Avslappnat.

Hej! Igår var vi ute på eftermiddagen och drack ett glas på Medis kök & bar. Jag träffade otroligt nog min på väninna Josefin som jag inte sett på månader. Underbart! Hon och jag har alltid varit ett stort stöd för varandra. Jag är glad för min terapi, mina antidepressiva och ångestdämpande just nu. Utan det hade jag inte träffat vänner eller orkat med någonting. image imageimage

Sedan kom äntligen Lena hit med Jocke på kvällen. Hon fick se pappas kropp. Hon grät och vi tröstade varandra. Jag fick ju se bilden för en vecka sedan och har ju smält hur pappas lik ser ut. Ingen kolbit. Man ser att det är honom, älskade idiot pappa. Jag fick också reda på fler detaljer om kvällen då han dog. Detaljer som gör mig arg! Situationen var så bisarr igår att vi brast ut i skratt på bilden. Sinnesjukt möte egentligen, efter allt som hänt.

Vi fick iallafall krama om varandra ordentligt. Pillade på varandra hela tiden. Vi tog också en promenox med vovvarna eftersom hon saknat dem så mycket! De var superglada att se henne. :)

imageimage

Ola och jag såg En man som heter Ove när Lena åkt och vi grät båda två i slutet av filmen. Sedan somnade vi.

Idag åt Ola, Patrick och jag brunch på skrovet (båtklubben) nedanför vår lägenhet. Sedan satte vi oss på nyfiken gul hela eftermiddagen. Så mysigt! Jag hämtade dit hundarna som lekte med pinnar osv. En mycket avslappnad dag. :)image image

Imorgon blir det dock ingen avslappnad dag då vi blir upphämtade av Lena tidigt på morgonen för att titta på pappa en sista gång innan han kremeras.

Just det! Vi bokade en resa till Croatia (Dubrovnik) den 10 maj om 11 dagar – vi hittade superbilliga flygbiljetter. Vi behöver verkligen komma bort. Hade ni en bra Valborg?  Kram / J

image

And I’m ready to suffer and I’m ready to hope.

Hej! Igår var jag hos min duktiga läkare. Glad. Sedan brast det igen när jag kom hem. Grät och tänkte på att jag ofta saknat pappa i hela mitt liv under perioder när han suttit inne. Jag kommer sakna honom så innerligt mycket. Jag kan inte förstå att det är permanent. Lena sa idag att jag var hans allt. Han var mitt allt också fast vi hade våra ”ups and downs”. Oavsett hans brister kommer han alltid att vara älskad.

imageJag kan inte sluta stirra på hans likbild. På måndag ska jag få ta avsked och pussa honom på pannan. Min älskade lilla pappa :(

Jag hade inte ätit något på hela dagen igår och så vi köpte pizza. Jag somnade till en kinesisk film och sov länge idag. Allt pappersarbete och uppstyrning kring pappas bortgång är nu klart. Bara pappas närmsta som min lillebror, Lena osv… Men det kommer att bli en minnesstund för hans vänner och offentligheten osv… Ni får veta det senare! Jag kommer inte att medverka på den. För vi närmsta kommer ha en privat ceremoni som jag inte kommer berätta om. Inga detaljer eller något överhuvudtaget den närmsta framtiden.imageimageimageHa en fin helg i den härliga solen. Tack för allt stöd. Kram / J

Ps. Som en vän skrev på Facebook får det inte bli fler livstrauman för mig nu. Jag kommer bli gråhårig i förtid annars.

Dock har jag tappat mycket hår den senaste tiden. Det kanske har att göra med detta? Mitt liv har varit i 200 km i timmen sedan jag var 8 år. Nu ska allt sakta ner och bli bra, friskt och starkt. Imorgon kommer Lena hit. Ska försöka dra ihop kläder till henne. Allt brann ju upp. Självfallet ska det bli skönt att få krama om henne.

Bild från Vietnam November 2015.image

Bättre en botox – SKINREPAIR.

Hej!

