100 Code

Ni har väl inte missat att kriminalserien 100 Code med Dominic Monaghan och Michael Nyquist i huvudrollerna finns ute på swefilmer nu?

Avsnittet jag är med i kommer snart också då ”min” regissör Lisa James Larsson’s avsnitt precis har börjat visats. Hon regisserar f.o.m. Avsnitt nr 7, tror jag. 

Jag säger till när mitt avsnitt är ute. Här är lite bilder från mina inspelningsdagar.

   

  

  

   

 

Med filter och utan filter

Många tjatar ju om detta med instagram filter. Och visst kan filtret många gånger rädda en bild du annars aldrig hade lagt upp? Det tycker iaf jag! 

Men vissa bilder kan ibland nästan vara snyggare utan, eller iaf kännas mer äkta på något sätt, vilket indirekt gör bilden fräschare som den är. Håller ni med? Såna bilder tycker jag dock kan vara fint med ett ”coolare” filter, snarare än något som ska göra bilden ”snyggare”. 

Den här bilden är utan filter till vänster och med till höger (who could guess right!? Lol) Jag tycker den är helt okej utan filter men filtret ger ett lite coolare och mer djup till bilden: Edit

 

  

Det här är tex en bild som jag själv ser som fulbild (till vänster) men med ett ordentligt filter är den ok att lägga upp (jag har sett att det är ngt konstigt ovanpå läppen men jag tror faktiskt det är att min läpp putar uppåt som ser ut så i den vinkel) 

  

Dagens jobb/utbildning klart!

Då är jag klar med min två dagars grundkurs för underbara märket Chanel. 

Det har varit ett par fantastiskt inspirerande dagar och jag, som tidigare knappt jobbat med just Chanel, verkligen längtar tills på lördag då jag ska jobba i butik och få sälja Chanel med hög expertis! 

Jag är alltid väldigt noga med att jag ska känna mig helt säker på det märke jag rekommenderar kunden, efter jag gjort en behovsanalys. Därför behövde jag verkligen denna utbildning så jag känner att jag har rejält med kött på benen. Det ska alltid vara professionellt ut i fingertoppar! Så nu är det bara köra! 

Nu ska jag maila lite företagsärenden till min revisor och sen hoppa in i bilen igen och åka till min hudterapeut som ska göra min tredje ipl behandling mot rosa blodkärl runt näsa och lite kinder

Stort tack till Annica på Chanel!

 

  

Påfrestande incidenter med grannar!

Såhär är det.

Att vi bor med uteplatsen i mitten av huset med en gård med lekplats och full rörelse dagtid. Det är dagligen påfrestande för Börje som inte litar på främlingar (det kommer han nog aldrig att göra) utan blir rädd. Det innebär ett stressmoment för speciellt morgon och kvälls/natt kissningar. Eftersom han tycker det är superstressigt här utanför så blir det bara snabbt kiss sen in igen. Under dagen så blir det däremot långpromenad och koppelträning på ängen där han känner sig trygg. 

Nu till ett annat problem. Börje är väldigt vaktig mot mig då han, av förståeliga skäl (med tanke på hans förflutna), är livrädd att något ska hända mig. Så tar jag ut honom på en kiss här utanför när det ser ut att vara helt lugnt men plötsligt dyker upp någon bakom huset, då skäller han och står ca 3 meter ifrån personen. Han skulle aldrig springa på person, gå till attack eller liknande. Det finns inte på världskartan. Utan han skäller för min ”skull”. Men detta vet självklart inte personen han skäller på utan det är såklart extremt obehagligt för personen ifråga. Just därför håller vi honom såklart kopplad och gjort sen detta hände första gången. Men så finns det tillfällen, som alldeles nyss, då man ska upp tidigt och det är alldeles kolsvart i grannfönster och man varken ser eller hör någon på långt håll och då snabbt tar ut honom så han får sätta sig och kissa vilket är över på två minuter. Så dyker plötsligt någon upp bakom huset och han springer fram och personen skriker något arg till mig och jag beklagar mig men samtidigt blir irriterad. Varför? Jo, för någonstans så är det inte vem som helst som går förbi, utan en i granntrappen som sett denna hund hundra gånger och ja, jag tar faktiskt för givet att hon skakar på huvudet från fönstret varje gång hon ser honom och tänker det är något fel på honom (här utanför ser och är börje rädd och det syns men det är bara här utanför, det har blivit som en mental block för honom). Istället för att fråga och få ett svar. Få lite förståelse för den situationen. Slippa undra, slippa vara en bitter skvallerkärring (ja för i det här fallet är det så!). För det är exakt det som är så jobbigt just här, att det känns som folk är så extremt falska och inte vågar stå på sig för vad dom tycker eller ta en riktig konversation med en, utan ist kolla argt och snett från håll. Men sen le falskt och heja när man råkar mötas rakt inpå. Och det har inte bara med Börje att göra utan var så även innan! Sen finns det vissa mammor här som går med sina barnvagnar och tittat snett och totalt vägrat heja (fast deras killar gör det) på mig sen vi flytta in, alltså långt innan Börje. Så ni fattar läget?

