Resia

Äntligen är det officiellt! Mitt samarbete med Resia som vi jobbat på under flera månader!

Häng med Resia till Lina Axmachers Manhattan

Den 23-27 april åker vi till New York för att träffa bloggerskan och modellen Lina Axmacher.
Lina Axmacher är bondflickan från Söderköping som för några år sedan beslutade sig för att flytta till New York. Hon lever och bor i New York och på denna resa kommer Lina att visa oss sitt Manhattan. Vi kommer att se och uppleva saker man som ”vanlig” turist inte får vara med om.

Pris: 14.490:-
Per person i del i dubbelrum
Flyg från Arlanda eller Linköping.

För mer info besök:

http://www.resia.se/semesterresor/kontakt/norrkoping/erbjudanden/hang-med-reisa-till-lina-axmachers-manhattan

 

61393_473263215519_2854713_n

1558441_851693534851076_7086940573100048965_n

nyc_1020_large_verge_super_wide

Im coming home

Det är kallt här nu men snön lyser med sin frånvaro.  Längtar efter de första flingorna. Jag längtar efter att få kasta snöboll med vovvarna och jag ser fram emot juletid med min familj.

Den här veckan har jag fått en hel del gjort. Känns super! Alltid skönt att komma hem och ha bockat av så mycket som möjligt på ”The-to-do-list”

IMG_6842.JPG

I söndags bakade jag en kladdkaka. Det gick sådär…Blev snustorr:-(( Av någon anledning får jag aldrig riktigt till kladdkaka. Måste öva mer!

IMG_6823.JPG

Har även lyckats släpa mig till gymet ytterligare en gång..men det var motvilligt!

Ikväll har jag haft en lugn och skön kväll hemma. Fått iväg massa bra mail och samlat krafter. Resten av veckan är ganska uppbokad. Möten, julfester, frisörbesök, lucia, ärenden, packa inför hemresa och jag vill verkligen försöka klämma in en skridskotur i Bryant Park!

På måndag åker jag hem. Landar tisdag förmiddag i Stockholm och kommer bege mig raka vägen hem till skärgården utanför Söderköping. Längtar efter svensk mat, öppenbrasa, bröder, föräldrar och mina älskade vovvar!

IMG_6849.JPG

Julio

Här har ni en av mina favoritpersoner i New York! Han heter Julio och är hemlös. Honom har jag tagit till mig och gör vad jag kan för att hjälpa!

Vi blir överlyckliga när vi ser varann och jag slänger mig alltid runt halsen på honom. Han får säkert inte så ofta en varm kram….

IMG_6641.JPG

När jag sprang på honom senast var jag ute med svenskar på besök och vi var på väg till stippklubb. Jag tog med Julio, tänkte han skulle må bra av lite hulabandula! Han hakade gladeligen på:-)

IMG_6629.JPG

 

Do you know what the greatest city in the world is? GENEROSITY!!!!!

Next level

Igår hade jag en underbar kväll med någon närstående till mig. En sån där kväll jag kommer le och tänka tillbaka på. Vi delade en flaska vin, lyssnade på musik och pratade timme ut och timme in. Skrattade och grät. Denne person är någon jag känt länge och någon jag litar på till 1000%, vilket är ganska svårt för mig. I början på nästa år ska min vän göra något riskfyllt och han förklarade för mig att jaqg måste vara förberedd på att han kanske inte kommer överleva. För honom till synes ingen big deal men för mig är det svårt att hantera tanken på att kanske inte ha så mycket mer tid tillsammans. Vi pratade bland annat om en eventuell begravning och jag kunde inte hålla tårarna inne….

 

 

Döden är något som skrämmer mig. Nyligen förlorade en tjejkompis till mig sin bästa vän, en familjemedlem till mig gick bort av cancer och ytterligare en nära vän till mig har en döende bror. Läste precis ett blogginlägg av honom. Tårarna rinner nedför mina kinder. Livet är så orättvist.

