Natali
On my own….
19 November, 2013
Nu blir det förändringar – jag lovade ju att ikväll ska det hända något….
Jag flyttar min blogg till egen domän, jag ska blogga hos mig själv Jag säger upp mig som toppbloggare.
Jag kommer att blogga från egen domän men väljer att samarbeta med Finest med ett nytt avtal.
Jag blev headhuntad som toppbloggare för 3 år sedan och sen dess har jag klättrat på topplistan. Men nu slutar jag och går vidare. Så jag försvinner även från topplistan av toppbloggarna. Jag har faktiskt designat sidan helt själv, jag är ganska nöjd faktiskt, men jag är inte så jätteduktig på sånt så fokusera inte för mycket på den, ville inte ha en header med min egen bild och tänkte använda något trevligt citat…..inget carpe diem eller nåt sånt. Så ni får väl kika in i min nya blogg….det är där jag kommer att blogga från och med nu.
(Den här bloggen kommer att leva kvar ett tag till)
19 November, 2013
Jag har en låst profil på Instagram – jag godkänner inte alla, för att jag inte vill ge idioter möjligheten att sprida sitt hat även där.
Ni som har Instagram lägg till mig natalis_world – jag kommer att kika in hos er för att se att ni är riktiga användare, alltså inte en nyöppnad profil med 0 bilder eller 0 följare. Om ni startat Instagram (som nåon av er gjort) enbart för att kunna följa mig så maila till mig och berätta vilka ni är och erat instagram namn så jag vet. Eller om ni har ett konto bara för att kunna följa andra, informera mig så jag vet vem ni är som lägger till mig.
info@natalis.se är min nya mailaddress 🙂
Jag addrerar nya följare allt eftersom, hitills har det fungerat jättebra, då instagram kommer att vara en viktig del i det nya sättet att blogga så är det ju kul att så många av er vill och kan ta del av det.
Alla ni som hatar mig, som läser för att ni är så otroligt nyfikna på mitt liv och som sitter där hemma och snackar skit om mig. Ni kommer givetvis inte vilja visa offentligt att ni är mina fans hahaha. Så jag förstår att det kliar i fingrarna då min instagram är en låst profil. Där kommer det vara en härlig stämning och där pratar vi om inläggen, tipsar varandra och delar med mig av rabatter och kommer i framtiden att börja ta med er läsare på event och tillställningar. Jag får en chans att skapa en relation till er på Instagram och ta del av era bilder och era liv. Ska bli jättekul att ta bloggen till en annan nivå och ett annat sätt att blogga. Ni är så många härliga och starka kvinnor som peppar varandra istället för att sätta krokben.
Kika in här ikväll så får ni se vad som jag har i kikaren
Ni är UNDERBARA
19 November, 2013
Jag har världens bästa och finaste läsare – jag har fått över 100 kommentarer i bloggen on hur ni gillar min blogg och hur mycket den betytt för er. Hur ni gillar mitt sätt att skriva och uppskattar att jag är rak och ärlig och inte så fejk som de flesta andra bloggar. Det har trillat in över 50 mail där ni försökt få mig att blogga igen – jag är rörd och otroligt glad.
Bloggvärlden är en smutsig branch – många gör precis vad som helst för att ta sig upp i topplistan, man trampar på folk och gör allt för att synas och höras mest. Många är så besatta av sin statistik att det gör över alla gränser vad som är ok. Jag förstår att det känns som att man lyckats om man har en stor blogg med många läsare och de flesta vill väl åt fördelarna….gratis saker och inbjdningar till event. Det är inte så svårt att få till det om man vill.
Jag tröttnade på falskheten och jag tröttnade på er idioter som har så tomma liv att ni är så avundsjuka på mig att ni har ett stort behov av att kasta skit på mig.
Jag kände mig mobbad, kände mig som världens största idiot som utsatte mig själv för det helt självmant.
Men, ni har lyckats visa för mig att ni faktiskt gillar det jag skriver, många av er har skrivit att ni tycker att jag har Sveriges bästa blogg, att ingen annan lyckas skriva intressant innehåll dag efter dag och att ni uppskattar tiden jag lägger ner på bloggen.
Men jag kommer inte längre blogga som toppbloggare på Finest – det har jag gjort nu i 3 år och jag har också varit i toppen under en lång tid. Det är ingen utmaning längre för mig. Jag hade faktiskt planerat detta ett tag nu men lagt planerna på is då jag tänkte skita helt i bloggen.
