PERMISSION, PIZZAHUT & PANIKÅNGEST


PERMISSION från lägenheten idag. Behövdes efter en stressig kväll igår. Haha, mamma kom förbi och föreslog att vi skulle ta spårvagnen intill stan för att käka på Pizzahut. Hon är världens stressigaste människa så det kom som en chock att hon ville intill stan. Ingen stress idag. Som om hon rökt marijuana eller någonting. HAHA, skämtåsido. Adriano längtade efter att få åka spårvagn igen. Typ Göteborgs enda lyckliga kollektivtrafik resenär. Han var så glad. Värmde mitt hjärta så mycket. Hans stora bruna ögon glittrade. Kunde inte sluta krama om honom hårt. ”Meme. Säg till mamma -Inte jeeetas hela tiden mamma.” Dör att han säger JETAS istället för retas. 

Han satt still, tittade ut genom fönstret glatt och stoltheten lös om honom. Han kände sig som en stor pojke när han satt på stolen. Jag var så hungriiig. Hål i magen. Oooooh. Världens fetaste val hördes inuti. Inte Sami. Utan magkurr. Ni fattaaaar. Åt upp allas citroner som fanns vid sidan utav Coca Cola glaset. Adrianos min dödade när han smakade på citron. Såg ut som vampyr från Buffy. Ändå fortsatte han flera ggr. 

Hörde halleluja halleluja när pizzan kom emot oss. Är uppväxt med tjocka amerikanska pizzor. Barndomsminnen  från Chicago. Målade alltid med kritor (som Adriano fick göra) innan pizzan kom. Åt mozzarella & bread sticks. Fast det hade dem inte här. Och alltid efter pizzan åt jag den godaste glassen. Vaniljglass med en röd cherry längst upp och djupt nere i botten fanns en varm chokladkaka som smakade som himlen i ens mun. Innan var det en tradition för oss att gå i en speciell park. Det jag kommer ihåg från den parken var en stor, rund och fin fontän. Vi kastade i mynt och önskade. Huuur som helst var det så gott med amerikansk pizza igen. Stackars Shiwan. Jag kommer ostress tvinga honom köra dit ofta (Cravings) och hämta pizza till mig.

Efter maten såg vi några tjejer som klätt ut sig roligt. Min mamma skrattade och stirrade så intensivt att hon gick hårt in i en tjej som gick med sin kille typ. Jag dog av skratt. ”HAHA, söker du bråk eller?” Typ en Kickersbrud på 49 år. Det var kuuul. Vi tog vagnen hem igen. Adriano tyckte det var lika kul på väg tillbaka. Men så synd när mamma åkte hemifrån oss. Adriano flippade ur och skrek om och om igen ”Jag glömde pussa meme!” Wah och jag känner igen mig själv så mycket i honom när jag var liten och allmänt. Han har ärvt min jävla panikångest. Helt otröstlig och hysterisk. Jag kommer ihåg hur jag kunde flippa ur så och oroa mig över att det var sista gången jag såg någon jag älskade. Fick ringa henne och så fick hon komma tillbaka så han fick pussa och krama henne hårt några gånger till. Fan, vad han älskar henne. Min kärleksfulla sida har han fått också <3

GRAViD VECKA 25 – FÖDDE AALIYAH I DENNA VECKA


Idag gick jag in i vecka tjugofem. Veckan jag födde Aaliyah i. Igårkväll kände jag mig yr, uttorkad och svimfärdig. Säkert undermedveten panikattack. Idag har jag känt mig stressad. Försökt allt vad jag har att tränga undan stressen. Men det har inte varit lätt idag. Satt på musik för att lugna mina nerver. Men det är inte lätt att hålla stressen undan när man lever mitt liv. Vill inte snöa in mig på känslor och jobbiga tankar, men det är inte min bästa dag. Jag är ganska trött. Andfådd. Slutkörd i kroppen. Men allt känns bra när Aaliyah tittar på mig med ett leende medans hon äter sin fot. Min Lilla älskling. Det är inte det att jag verkligen tror på att jag kommer föda för tidigt igen. Men ni vet när man gått igenom någonting väldigt traumatiskt oroar man sig för det var någonting som hände vid en speciell tidpunkt och som påverkade sönder psyket. 

Jag har i flera veckor oroat mig över denna graviditetsvecka. Det är en känslig vecka. Det har inte ens gått ett år sedan det hände. Även om jag bearbetat mycket genom bloggen och som jag fortfarande bearbetar i min bok kommer den här händelsen alltid att vara en stor del utav mig. Det räcker med att jag tittar på min vackra krigardotter Aaliyah för att påminnas. Jag tittade på en video idag när jag höll om henne på sjukhuset och tårarna började att rinna. Känns som jag tjatar sönder om det här, men jag är rädd. Och att skriva av mig är det enda som läker mina jobbiga tankar och djupa sår. Jag kan låtsas som jag har världens starkaste pokerface, men jag kan inte lura mig själv. 