Som jag berättat om i mina senaste inlägg här på bloggen jobbar jag just nu hårt med att se till att må bättre psykiskt. Men då tänker jag att det väl är lika bra att även försöka må fysiskt bättre samtidigt. Och för att få en vackrare utsida också har jag nu börjat använda SKINREPAIR Som ni vet älskar jag vitaminer, omega tre och andra kosttilskott i vardagen. Därför vill jag tipsa om detta nya futuristiska kosttillskott.

Som vi alla redan vet spelar det ingen roll hur dyra skönhetskrämer vi köper. Att ha och behålla en fin hy kommer från insidan. Skinrepair kosttillskott innehåller kollagen, zink, a och c vitamin. Kollagen är inget konstigt utan bara ett protein som utgör den största delen av stödstrukturen i huden som motverkar rynkor. C-vitamin ökar den egna kollagenproduktionen. A-vitamin, liksom zink, är också viktigt för att huden ska vara hälsosam och må bra.

Bilden nedan togs idag bara tre veckor efter jag börjat med SKINREPAIR.image

Jag märker en stor skillnad då jag haft en väldigt torr hy innan. Fuktbalansen  har blivit mycket bättre i min hud nu och jag behöver inte använda feta hudkrämer, eller peela huden lika mycket. :) Både huden på ansikte och kropp känns mjuk och ungdomlig.

imageimage

Att man har haft en ganska glåmig och trött hud innan har jag nu fått tillbaka min gamla lyster. :) Även min lilla rynka i pannan verkar ha försvunnit. Eftersom vitaminkomplexet och örtextrakten gör att huden börjar kännas friskare och bättre. Jag har heller inte fått en enda finne sedan jag började med detta och jag hade fått mycket finnar av stress på senaste tiden. Skönt att slippa finnar! :)imageimage

Jag älskar att ha en såkallad ”dockhy”. Jag var sugen på att pröva botox för ett par månader sedan men SKINREPAIR ger ett lika bra resultat. Väldigt häftigt  att man ser så fina resultat efter bara ett par veckor.  Jag rekommenderar detta starkt till alla som vill vara både snygga och hälsosamma samtidigt. För ungdomar, unga vuxna och äldre. Jag ska köpa hem fler och ge bort till min man och mamma i Borlänge. Mormor också. :) Ni kan beställa det HÄR!imageimage image image

Om ni har några frågor om SKINREPAIR så kan jag besvara dem i kommentarsfältet. Jag kommer njuta i sommar med min perfekta hy, hihi! Kramar, Jackie

I samarbete med SKINREPAIR.

I loved you with a fire red, now it’s turning blue.

Hej! Jag vaknade vid 22:00 efter att ha somnat vid 18:00. Fick total panik då jag inte hörde Ola eller hundarna. Men dem låg bara i soffan och kollade på fotboll. Jag ligger nuförtiden och lyssnar på Olas andetag innan vi somnar. Jag får hela tiden för mig att han slutar andas. Samma med hundarna. Jag vågar inte somna oftast.
Hade bara fått i mig en knäckemacka vid 10:00 idag. Så jag vräkte i mig kyckling och ris som Ola gjort under kvällen. Kanske därför jag inte hade någon energi och somnade mitt på kvällen? Jag har även rensat lägenheten från dåliga energier med salvia rökelse och köpt ett kors. Samt bett och tänt ljus.imageimageimageimage

Annars var jag hos terapeuten idag. Det gick bra. Vi pratade om det lilla barnet hos en människa.

Vad gör du om du ser en två-åring gråta på golvet. Jag tar upp honom och tröstar. Vad säger du till honom? Såja lilla med mjuk röst, lugnar, klappar, smeker, kanske han vill ha napp/leksak.

När du själv är ledsen eller har olika hemska känslor så tänk att du gör som om du var det lilla barnet. Istället för att bli ledsen och inte vilja ha tröst (som jag kan vara) – så ber du om tröst för det skulle det lilla barnet vilja ha. Sedan samma sak med ilska, sorg, där jag aldrig utvecklat ett normalt sätt att hantera negativa känslor. Jag bad Ola nämna det lilla barnet i framtiden när jag är hysterisk, ledsen, ångestfull, arg osv. Hur skulle du gjort med det lilla barnet Jackie? Förstår ni? För jag precis som pappa är tyvärr väldigt känslostyrd och hanterar aldrig känslor på ett gynnsamt sätt.