Kom in senare idag så avslöjar jag vad det är som jag tänkt göra – jag lovar detta var ingen PR kupp, så slipad är jag inte. Jag var helt säkert less på bloggen
BLOGGPAUS
17 November, 2013
Låter löjligt men det här var min bloggdröm när jag började för 3 år sen här på Finest. Det är sånt som var spännande innan man började blogga. Man ville mingla och dricka bubbel och ha goodiebags.
Jag hade dock en vision som jag har hållit fast vid – det är att bloggen aldrig fick bli en annonsplats. Det ska vara spännande, intressant, mångsidig och givande för den som läser. Man behöver inte hålla med mig men det ska vara kul att läsa. Jag skulle lägga ner tid på mina inlägg och inte mobilblogga lite hafsigt. Oavsett antalet läsare så ska jag ha samma standard. Min blogg ska vara en blogg jag själv vill läsa.
Det som var min dröm då, är inte alls något jag njuter av i dagsläget. Jag uppskattar inte det jag tänkte bloggen skulle ge mig. Enda anledningen jag fortsatt under senaste 6 månaderna är för att ha en dokumentation som jag älskar att bläddra tillbaka till. Jag inser att jag kan skriva den till mig själv, vara lite ärligare men ändå hålla samma format. I bloggform men låst…..
En annan anledning som jag inte tänkt på är att jag gillar att ni är så många som uppskattar min blogg. Ni är så många som tycker att det är en mysig stund att läsa bloggen efter barnen lagt sig.
Jag gillar inte uppmärksamheten bloggen ger mig, jag gillar inte okända människor och gillar inte att mingla med folk jag inte känner. Jag gillar inte att vara med på saker för att det är bra för bloggen. Jag gillar inte att ha benämningen bloggare, jag gillar inte att folk vet att jag bloggar…..det låter ju jättekonstigt jag vet. Framför allt jag vill egentligen inte ha fler läsare till min blogg. Det säger emot sig själv, jag är duktig på sökmotoroptimering till exempel, jag vet hur man får en högre ranking och var man ska länka men jag vill ju inte att fler läser bloggen så då ska man ju inte sökordsoptimera sina inlägg. Men så är jag, lite som en ut och in vänd strumpa.
Jag kanske saknar bloggen och vill fortsätta – då göra jag det, på samma sätt som innan. Om jag inte saknar den så slutar jag och bloggar bara för mig själv. Som dokumentation till mig själv och barnen. Då behöver jag inte utelämna detaljer som jag gör idag. Jag vill ha tillbaka min lilla blogg, jag vill ha 100 läsare i veckan. Men man kan ju inte välja.
Att ha en stor blogg är som att ha massa mobbare som hatar en och man hör allt skitsnack som sägs bakom ryggen som en aldrig sinande ström dålig mamma, ful, dålig förebild, dum i huvudet, tjock, äcklig, pinsam. Man har också en hejaklack som varje dag peppar en med superlativ så som vacker, duktig, inspirerande, perfekt, kreativ, snäll, omtänksam, hjälpsam, en bra mamma, fin förebild, supermamma – man blir lätt förvirrad. Är man äcklig och en dålig mamma eller är man vacker och omtänksam? När man är glad och på bra humör tar man åt sig av det positiva och när man är ledsen och deppig är det lätt att man tar åt sig av det negativa. Oavsett så tär det på psyket även om man är världens starkase person.
Man måste väga varje ord på en våg – varje sak man skriver kan någon ta åt sig av. När jag var tjock och körde LCHF så var jag orolig att någon av mina vänner som kanske tycker att de har lite extra kilon att ta av skulle ta åt sig. Vilket en av dem gjorde, hon tyckte det var jobbigt att jag lyckades så bra med min diet och hon aldrig blir av med sin övervikt (jag tycker inte hon har övervikt), hon tyckte det var jobbigt att jag var så motiverad och lyckades så bra. Hon slutade att höra av sig till mig, jag blev ledsen och visste ju inte varför. Det blev ju utrett senare men ni förstår hur det kan bli knasigt. Varje liten sak blir en stor sak.
När jag skriver om att jag inte tycker det är viktigt med genus (detta med att klä sina flickor i rosa, ja ni vet), så tänker jag att jag förolämpar min goda vän som verkligen brinner i de här frågorna. Vi är vänner ändå, men tänker att om jag skriver det så ska hon tycka att jag är dum. Vilket hon givetvis inte tycker. En anna gång skrev jag om hur skalfasader na få folk att se falska ut. Kom sen på att en jag känner väl har skalfasader. Jag menade givetvis inte den personen. Hen läser inte bloggen….men ni fattar.
Bilden – som vanligt en nytagen bild som inte är visad tidigare – som jag lovade mig själv att det var så jag skulle driva min lilla blogg.
