LÄSARFRÅGA – HAN HÖR AV SIG NÄR JAG BÖRJAT LEVA IGEN

Heej Alexandra jag saknar så mycket dina läsarfrågor, extremt kul tidsfördriv är de att läsa! Jag vet inte, du kanske inte har tid eller motivation och då förstår jag såklart. Men jag har en fråga och något som stör mig enormt ? En kille jag träffade mycket och länge, vi hade det verkligen bra, steget innan förhållande typ. Det var det steget som skulle blir för mycket för honom så vi slutade nästan ha kontakt, as jobbigt. Efter ett tag tog kontakten upp och vi träffades några gånger, sov över ett par gånger men inte så mycket mer, det rann ut i sanden för jag orkade inte vara för på. Smärta är såna tillfällen! Har tyckt det varit extreeeemt jobbigt och det har påverkat mitt privatliv såklart.

När jag väl kände att det börjar gå framåt för mig, det går lättare o lättare oså, så hör han av sig. Detta var ganska nyss, helt onödigt, inget budskap och inget som jag egentligen inte behövde svara på, så gjorde inte det. Han kollade på fotboll typ. Detta gjorde så jag föll tillbaka enooormt, så nu är jag i en svacka igen. Hoppades att det var en liten pik på att han kommer börja höra av sig, men verkar inte så. SÅ jäkla drygt, han vet vad jag känner, eller iallafall känt, och jag är ju fortfarande kär i killen och vill inget annat än att komma hem till honom på eftermiddagen o mysa typ you name it. Vad i helvete ska jag ta mig till?

Vill egentligen fråga dig vad jag ska göra för att han ska höra av sig o vilja träffas, men jag förstår ju att jag egentligen bör radera honom kanske… När han fyllde år nyligen skrev jag till han något liknande som grattis på födelsedagen, även fast jag vet hur det ligger till har du ändå en plats i mitt hjärta, yadayada lite liknande, lamt, men ville att han i någon form skulle veta att jag tycker om honom fortfarande. Han svarade, blev glad oså, men sen är det dött igen som det varit ett par veckor. Han är lite douch men väldigt fin när man kommer nära. Mitt problem är egentligen att han hörde av sig bara för någon dag sedan helt onödigt när jag precis börjat leva igen.. PUSS och KRAM Alexandra!

Hej sötis! Försöker svara så snabbt jag kan. Men har sååå mycket, så ibland får läsarfrågorna vänta. Men jag svarar ALLTID <3

Det är SEGT att ha känslor för någon, men behöva behärska sig. Tänka på en person så mycket, men behöva vänta ut tiden och hoppas på att han snart ska höra av sig. Hjärtat försöker övertala en att satsa, medan hjärnan försöker påminna att visa ointresse, i hopp om att få kärlek tillbaka. Det är synd, men vanligt, att en kille vill ha en mycket i början. Det är alltid en spännande utmaning att vinna över en snygg tjej. MEN spänningen minskar alltid, när man fått som man vill. Människor längtar efter bekräftelse, men tröttnar snabbare, när de har fått den. För ibland, är inte känslan, lika skön, som man trodde den skulle vara.

Många killar får kalla fötter när tjejer blir kära i dem. Det blir för verkligt plötsligt, när de får mer kärlek, än förväntat. Känd uttryck att tjejer ALDRIG blir nöjda. Men egentligen, är det så, för många killar har svårt för att ”Nöja sig.” Många killar springer ifrån tjejer som är tio;or. Tjejer som har mycket bakom pannbenet. Tjejer med fina hjärtan. Tjejer med höga ambitioner. För dem vet, att dessa tjejer, är Kärleksfulla KVINNOR, med förväntningar. Och när kärleken flöt på mellan er, och ni stod med öppen dörr inför nästa steg. Ett förhållande. Så valde han att stänga dörren. Känslorna fanns säkert där, men de var inte tillräckligt starka, från hans sida.

