Schyssta mål är roliga mål!

Sätts det schyssta mål är resan dit lärorik, rolig och en riktig självkänslaboost! Det är därför jag tycker att det är både lamt, tråkigt och onödigt att sätta en viktnedgång som mål.

Ja vet, ibland behövs en viktnedgång, det är jag mycket väl medveten om. Det är bara det att jag inte tror på att sätta just kiloras som det där spännande målet. Hur spännande är det liksom att låta en våg tala om för dig om du är duktig eller har gjort ett bra jobb? Livsfarligt för psyket.

Jag tror på prestationsmål, på boost av självkänslan och på att må på det där sättet som man önskar. För om du önskar att kunna springa, om du önskar att våga gå till gymmet, om du önskar att komma i en klänning eller om du önskar dig starkare kropp. Ja, viktjusteringen är en av effekterna till att nå allt det där. Under tiden som du jobbar mot ditt spännande mål. Om du är överviktig vill säga.  Kroppen anpassar sig så fint efter vad du vill kunna göra med den.

Jag förstår om resultat inte kommer då blicken låses fast på cm och våg. Hur ska kroppen fatta att det är just det du är ute efter? Det finns nämligen ingenting i vår kropp som är inställt på att behaga en platta vi står på. Hur ska kroppen då fatta vad du vill?

Där emot är den byggd för att röra sig och byggd för att bygga om då du vill lära dig att göra något nytt med den. Enkelt, ge den bara din önskan och rätt förutsättningar så är livsstilsförändringen helt plötsligt både roligare och mer effektfull.

Gaaaahh, alla reklam om viktminskning och övertygelse att det är extrakilon som gör dig olycklig får mig att vilja tugga av mig tungan.

Jag skulle vilja fråga dig en sak. VAD skulle du vilja kunna göra med din kropp? Springa, stå på händer? Knyta skorna? Våga synas? Gå ner i spagat? Dansa? Hoppa? Vad?

IMG_5747 (1)

Det är oansvarigt att banta.

Knyckt från wikipedia:

Bantning är en tillfällig och systematiskt förändrad diet i försök att minska i vikt, dock inte genom en kost som uteslutande består av vätska, vilket kallas att fasta. Bantning och motion är de första åtgärder som bariatrin föreslår vid övervikt och fetma.

Saken är den att numera kallas 5-10 kilo för en övervikt och blir en orsak till att behöva banta. tro mig, en trivsel och normalvikt nås lättast om människan i stället kollar över sin livsstil och gör några småförändringar där i stället. ( Vem vet, kanske din kropp GILLAR att väga 5 kilo mer än du tror?)

IMG_3542

Oansvarigt är det i alla fall när det börjar snackas om hur det ska ätas eller snarare INTE ätas. Hur det kring fikabordet pratas missnöje och barnen tros leka i sin egen värld. Men de hör allt som mamma eller pappa säger.

Oansvarigt blir det när världen börjar kretsa kring bantningen och det gapas högt ut vad som FÅR ätas och inte får ätas. Kolhydrater blir skurkar och livsfarligt, socker är döden och det är rena skiten i lördagsgodishyllorna – som skapar död, elände och värst av allt – tjocka kroppar. Samma lördagshyllor som barnen går och drömmer om i en vecka, ett lördagsäventyr svärtas ner och förfulas. Det är inte ett problem i Sverige idag att familjen äter lördagsgodis.

Problemet i Sverige idag är att det äts godis eller skräpmat flera dagar i veckan. DÄR är sockerboven, ohälsan och dramat.

Allt verkar handla om utseende och smalhet. Fester kan inte gås på om inte klänningsmålet nås. (Att festen är till för att fira något helt annat än ditt midjemått är bortglömt i en bantares huvud).

Oansvarigt blir det när bantaren sitter med sin familj kring middagsbordet och på bantarens tallrik ligger sallad och ett ägg. Förklaring: För att jag ska bli hälsosam. 

En fråga från mig, en yrkesmänniska inom hälsa, en fyrabarnsmamma, en medmänniska och en människa som gillar att leva livet. FRÅGA: Har du någonsin tänkt på vad din familjs tankar går när de tittar på din tallrik som ska ”få dig hälsosam” och sedan tittar ner på sina egna tallrikar där det ligger pasta, kött, potatis, fiskbullar eller något annat du inte äter? För att må bättre?

VAD skapar det för tankar? Känslor? Funderingar kring egna ätandet och kring egna kroppen?

Ett runt litet barn är ju sällan något vi reagerar på, eller hur? Barn SKA vara lite runda och växa ikapp ibland. De är de vackraste små varelser som finns. Som tack och lov i alla storlekar, färger, attityder och personlighet. Vi älskar dem för detta! Att de är olika.

1237624_10201218276397228_1533688606_n

Men saken är att de hör oss och de kan inte bearbeta det riktigt som vi vuxna när de kommer in i resonemang kring bantning. Herre gud, VUXNA kan inte ens hantera det!

Jag menar, vi finns ju också i alla olika färger, storlekar, attityder och personligheter. Och vet du? De små älskar oss precis lika mycket som vi älskar dem. Skillnaden är att de även GÖR som vi gör. Glöm aldrig det, vi är deras vision av hur vuxna är och jag frågar dig här och nu: Vill du att dina barn ska vara rädd för att äta?

Tänkte väl det. Du är smart.

Sparka ut bantning ur livet och ta in en sund livsstil i stället. Hälsoeffekter kommer på köpet, passa på att njuta i stället.