Jag har faktiskt någon form av emotionell störning, vilket inte är konstigt eller något som kommer begränsa mig i framtiden. Jag kämpar just nu, med allt. Jag skulle vilja resa bort igen.

Innan det träffade jag Ann och Rosanna en snabbis. Ann var här samma kväll pappa gick bort  Rosanna har jag dock inte träffat efter det, mycket skönt med en stor varm kram från min storasyster.

image
image image imageimage

Antagligen ska jag få ta avsked av pappa på fredag. Vi åker förmodligen till bårhuset då. Vi får se hur det praktiska löser dig.

Kom gärna fram och hälsa på Ola, vovvarna och mig om ni ser oss i Örebro i helgen. Godnatt kramar, J

image

But you’ll always be my hero! Even though you’ve lost your mind.

Hej! Jag var hos psykiatrikern tidigt imorse. Jag fick också ett paket som innehöll vackra energi stenar och en sorgedagbok från min fantastiska bloggläsare Errie. Det sjuka i detta är att jag brukade skicka sådana till min pappa i fängelset när jag var liten. För dem var bland annat godkända presenter. Kristaller och bärnsten. :) Tack Errie! Jag kommer ha dessa stenar i halsband framöver, nära mig. Du är en helt underbar, modig och empatisk kvinna. Det ska du veta!

image image
Jag fick se min pappa idag. Jag skakade något så oerhört i hela kroppen när jag såg brevet ligga på hallgolvet, brevet från rättsmedicinalverket, brevet från döden. Faktiskt helt sant. Brevet från döden. Jag vågade inte öppna det först. But i ripped the bandage off och Pappa var precis som dem förklarat för mig. Illa tilltygad, hudavlossningar och stora brännskador. Jag kände iallafall igen hans snea och stora näsa, hans mun. :( Jag fick ju min mammas pyttelilla och fina näsa. Jag skulle vilja se hans ögon som med Jack. Det är så fruktansvärt och sinnessjukt. När jag var liten och arg eller ledsen höll du mig alltid hårt tills jag blev lugn igen.

image

Sedan plockade vi bort en fästing på Simba. Stackarn! Jag måste köpa fästing halsbandet igen.

image

Nala får dock aldrig fästingar, inte under de åren vi haft henne. Någon som vet varför engelska bulldoggs aldrig får fästingar? Nalas furunkulos är borta nu, för hen som frågade om det i mitt kommentarsfält.

image

Imorgon ska jag till terapeuten, inte psykiatrikern.image

Nu blir det Fransk fisksoppa till mat och efterrätter från wallins. Mango iste också! Det är vi värda!image Kram / J

Apropå det arga inlägget.

Det inlägg jag la upp tidigare och som jag nu tagit bort innehöll för övrigt inga hot mot någon eller några specifika personer. Jag skrev att om folk är så uttråkade och sysslolösa att de inte har något bättre för sig än att snacka skit om och komma med falska anklagelser mot Lena så kan jag lika gärna själv komma upp till Kopparberg och terrorisera dem på samma sätt.
Det är väl klart att jag inte hade tänkt göra det, men jag skrev det i ilska och frustration därför jag tycker det är fullkomligt vidrigt att människor som inte har någon aning om vad som hänt snackar skit om Lena och försöker få det till att det på ett eller annat sätt skulle vara hennes fel att min pappa dog. De skickar hemska meddelanden och terroriserar henne på nätet. Som om det inte vore nog jobbigt för henne att hela hennes hem och allt hon ägde har brunnit upp.
Om någon av er som håller på med den här illvilliga förtals- och smutskastningskampanjen läser det här hoppas jag innerligt att ni skäms som de skitiga byrackor ni är när ni sitter där i er anonymitet framför era datorer och går igång på att bete er som svin mot någon som för tillfället är helt försvarslös. Sluta jävlas med Lena nu! Hon har det svårt nog som det är och det är rent ondskefullt att göra henne ännu mer illa i den här fruktansvärda situationen. / J

Step by step.