Uttryck som ”Jag är inte redo för ett förhållande”, ”Du är för bra för mig”, ”Jag har inte tid”, är egentligen små, snälla vita lögner i form utav meningar. De lindas in i bomull mycket för man inte vill såra personen. Man kan ostress VARA FÖR BRA för killen, men egentligen handlar det om att KÄNSLAN eller GNISTAN inte är där. Vilket är frustrerande för många killar. Precis som det är för tjejer, när de äntligen träffar en ”Snäll kille som har hela paketet, vill dem bara ha honom som en vän. För det typ inte finns den sexuella laddningen eller oförutsägbara spänningen där. Du har bekräftat dina känslor för honom, med att berätta vad han betyder för dig. Men hans handlingar visar att han är ”Smickrad”, men inte tillräckligt motiverad för att vilja/våga gå in i en relation med dig. Människor vill känna fyrverkerier i hjärtat. De vill ha passionerad kärlek. Inte det trygga, kärleksfulla, alldagliga. Människor intalar sig att de vill ha det tre sistnämnda. Men väljer eller faller hårdast, oftast, för personen som ger mixade signaler. Problemet med mixade signaler eller mindgames är att han också KAN vara kär i dig, men visa motsatsen, för han har issues med att uttrycka känslor typ. Vissa människor har så stark game att skenet bedrar.

Tro mig. När jag skriver att sättet du tänker på, sänder ut din utstrålning. Om du kryddar din hjärna och tänker att du är oemotståndlig, kommer du uppleva, att du är det. Från båda dig själv. Andra. Och säkert från hans håll. Du måste tänka typ ”Han tänker på mig”, ”Han vill ha mig”, ”Det är bara en tidsfråga innan han hör av sig”, för att typ locka honom till dig. För du har redan sagt att han har en plats i ditt hjärta. Om du häller mer kärlek över honom, kan det få honom känna ännu mindre, än vad han kanske redan gör. Du skriver att du vill att han ska vilja höra av sig. Du har tänkt på att du vill att han ska höra av sig. Men sen när han väl gjorde det med att skicka typ lite meningslöst vad han gjorde, kände du inte tillräckligt mycket med intresse, för att vilja starta en konversation med honom. Så jag tror du lurar dig själv mycket. För du stör dig egentligen, när han väl hör av sig. För du fattar att det är irriterande att han kommer och går, när han typ markerat han inte vill ha dig 100% i sin värld med att inleda en relation med dig.

”Ladies.. When men fall in love they are consumed. Their friends, their sport and their bachelor lifestyle are all quickly pushed to one Side and replaced by this New girl. Therefore if q Guy says to you he doesn’t want a relationship right now, he’s lying. The truth is he is just not that into you. If he like you enough. He would change his whole world to Make sure you are a part of it.”

Det är bättre att ta bort hans möjlighet att höra av sig till dig, så du inte insjuknar i svackor. Pga honom. MEN du vill egentligen låta honom komma tillbaka, because u got a crush on him. Men om du hör av honom, bara från hans villkor, när du hoppas på mer, men får så lite, kommer du hela tiden känna dig besviken. Det är inte värt det. Försök tänk såhär. Vi faller för typ så många personer under våra liv som vi också faller ur kärleken för. Det kanske känns som du aldrig kommer glömma honom. Men att skriva till någon typ ”Du har alltid en plats i mitt hjärta”, är ett avslut. För du har fått sagt ditt. Du gav honom lyxen att få veta hur du känner and he didn’t own up to it. Så du ska inte känna ånger, att du INTE försöker vara MER PÅ, för du var uppriktig. Du sa det du kände. Det du behövde ha sagt. Ett avslut. Har han känslor för dig, kommer han få dig att förstå det. Med att kämpa för dig och försöka skapa en ny början. Om inte. Kommer nästa. Fuck him. Du är speciell vilket han säkert kommer inse när det är försent. U deserve the best. En man som gör ALLT för att få dig bli hans och som aldrig vill riskera ge en annan man möjligheten att få göra dig lycklig.

DU BEHÖVER INTE BEVISA ETT SKIT

Godmorgon! Ärligt talat. Tycker Jamie är det närmsta till perfekt man kan komma. Kanske tycker så för jag är hans mamma. Men neeej han är ju för gullig med sina långa ögonfransar, vackra nästan kolsvarta ögon, lilla näsa, feta kinder, fylliga läppar och bruna hy. Och så gör han ifrån sig sååå söta läten och har a million dollar smile trots att det bara är tandkött. Hans djupa fina smilgrop förlorar man sig i och hans hesa skratt är bedårande. Sen är han ganska lugn, tystlåten och glad utav sig som bebis.

Han har sina stuuuunder också. Fast blev blessed med en lugn bebis tredje gången gillt efter först kolik/vredesutbrott med Dodo. Två. Neonatal, sjukhuset och alla operationer. Med Aaliyah. Sen med Jamie en helt ok, normal och fin graviditet. En smärtfri planerad cool förlossning där jag låg vaken och medveten medan min mage var öppen. Ut kom en sötis som diggar att äta, le, softa och sova Han gråter till och med sött. Hest Och spänner sig så golligt. Han är så söööööt också så stör mig tyyyyp aldrig på honom. Bara att det kan var liteee jobbigt att bära omkring på honom för han är lika tung som en bowlingsklot. Bästa bobolo. Ögar skiten. Han kommer typ göra kaos idag. Bara för det. Men vet sånt här lugn är tillfällig. Ih. Så får njuta utav det.

