Är i dag hemma med Felicia, vi ska till tandläkaren.

Hon ramlade igår på dagis och slagit sig i munnen, framtanden är helt mongo.

Hoppas bara de inte behöver dra ut den tanden för då kommer hon se rolig ut, för ! år sen så slog hon i den andra framtanden och den drog de ut och hon har inte fått ut sin tand där så vi i familjen har kallat henne "gluggis" nu ett bra tag

Jag mår inte så bra just nu då jag har mycket tankar runt sonen och allt som kommer hända de närmsta månader framåt.

Men med styrka av min man och familj så klarar jag det....

Ska städa nu sen dra ut med Felicia och ha en tjej dag....

Ha det...

Alla barnen sover och min älskling med så vad gör jag? Joo, har musik i mobilen som jag lyssnar på och sitter framför datan och läser allt och inget Kom på en sak som jag tänkt på länge och har fått den känslan många gånger under mitt liv, vem kan man lita på förutom sina föräldrar? Nån gång i livet(om inte fler) så har man ju haft känslan att livet suger och att man önskar man var någon annan stanns men vem kan man prata med om detta? Tyvärr inte de vänner man har, då när man fått knas med just den man pratat med, sprider detta vidare. Jag pratar nu om alla slags känslor man haft i sitt liv. Jag är snart 29år så jag vet vilka jag kan prata med och lita på men alla unga som inte vet detta. De är ju dom som råkar ut av mobbning och smutskasning. Jag hatar folk som pratar om andra som de inte har något värde. Alla är lika värda tills de andra visas brukar jag säga och de håller jag på. Jag har haft det otroligt svårt i livet, både positivt och negativt men jag har inte haft nån som jag till 100% litat på, tyvärr men sant. Har lärt mig på den hårda vägen att visa kan man inte lita på fast andra gör. Vi tjejer kan verkligen spela spel och de måste vi bli bättre på om vi ska "spela detta spel". Vi lever 1 liv och bara detta liv, vi måste leva efter det också.

Jag var verkligen inte den bästa tjejen som mindre men lärde mig snabbt att sluta vara elak,falsk och ren sagt mobbare (står för det också) Jag mobbade många under skol tiden men skulle lungt kunna säga förlåt till dom om de vill/behöver det nu i äldre ålder. Jag vill inte ens tänka på hur detta samhälle kommer sluta i , var i min  sons skola och där hör man verkligen sånt mobbning som vi i min ålder inte ens tog till oss i våra munnar. Barn i dag är så otroligt fula i munnen och de sårar så många, jag gråter inombords varje gång mitt barn har hamnat i såna lägen, både hans som har sagt och andra som sagt det till han Vem kan man skylla på? Eller finns det någon man kan ge skulden på? Vet själv inte men nån i detta land borde ju veta Usch vilket ämne jag drar upp men viktigt, ska lägga mig nu ska upp tidigt i morgon och ha söndags frukust med mina fina barn och sambo.

God natt på er alla