” Från 0 till 23 ”

jag dog samma dag som jag föddes. att mina föräldrar inte fatta bättre, att dom inte förstod.

Jag menar våld bildar våld, slag bildar slag. Det känns som om dom fick mitt hjärta såld, bit för bit dag efter dag. Ändå har dom mage att fråga varför jag just är jag.

Den frågan gör mig alltid lika svag. Det sägs att dom lyckliga åren, va till 1983, hoppas ni har slickat såren, när jag hade så lite att komma med. Hoppas någon utav av er när ni såg mig födas våga le.

Eller va du farsan alltid lika sne och du morsan blunda för att inte se begravningen på BB. Det va just de va, ni såg ett huvud komma, sen tog ni våldet och klippte av. Tro mig jag hade inte stora krav, ville bara att ni mig ett lugn gav. Ni gav mig många tårar och till 23 år av kalla kårar, inte konstigt att man mår som man mår när man inget peace of mind får.

ELDSJÄLAR

 

Vers1.

Utan några sorgsna blickar som tittar,
ska jag försöka berätta en historia om en pojke å en flicka.
som i en vuxenvärld de 2 redan då förväntas hitta
2 själar av eld redan då,
Blev 1 och inte 2,

Å alla moln låg så högt ovanpå.
när dom lekte på gräset i parker som små,
Å dela deras teorier,
om hur å vrf solen skiner
till fina melodier &me sina kära ord,
Å sjöng me mod,
,om kärlek å det band de fann till varann,
me en känsla om hopp på,
Att en dag få bli gamla å grå.
Flickan till pojken ställde en fråga,
Får ett barn gå/med ensam tår,
Utan å våga be nån om nåd.
Enda svar hon fick å kunde få…
Att Tyvärr ser världen ut så.

                                                                Vi e dom lyckliga få!