 

http://www.nt.se/bloggar/macke-on-tour/gastbloggdet-var-ju-inte-sa-har-livet-skulle-bli/?blog=10268575&entry=10478009

Jag har en stark tro på ett liv efter döden. Min övertygelse är stark om att vi kommer ses igen, de som lämnat jordelivet finns i vår närhet. Dock på ett annat sätt men det är min verklighet. Allt annat är otänkbart för mig. Jag vill att mina nära och kära ska veta att om jag dör imorgon så kommer jag ändå finnas med dom in spirit.  Och visst ses vi igen, självklart ses vi igen.

Man kan se det som att livet är en liten droppe vatten, och vatten kan finnas i tre former, fast som is, flytande som vattnet i glaset som du dricker, och i gasform som ångan som blidas när du kokar vattnet. Om du tänker på att du som människa består av ca minst två tredjedelar vatten, och att du liksom vattnet kan ändra form, så blir döden enklare att förstå. Döden är för mig som ”ånga” det gasformiga tillståndet.
 

Livet är kort. Lär dig den svåra gåtan att älska, glömma och förlåta…

1930581_34070990519_8671_n

Needle in a haystack

Dating in NYC

Detta är ett problematiskt kapitel. Suck. Att hitta kärleken i New York är inte jämförbart med någon annanstans i världen, tro mig. Nu vill jag belysa detta från ”a girls point of view”. För männen här har alldeles för mycket att välja emellan. Oddsen ligger inte till vår fördel. Det finns 150.000 fler singeltjejer än män i NYC.

Jag tror att de dock borde veta att bara för att de lever i bästa staden i världen betyder inte att de är de mest underbara männen i världen!

Romantik är en gåta. Något som är svårfångat och sällsynt. Nästan ouppnåeligt.
Män i andra städer köper blommor , män i New York köper flaskor.
Du vet vad som kommer med blommor? Kärlek. Du vet vad som kommer med flaskor? Sex. Så enkelt är det. Borta är de dagar av blommor, romantik och monogama relationer. I är de dagar av nattklubbar, drinkbord och slumpmässiga hook-ups. Till männens fördel.

Män i andra städer makes moves , New Yorks män förväntar dig att göra jobbet.
Män i New York är vana att få sin väg. Miljontals kvinnor som passerar dem dagligen. Varför skulle de anstränga sig när det finns så många kvinnor vart de än vänder sig? Varför göra någon ansträngning när de bara kan uppfinna en app för att hitta tjejer att ha sex med …vänta, det är redan gjort!

Tinder, den mest populära hook-up appen, den kan mycket väl döda vår generations förmåga att bilda allvarliga, meningsfulla, romantiska relationer med varandra. Tinder är bara en del av en större trend av passivitet bidrar till ”låg-ansträngning-hook-up-kultur” som vår generation har fallit ned i.

Vi Sveper åt vänster eller höger för att avvisa eller acceptera någon utifrån ett beslut som bara tar hänsyn till fysisk attraktion via en Selfie de har noga utvalt för att representera sig själva. Kanske ska vi även ta en titt genom deras andras bilder och läsa vad smart liten rad de har skrivit för att porträttera sig själv på bästa möjliga sätt.

Efter en störtflod av vänsterdrag ser du (äntligen) hitta någon snygg nog att svepa höger på och du matchar med dem. Samtalen är oftast bara plågsamt tråkiga småprat tills en av er nämner att mötas upp. Och om du möts upp med någon, finns inget annat sätt än att det ska vara något mindre än 100% pinsamt. För människor som vill skapa relationer som använder appar som fnöske, kan det vara frustrerande att få sugas in i ”krossa eller passera” attityd hos de flesta människor i vår ålder. Detta är definitivt inte hur mina föräldrar träffades och det är verkligen inte hur det fungerar för oss som vill ha lite mer substans när vi pratar med någon.

