddes arbetade jag som fastighetsmäklare och det gick bra för mig. Jag tillhörde toppen av bästsäljande mäklare inom den kedja jag arbetade för. Att jobba som mäklare är väldigt spännande och händelserikt, det är snabba puckar och man måste kunna jonglera flera bollar samtidigt. Jag tjänade dessutom väldigt bra med pengar, min lön var provisionsbaserad så vissa månader var otroligt bra och andra var mindre bra. Den hösta månadslön jag någonsin haft låg på strax under 190.000 kr (har för mig att det var 186.000 om jag minns rätt), det blev en hel del skatt om vi säger så… Däremot ska man inte tro att man kan utbilda sig till mäklare och sedan bara glida omkring under tiden pengarna rullar in, så funkar det inte. Det är hårt jobb och långa arbetsdagar som gäller.

På Fastighetsbyrån i Luleå arbetade jag efter föräldraledigheten.

fbluleå

När jag hade varit föräldraledig och det var dags att börja jobba igen valde jag att lägga mäklaryrket på hyllan, jag jobbade kvar inom branschen men med andra uppgifter. Jag ville ha kortare arbetsdagar och lediga helger (som mäklare har man ofta helgvisningar). Men, det dröjde inte speciellt länge så kände jag att jag behövde utmaningar och kort därefter fick jag ett jobb som kändes helt fantastiskt. Jag tackade ja till att arbeta som säljare av nyproducerade villor. Ett fartfyllt, spännande och utmanande yrke som kändes som en fantastisk dröm. Jag fick nästan nypa mig i armen för jag hade svårt att fatta hur sjukt tur jag haft som faktiskt fått jobbet.

1,5 år senare valde jag alltså att säga upp mig.

Jag hade stora problem med hälsan och kroppen mådde verkligen skit. Jag har aldrig haft problem med depression men jag kände mig otillräcklig. Som att jag misslyckades eftersom jag inte kunde göra mitt absolut bästa, jag hade inte hälsan för att klara av att ge mitt allt och jag är inte en sådan människa som nöjer mig med att utföra ett ”halvdant” arbete. Dessutom mådde jag dåligt av att mina arbetsuppgifter skyfflades över på chefen när jag var för dålig för att jobba.

Första arbetsdagen efter en operation och efterföljande sjukskrivning juli 2016.

image

Med sorg i hjärtat valde jag därför att säga upp mig. Det var ett väldigt tufft beslut och jag hade ångest under lång tid efter att beslutet väl var fattat. Jag avslutade min anställning i september 2016. Jag valde att försöka satsa på min egen hälsa. Jag valde, för kanske första gången i mitt liv, att sätta mig själv före min karriär. Jag har nämligen tidigare alltid strävat efter det här med att ”göra karriär”, att ha ett ”bra” arbete och klättra på karriärstegen.

Med facit i hand var det rätt beslut, så pigg och frisk som jag varit under vintern och våren kan jag inte komma ihåg att jag varit på flera år och jag tror att det är tack vare det jobb jag har nu och tack vare mina fina kollegor.

Nu är det snart dags för mig att åter satsa på karriären och arbeta med det jag tycker är roligt. Om några månader påbörjar jag nämligen min nya anställning, wihooo!

Hur ser du på det här med jobb och karriär, har du några drömmar? Studier kanske? Berätta gärna!

SÅ JÄVLA ÄCKLIG

Jag brukar sällan bemöta den här typen av kommentarer, men då och då känner jag att jag måste säga något. Vissa saker kan jag helt enkelt inte låta passera utan att svara.

Det här med näthat och nät-troll… När man är så tuff och badass att man skriver sådant här men sedan inte ens har modet att stå för det utan gör det anonymt, då rör det mig inte i ryggen.

IMG_9120

Det är i mina ögon väldigt fegt att sitta och gömma sig bakom en dataskärm och anonymt skriva en massa elakheter till någon man inte känner och kanske aldrig ens har träffat. Jag personligen tar (oftast) inte åt mig eller så låter jag kommentarerna fungera som bränsle till min drivkraft och på det sättet kanske jag till och med lyckas åstadkomma något som inte hade skett om jag inte fått den där knuffen av någon missriktad kommentar.

Och till dig som tar dig tid att läsa min blogg och skriva sånt här till mig, jag vet inte vad du egentligen vill ha ut av det men kanske ska du rikta din energi mot ett annat håll då jag tyvärr inte blir ledsen eller olycklig av dina ord. Snarare kanske mer fundersam på hur Du egentligen mår. Hoppas att du kan få hjälp och att du en dag inte behöver trycka ner andra för att själv ”må bra”.

KÖP EN SKOLA

Fastighetsbyrån i Älvsbyn har lagt ut ett speciellt objekt, den gamla skolan i Granträsk!

205 kvm boarea + 232 kvm biarea med en tomt på 3 ha.

Så häftig byggnad med stor potential. Hoppas att någon med en rolig idé eller tanke slår till och köper. Finns en del att göra men någon med ekonomi och fantasi skulle minsann kunna åstadkomma mycket här. För att komma till Fastighetsbyrån och läsa mer om just detta objekt klickar du HÄR.

*Bilder från lokala Fastighetsbyrån

skola2Salgympasal1gympasal2Gympasal3

30-ÅRS GALEJ

Tjo!

Igår kväll var vi på överraskningsfest för Hilda som fyllde 30. Jag hade planerat en lugn kväll eftersom vi skulle på dop idag. Meeeen det blev inte speciellt lugnt och när jag vaknade i morse kände jag mig smått bekymrad. 11:20 började jag komma tillbaka till livet och dopet började klockan 13 så jag hade ändå marginal 🙂

Jag skyller dagens våndor på bålen, hehe.

IMG_8630

Nu är vi hemma, Adam har kockat middag och jag tror bestämt att jag ska inta sängläge efter maten. Puh, en kan ju tycka att vid 33-års ålder borde man kunna vara klokare men uppenbarligen har jag inte lärt mig det här med att byta vinet mot vatten.