Det är lite bakverk i plast – vacker men plastigt yttre men tom och falsk insida. Det summerar bloggvärlden i mitt sista inlägg (eventuellt). Man är bara intressant när man har många läsare. Man är bara attraktiv i bloggvärlden när man är ”någon”, man blir kallad för sitt förnamn av folk man aldrig träffat. PR bolag skickar saker till mig dörr och vill att jag ska skriva om dem. Axel får välkommen till världen present av Libero samma dag vi kommer hem från Sjukhuset. Det var inte så här jag tänkte att det skulle bli. Det har eskalerat, det har blivit för stort för mig, jag orkar inte och vill inte upprätthålla det som krävs av mig för att ha en så stor blogg.
Sötast i stan !
16 November, 2013
Jobbigt att ha en så här söt unge. Man ler bara åt hans bus….han älskar att dra fram sladdarna från….vad är det för sak, stereo? Hahah, hur kan jag inte veta vad det är för nåt som står under vår TV.
Han är precis så bedårande som han ser ut….sötast i stan Tack för alla gulliga kommentarer ang just det, jag tycker också mina barn är otroligt och ovanligt vackra
Axel är ett riktigt busfrö, han älskar sladdar och röjer här hemma som ett riktigt proffs. Vi tittar på Hemnet dagarna i ända. Vi tänkte gå på en visning idag men ångrade oss i sista sekund. Vi gillade faktiskt inte huset så mycket så att vi orkar åka på en visning. Men i slutet av månaden är det visningar som vi ska gå på är det tänkt. Spännande det ska bli. Tills dess drömmer jag vidare och planerar inredning.
Christmas
16 November, 2013
Goodiebagen var helt fantastisk som alltid – det bästa var den här Rekordboken som vi alltid brukar köpa i julklapp till pojkarna. Milou tyckte det var jättespännande och hon läste den hela vägen hem. Hon var jätteduktig och var tyst under hela föreläsningen.
Så det var ett mysigt och juligt event men med några lowpoints. Nästa gång måste det finnas lite mer plats att mingla på och de som diskuterar – ja vad ska man säga. Man kan väl inte göra mycket, när det är en diskussion.
Where the magic happens
16 November, 2013
Sängkläderna är från Missoni och sängborden kommer från Jysk. Lamporna på var sida av sängen är från Ikea och kristallkronan är från Åhlèns (tror jag).
De är ju i fint skick men gaaah….inte så snyggt.
Minns när vi flyttade till Sverige så bodde vi i en helt ny lägenhet och det var första gången vi bodde i en lägenhet med parkett. Tyckte det var så lyxigt 🙂 I Finland hade vi plastmattor i alla våra hem. Älskar faktiskt vår lilla lägenhet, synd att den är så liten bara. Men snart så bor vi stoooort. Är ni nyfikna? Jag är också nyfiken för vi har ingen aning om var vi ska bo. Det bara låter så.
Lite mer av hemmet….
16 November, 2013
Jag skrev utan att tänka, då vi just pratat om färger i barnens rum så delade jag med mig som om jag pratat med en kompis. Det händer allt oftare Så nu vet ni. Som ni förstår är det inte helt friktionsfritt detta med bonusfamilj så för att jag inte ska behöva höra åsikter om att jag inte har rätt att visa bilder på henne osv så gör jag inte det. Mina barns pappa är helt ok med bloggen då jag haft den så länge.
Julpyssel – årets första
15 November, 2013
Då blir man mindre splittrad på ett sätt och ger fokus. Eller så känner iallfall jag. Skulle vilja testa på att bara ha ett barn i ett dygn. Hur känns det egentligen? Alltså inte att bara ha ett av barnen hemma utan faktiskt bara ha en 6 åring och inga andra barn. Likaså så skulle jag vilja testa hur det var att ha 10 barn i ett dygn alltså ens egna ungar. Det går ju inte att prova annat än i fantasin.
När jag var liten så önskade jag mig en storebror eller att jag var ensambarn alternativt tvilling. Tyckte mina vänner som inte hade några syskon hade det så lyxigt och likaså tyckte jag att mina kusiner som är tvillingar hade det så mysigt, alltid en jämnårig kompis. Aldrig ensam.
I ♡ inredning
15 November, 2013
Hur som helst, jag älskar min stil och ska inreda precis i samma anda när vi flyttar. Hoppas att nästa bostade ska matcha min stil också på utsidan. Ska köpa en massa gamla träbackar och placera sådana runt hela hemmet. Hahah….kommer bli en sådan där galen samlare Har fotat lite fler bilder på hemmet. Det var rätt länge sen sist nämligen. Visar lite mer imorgon. Nu ska barnen få mat och jag ska iväg och fixa mina fransar.