Även utanför fnöske, oavsett om det är på en bar eller ett house party, denna ytliga hoppa runt för en avslappnad hook-up något unikt för vår generation och det är definitivt gör oss mer skada än nytta. Den avslappnade attityd som är normen för att koppla upp har blivit den allmänna normen för alla vår ålder. Ingen vill ta första steget eller texta tillbaka direkt eller visa någon form av genuint intresse. Vi vill inte se alltför ivriga ut över någon. Det är ett spel som jag spyr på.
Jag själv är inte på Tinder men måste erkänna att jag underhålls av alla mina vänners Tinder-eskapader. För längesedan har jag insett att jag är för gammalmodig för att delta i dessa charader av att vara nonchalant mot sin potentiella kärlek intresse för att leverera ”rätt” image.

Enligt min mening så kommer din sökning efter romantik kommer definitivt inte börja förrän du skakat av ointresserade män och ens egna ointresserade attityd. Om jag gillar dig visar jag det. Så enkel är jag. Jag spelar inga spel, mitt liv är för kort för att jaga. Händer det så händer det. Dont play me.

Män i andra städer jagar dig, män i New York stöter bort dig .
Det är som att skämma bort sina barn sedan beskylla dem för det . Män kan inte hjälpa att de bor i en stad med över fyra miljoner kvinnor. De kan inte hjälpa att de konfronteras med modeller och felfria skådespelerskor på en daglig basis. De kan inte hjälpa det med den uppsjö av skönhet omkring dem, därför vill inte ens tänka tanken att ” slösa tid ” med bara en .
Män i andra städer har moral, män i New York har modeller .
Det är inte att män i New York inte har moral . Det är bara det att män i New York inte kan se deras moral över de 1.80 långa skönheterna.

Jag tror att det finns tre saker New York-bor är alltid på jakt efter: en bättre lägenhet, ett bättre ( betalande ) jobb, och en bättre partner. Varför i helvete skulle du någonsin nöja dig när förförelse av ” bättre” är alldeles för kittlande. Men här måste jag dock medge att New Yorks kvinnor är de som jagar better and richer män. Det kryllar av lyckosökande donnor med bristfällig uppfattning av vad kärlek är. Det förväxlas lätt med Chanel, Prada, privat jet och diamanter. Återigen, den mytomspunna romantiken känns ljusår bort.

Som New York import får man offra mycket för att överleva här . Vi överger våra komfortzoner och flyttar mil från familj och vänner. Vi offrar ekonomisk säkerhet för att följa våra drömmar. Vi offrar våra drömmar för att betala våra hyror. Vi offrar utrymme och avskildhet för ett Manhattan postnummer. Efter ett tag, vi tröttnar på att offra. Vi blir långsamt själviska . Vi uppskattar ensamtid mer än något annat. Ibland är ens egen lägenhet, pizza och Netflix så mycket bättre än betongdjungeln där ute!

Men så finns kommer de härliga ögonblicken vi alla som bor här upplever. Det är solnedgång och du står på taket av en hög byggnad, förundras över vår fantastiska skyline. Du ser hela staden och inser att varenda byggnad i New York har en takterrass och varje tak har sin egen lilla värld , fylld med buskar, vattentorn och utemöbler. ”Det här är mitt hem”, tänker du.  Jag är faktiskt här. Man sträcker på sig och känner stolthet över sig själv för allt man åstadkommit för att ta sig till den punkt du står nu. WOW life if great! .

new-york-rooftop-garden_04

Och du mår riktigt bra – tills du får betala $30 för en bellini och sedan glömmer din iphone i en yellowcab.

dont-forget-fly2

Be your own best friend and fall in love with yourself

Gästblogginlägg av min mamma

Testa att gå i den andres skor innan du dömer

Tänk om alla, som gör anspråk på att vara vuxna, innan de dömer medmänniskor finge uppleva hur det är att gå i den dömda(e)s skor! Erfara alllt det han eller hon varit med om, ha samma bagage i ryggsäcken. Om dessa villkor ginge att uppfylla, kunde man ev. ha rättighet att döma – men även då med tvekan. Ty vi är redan vid födelsen begåvade med olika egenskaper och våra personligheter är totalt olika sammansatta.