Inte sitter jag och skvallrar om eller tittar snett på de mammor som skriker på sina ungar så hela kvarteret hör, från morgon till kväll. Btw.   

Självklart var det mitt och bara mitt fel vad som hände ikväll. Det var jag som inte skulle tagit för givet att ingen skulle hinna komma. Och ja, jag borde lärt mig för misstaget har hänt förr när det varit mitt i natten så jag verkligen inte trott någon kommer (i detta område med nästan bara barnfamiljer). Men det har hänt och ja det är såklart väldigt oansvarigt. Det vet jag. Jag gjorde ett misstag. Den här gången ska jag verkligen lära mig att det kan hända mitt i natten att någon dyker upp på dom två minuterna och alltid dra på honom kopplet (tyvärr blir han nervös av koppel just här utanför men ingen annanstans vilket gör det hela lite till en kamp annars hade detta aldrig hänt).

Eftersom det är såhär jobbigt just här utanför så ska vi flytta och då kommer det bli bättre med ett bättre utgångsläge (inte bara därför såklart). Men till dess… Ja, det är fruktansvärt påfrestande. Jag hoppas ni förstår att jag absolut tycker alla ska ta sitt ansvar och hålla hundar kopplade bland folk, detta var ett misstag som skett där jag trott vi skulle vara själva. Så det som jag stör mig på är inte att någon reagerar, för det är väl självklart. Utan jag stör mig på att här handlar det om en annan sorts ”titta snett” behandling som inte har att göra med vad som nu skedde. Det här kvarteret (som mest består av småbarnsföräldrar) känns på något vis lite som ni vet den här typen som skryter om sitt barn och sedan snackar skit om grannarna dom dagligen umgås med. Ni vet, bittra helt enkelt. Och jag tycker det är så himla tråkigt! Varför kan inte alla få vara olika men ändå komma överens och försöka bekanta sig lite med varann? Jag själv tycker udda folk är extremt intressanta och det lär mig alltid något och får mig att utvecklas. 

Är det någon som känner igen sig lite i detta ”problem” med grannar? Eller är det bara jag? Nu menar jag alltså ”titta snett, hälsa falskt och snacka skit” stilen. 

Någon som har någon annan knäpp grann händelse att berätta om? Dela med dig i kommentarsfältet, vore jättekul att höra att det inte bara är jag! =) 

  

Mera Chanel❤️

Har precis haft lunch med gänget som är på Chanel utbildningen och snart är det dags för andra delen av dagens utbildning.

Jag känner mig, som vanligt på en utbildning, otroligt inspirerad! Annika som leder utbildningen är väldigt lättsam, pedagogisk och rolig i sitt sätt att leda kursen. Superkul!

Hoppas ni har en fin dag! 

   

 

På Chanels huvudkontor

Då är jag på Chanels huvudkontor här i Stockholm på två dagars utbildning. Det blev lite väl stressigt att hitta parkering (och dyrt) så jag blev tio minuter sen. Åkte ner i något konstigt parkeringshus och efter att irra runt där i några minuter så kände jag det nog faktiskt verkade vara förhyrda så det var bara ut och leta p-plats igen. Hittade tillslut en två gator bort. 

Jag har inte jobbat så mycket med just Chanel tidigare (Dior har alltid varit med ”mitt” märke), så därför är jag nu på utbildningen. Men det känns jättekul. I mean Coco Chanel come on liksom ;-).

Ursäkta mitt rusiga hår btw eh ehm.