Hej allihopa! Nu har jag räknat på det och ni är hundratals som skänker av er tid och ger mig stöd via mina Facebook profiler, sociala medier överlag samt mejl och brev. Bara det gör mig gråtfärdig. :( Det är så himla vackert! Flera personer har berättat om när deras kära anhöriga tagit livet av sig. Konstigt nog är det alla dessa personliga men hemska berättelser glädjande för mig. Jag orkar dock inte svara alla än. Men snart!

Ica Emma, Kattis, Olas familj, min lillebror, Ann, Lena, Sweet Josefin, Andrea, Monica, Petter, Micke i Borlänge, mamma, Sara i Malmö, mormor, Perris, Dessie, Laurence, Eva, Monica, Frida och min gamla jourfamilg plus personal från olika hem. Listan är så lång att det skulle ta veckor för vem som helst att läsa.

imageimageimage

 

 

 

 

 

 

 

 

Korten på pappas kropp kommer antagligen imorgon. Det känns bara sjukt. Speciellt eftersom jag är van vid att få brev av pappa och nu detta… Jag är ärligt talat livrädd för att öppna brevet då bårhuset berättade om kroppens hudavlossningar. Dock skulle jag ångra mig om jag inte gjorde det. Här kommer lite bilder från igår (första gången jag sminkade mig på snart två veckor).

Min fantastiska kille! image image image image image image image

Jag vill egentligen inte skriva detta men jag ska träffa min första psykiatriker imorgon för andra gången. Jag har egentligen inte pratat med en riktig ”terapeut” sedan jag oskyldigt ”satt inne” på HVB hemmet Orana som ung. Iallafall ska ni veta att jag är enormt tacksam för ert stöd. Jag har läst många virtuella brev redan och det är balsam för min sargade själ just nu. Det känns ibland som att det var er pappa som tog livet av sig och jag gillar det. Därför att det är ren sympati och även empati. Det gör mig hoppfull.

Jag vill också be om ursäkt för inlägget som var uppe igår i ett par timmar. Ett väldigt argt inlägg. Det bara tog över mig, en sådan fruktansvärd vrede blandad med sorgliga känslor. Ni vet att jag inte är sådan som vill såra någon och eftersom jag går igenom ännu en kris kan man ibland bete sig konstigt. Kram / J

Ps. Jag har tittat på brända lik i över 7 dagar nu på Google. För att förbereda mig om hur pappas kropp faktiskt ser ut. Jag måste intala mig att det bara är ett skal så jag vågar pussa honom hejdå som med Jack för 10 år sedan.

Söndag 24/4.

Hej! Idag ska vi ha en indisk kväll och gå på VIP bio för nya filmen FAN på Mall Of Scandinavia. Man sitter i stora fåtöljer och kan ta med sig mat & dryck in på bion samt att de har en paus på 15 minuter. Mysigt att göra något planerat såhär.

image image image

I veckan väntar kort på pappas kropp. Den har hudavlossning. Han ville så gärna föreläsa med mig och ringde oss så mycket de senaste veckorna för att han var orolig. Jag ångrar att jag inte pratade med honom mer. Ja, jag har mycket att fixa med de kommande veckorna. Jag pausar lite från sociala medier. Kramar, J

Tack Therese för den fina berättelse om din bortgångne far. En väldigt vacker historia.

image

Jag kom från den där kolbiten.

Jag vet att ni förstår att nu är det kris!

Oavsett om det bara är aska på bårhuset så vill jag se det. Jag måste det för mig själv. Precis som med Jack! Det ska göra ont. Ju mer desto bättre!