Det kommer att gå BRA. Men denna vecka kommer att svida från och till tills den är över. Jag får bara försöka slänga alla oroliga tankar åt helvete och försöka hjälpa mig själv i huvudet som jag hjälper er i läsarfrågor. Lugna mig själv och tvinga mig själv intill positiva tankar.

När du är gravid i vecka 25 så känner du dig säkert både trött och mör i kroppen. Många kvinnor upplever nu att de får mer och mer ont i ryggen. Barnets lungor utvecklas allt mer och näsborrarna börjar nu öppnas. Barnet väger i vecka 25 runt 660 gram och är 22 centimeter från huvud till stjärt och cirka 34,6 centimeter från huvud till häl. Livmoderns mått är mellan 23 och 26 cm. Längd- och viktmåtten som anges nu blir mer och mer osäkra. Barnet växer nu i sin egen takt och under den andra hälften av graviditeten spelar genetiken en allt större roll för tillväxttakten.

Men tänk att jag sett Aaliyah i vecka tjugofem. Hon vägde 915 g när hon kom. Hon var stor bebis för sin vecka iallafall.

BESTÄLL FINA HEMMAGJORDA ARMBAND FRÅN MIG


Min man är så fin. Han kommer alltid med bra idéer till mig. Tipsade mig om att börja tillverka smycken. Fina enkla armband som ni kan köpa utav mig här. Kan ju inte jobba eller plugga upp betygen på ett bra tag för Aaliyah fortfarande beräknas vara allvarligt sjuk. Men någonting måste jag ju göra. Så igår kom han hem med en set till mig. De blev faktiskt riktigt fina som ni kan se ????Aaliyah fick ett fint smycke med fatimas hand runt fotvristen. Så det kommer finnas olika smycken till era söta bebisar med. Berlockarmbanden ska kosta 100 och pärlhalsbanden 50. Skulle ni kunna tänka er det som en rimlig pris? Har ni några speciella önskemål? Kommentera här eller skriv till min Facebook Alexandra Najmadin.

MITT LIV I ETT NÖTSKAL


Adriano var på mission att göra mig totalt galen här hemma. Han tvingade mig blåsa upp typ SJU fucking ballonger medan jag bajsade på toa. Vem fan tvingas blåsa upp ballonger medans man bajsar, om inte jag?! No privacy. Sedan  sneade han mig igen. Velade fram och tillbaka med vad han skulle titta på. ”QueenPsykoooos” (Mina videos på youtube) – Nej, bilar. Inte bilar. Queenpsykoooos!! Till slut fick jag nog. Han gav mig verkligen en psykos. Stängde av. Då skrek han ihjäl sig i 20 min. ”HJÄÄLP! Jag är rädd! HJÄLP!” Bankade i väggar och Gud vet vad. 

Fick ärligt talat klä på mig snabbt som fan och ut med Gucci i skogen för att inte kollapsa utav stress. Då ska en kvinna komma gåendes väldigt sakta och misstänksamt förbi oss medan hon stirrade ihjäl på Gucci och mig. Tränat bort mycket att Gucci drar mot människor. Så Gucci lät henne gå förbi utan problem men hade ögon i nacken. Kvinnan typ gick baklänges sakta medan hon fortfarande stirrade på oss. Då började Gucci dra lite och morra för hon tyckte kvinnan var skit skum. Då börjar kvinnan springa baklänges och utbrister ”VARFÖR JAGAR HON MIIIG?”



Orkar inte. Gick så långt att jag sträckte baklåret. Adriano fortsatte vara galen hemma. Kände hur mitt hjärta höll på explodera igen utav stress. Började skratta som en galning med mörk röst och uppspärrade ögon för mig själv i köket. HAHA, nått gränsen typ. Så Shiwan fick ta med honom ut. Woosah! Nu lyssnar jag på musik. Laddar snart upp en magbild. För idag går jag in i vecka tjugofem. 

NÄR MAN TVINGAS FIRA ATT MAN ÄR MAMMA

Vaknade upp dödstrött och det första Adriano började tjata om var ballonger. Typ passa på medan Junior sover. Han blir helt galen runt ballonger. Hoppar upp och kastar ballongen på huvudet till Adriano. Slänger omkring sig på två ben och jagar ballongen tills han bombar den med tassen. Så ONORMAL är han. Han är ingen hund. Han är ett hårigt barn. PUNKT. Såå Adriano ba tjata hål i huvudet på mig ”Blås ballonger! MAMMA. Ballonger! BLÅS MAMMA. BALLONGER! SNÄLLA!” 


Kändes som jag drunknade.. Fick blåsa upp innan jag ens hann andas, gäspa eller bajsa. Sluta upp med att jag blåste så hårt att luft blåste ut från min fucking rövhål. Hahaha, det det är ångest mammalivet. 

Du ska fira dina barns existens alla dagar. Aldrig ifrågasätta varför. För det är din jävla mirakel i mänsklig skepnad. Sen ska du FAN vara med och kasta ballonger. Innan du ens äter eller dricker kaffe. Det där är mitt liv 🙂