 

Linas ”glassiga” liv är inte alltid så lyxigt – annat än på ytan. Resan dit har varit gropig och nu har insikten om , att nöjen och flärd inte råcker, mognat –tack och lov !

 

Livserfarenhet får man inte genom att bara leva. Man måste uppleva med ett öppet sinnelag, gå igenom besvikelser och sorger, tackla motgångar, möta, samtala med många människor, sätta sig in i andras livsöden. Har man inte tillfälle till allt detta, kan man istället sitta på sin kammare och läsa böcker och genom dem uppleva och sätta sig in i andras tankar och erfarenheter.

 

Olika falla ödets lotter och min dotter Lina har nog blivit lyckligt lottad – frisk, omhuldad som barn av en lång rad syskon och föräldrar, behäftad med nyfikenhet och äventyrslusta i övermåttan ,fullständigt befriad från rädsla. Dessutom utseende och utstrålning som öppnat många dörrar.

 

Förvisso hade vi föräldrar helst sett, att hon valt en trygg akademisk examen. Tänk en jurist- eller läkarexamen. Men hennes äventyrslusta styrde stegen i annan riktning. Inte kunde vi tvinga in henne i en tvångströja, som aldrig skulle passat henne. Vi har stöttat henne varje steg av vägen och är stolta över att hon gått sin alldeles egna väg!

 

”Den som lever i galopp, får rida i trav till helvetet”. Ord som jag ofta har delgivit Lina under resans lopp. Nu hoppas jag, att hon äntligen klivit ner från hästryggen. Det må ha tagit 30 år, men hon har landat på fötterna och har sin ”Sturrm och Drangperiod” bakom sig. Och då är den förhoppningvis gjord!

 

Kanske kommer hon någon gång att stöta på en man, som kan parera henne och som vill dela livets glädja och sorg med henne. Men hennes mål är INTE att hitta försörjning. Tvärtom! Det hon i flera år försökt bygga upp är ett ekonomiskt oberoende. Är det något som är viktigt för vår dotter är det självständighet och karriär!

 

Att vara förälder är inte alltid en dans på rosor. Man vill sina barns bästa. Ibland blir det ändå fel- hur god avsikten än var.

 

Den viktigaste lärdomen att ge sina barn är – enligt min mening – att de själva har ansvar för sitt liv efter 18 år. Det inbegriper fr.f.a. över hur de agerar och reagerar i varje situation. Varenda dag ska vi alla göra vägval. Ska vi bli arga, förolämpade eller ska vi försöka ha förståelse, vara ödmjuka,när någon agerar eller säger något vi inte anser oss kunna sympatisera med?

 

Det är och kommer alltid att vara upp till var och en.

Lina har alltid och kommer nog alltid att lyssna på sitt hjärta. Det gäller både djur och människor ( gränsen går vid spindlar!). Det har inneburit mycket lidande och sorg för henne. Och hon blir nog inte skonad i framtiden heller.

Däremot tror jag, att min dotter blivit hänförd av den amerikanska livsstilen och öppenheten. Samtidigt saknar hon tystnaden,hundarna,naturen och vänner i Sverige, Hon har för avsikt att försöka ha tillträde till båda länderna i framtiden.

Den som lever får se!

beautiful_188245589 wpid-20131214132408

Förbannad

Nu har jag ägnat 4 timmar åt bloggen och skrivit så det bara ryker. Inläggenjag publicerat har bara försvunnit så nu skiter jag i den här jävla helvetes skiten! WASTE OF MY TIME AND ENERGY!

 Titta vad fin jag har blivit i håret!!! Det är fantastiska Sara från Dazzling Beauty i Stockholm jag har att tacka för detta! Hon kom hela vägen från Sverige och gjorde mig fin här i NYC! TACK!!!!!

photo 5 copy 3 photo copy