Jag tycker personligen det är bullshit att alla säger men tänk vilka mardrömmar du kommer få. ”Minns honom som han var”. Men släng mig i väggen. Jag minns pappa på massvis med olika sätt och om han bara är en kolbit så har jag sett honom i värre situationer ändå. Blodig, fängslad, trasig, lycklig osv…
Pappas kropp är bara ett skal. Alla ska vi dö. Han hade inte velat det men han känner mig. Mig kommer man inte undan. Jag får veta om det ens finns en kropp kvar idag.

Jag vill pussa honom hejdå på pannan.

– Men kära Jackie, det kanske inte finns en panna att pussa på.

Jag tackar för allt stöd jag fått av familj, vänner, släktingar, gäng och främmande. Helt otroligt. Vet inte hur jag ska tacka er?
Ola är gudomlig i detta. Han har tagit alla samtal med begravningsbyråer, poliser och rättsmedicinalverket. När jag gråtit, skrikit och varit hysterisk.

Imorgon ska jag till psykjouren efter att ha gått fullständigt bananas i en vecka. Jag minns egentligen inte den sista veckan. Jag hade inte duschat på dagar. Vi har vaknat upp till samma mardröm varje dag. Stackars Lena. Hon blev av med både pappa och lägenheten. Jag har på något sätt dåligt samvete. Jag älskar Lena och kommer alltid finnas för henne.

Det som mest gör ont är hur synd jag tycker om pappa. Jag kan inte sluta tänka på honom, när han tände på och lät sig själv eldas upp. Vilka tänkte han på? Hans uttryck i ansiktet? Hans smärta? Mitt hjärta slits i tusen när jag tänker på min gamla stackars pappa. Älskade pappa. Vårt sista samtal och möte. Detaljer. Hans röst.

Nu är du hos Jack! Du visste inte om detta i livet men det var ju du som var ASLAN! Mitt lejon Aslan. Det var du! Inte Gud och inte en sagofigur. Det var DU!

Jag brinner också just nu, inombords. Arg är jag! Jag både hatar dig och älskar dig för att du gav mig liv.

Detta är ju fan helt sjukt. Jag vill bara gråta. Helt jävla sinnesjukt. Fy fan alltså. :( Jag förstår inte att det är sant.

Detta gjorde mig så glad mitt i allt. De fina och vänliga poliserna som var här och underrättade/bekräftade att pappa var död.imageimage image image image image image image image image image

Ps. Samtidigt älskar jag er. Ni som ger oss kärlek i denna svåra stund. Jag känner ärligt kärlekens varma kraft inom mig när jag läser, hör, ser vad ni gör för vår familj.

image

Gravid?

Jävlar vilka konstiga biverkningar. Jag vaknar vid fem sex varje morgon och mår illa. Ingen sexlust och ingen rädsla inför något. Inatt somnade jag med tankar på olika självmordsmetoder. Drömde om olika metoder och det fanns ingen rädsla för döden i drömmen? I drömmen var jag livrädd för att bli gammal och tog tabletter, gick ner till en sjö, i en vit klänning och hade en ryggsäck full med grus. Jag var lycklig i detta. För jag var nöjd med mitt liv och skulle dö vacker. Det kändes bara naturligt. Egentligen borde man själv få bestämma när man ska dö. Helt sjukt? Jag har aldrig haft det såhär.
Samtidigt har jag ont i brösten, just bröstvårtorna är hemskt ömma och fast jag inte ska ha mens förrän i slutet av månaden. Det skulle inte vara kul att bli gravid nu och detta kanske bara beror detta på min nya medicin. Konstigt dock. Det är helt fel tillfälle. Det går bara inte. Jag ska ta ett graviditetstest imorgon.

Jag vet att jag skulle bli en bra mamma, men inte just nu! Gah!

Annars har dagen bestått av deklarering, planer inför året gällande resor, en föreläsningsturné, träning, körkortsplugg, städning, samarbete med ett företag, prat med 2agency (de som sköter mitt varumärke), kollat på en spansk telenova serie och omsorg av vovvarna såklart. Nala mår mycket bättre! Hoppas ni haft en bra torsdag allihopa? Nu blir det helg! Skönt! Vi hoppas att vårt nordiska väder ger oss lite d-vitamin via sol i helgen. Kram / Jackie

image image