The holy halfeaten burrito. Det åt vi igår. Igeeen. But Love it. Bara steka köttfärs med lök, krydda med spiskummin och mosa sönder svarta bönor + kidneybönor i köttfärsen. Värsta runk-armen får man. Sen rulla in det i tacobröd och lägga chilisås i. Ihhh. Sååå skönt att jag äntligen blivit braaa på laga mat. Var så jävla ointresserad förr, utav att lära mig. Men 2016 verkligen byggde mig, med alla prövningar, året drog med sig. Mognat sååå mycket märker jag, på bara ett år. Skönt ändå det här med att åldras och bli säkrare i sig själv. Man börjar tro på sin egna förmåga mer , bara gör och kör, istället för låta ens tvivel och osäkerhet stoppa en.

Sedan har jag märkt hur jag även slutat slösa TID på att förklara mig för negativa människor. Känner inte längre behovet heller, utav att försöka försvara mig/övertyga människor som inte förtjänar min energi, vem jag är. Såå skönt att slippa känna press över att bevisa för andra som inte vill se, att man är BRA. La ner hela min själ, typ förra året, att gång på gång typ försöka förklara mig själv, för människor som ändå inte var intresserade att vilja förstå mig. Sluta försök vara alla till lags och sträva efter att få shitheads att bekräfta ditt värde. Det är skönt när man når det stadiet. Där man verkligen känner ”Jag vet vem jag är. Och jag har tillräckligt mycket kärlek, för mig själv, för att skita i, hur skevt andra inställer sig på att uppfatta mig.

Vill hänga denna på min vägg

Någon som är sugen på att brodera (?) en till mig? Fan vad aggressiv, syslöjd gjorde mig. Jag var så dåååålig att tiden där var plågsam. Ruttnade till döds

Så skön citat. Neeej men märkt jag mognat också det här med att kunna ta kritik. Innan blev jag som ett barn. Höll för öronen för jag skrek högre typ och inte ville lyssna. Men jag kan ta till mig mer. Blivit mer villig att lyssna. För jag kan se mina fel, samtidigt som jag vill, bli bättre. Men kommer alltid tro mer, på att det bästa sättet att få en människa att vilja förbättras, är att ha tålamod. Försök att vilja förstå människan. För det är först då som du skapar en förtroende. Som gör att ni når varandra. Visa förståelse, kärlek, acceptans och sen ladda personen med en fet dos motivation att VILJA bli ännu bättre. Im all for the Love. Det gör människan gott att slippa vädra sin negativa åsikt också. Finns många människor jag stör mig på. Men man behöver inte och borde inte, slösa sin energi, på att få andra känna sig dumma, för dem inte är som dig. Assholes kanske egentligen förtjänar det. Men det gör inte du. Du tröttar bara ut dig själv. Fokusera på bara låta det jobbiga vara.

Älskar typ att skriva. Men på Facebook är jag en tyst creep. Bara åskådar typ. Ser människor jag stör mig på. Jobbiga Människor som uttrycker sig överlägset. Och jag bara bläddrar. Är någon förminskande mot mig, är det också fet pass på den. Don’t battle with dummies. Bara vara friiiii. Lär dig att älska dig själv, så ska ni seeeee, hur lite negativ hat det blir inom er, för andra.

SATURDAY VIBES

Var sååå hungrig att jag gick och handlade KL SJU på morgonen och kom hem med hela affären. Tre tunga påsar som höll på golva mig mot asfalten i flera plågsamma hundra meter, men tvingade mig själv tänka positivt att jag typ gjorde armhävningar ståendes och gåendes. Ville knocka Shiwan när jag kom hem. Helt svettig och trött -TACK för du låter mig vara mannen i förhållandet! Jag vet att jag är stark, men du behöver inte ta det för givet och överdriva!!

– Babe jag bara bad dig köpa juice?

– Aa men du vet att det alltid slutar upp med att jag köper hela jävla affären när jag är hungrig. Så det räcker nu!

Men efter den frukosten. Ouf scrambled eggs and bacon <3 (Äter inte annan slags fläsk, men bacon i mitt hjärta!) fick jag världens energi. Köpte sååå god sköljmedel. Dränkte typ lägenhetens golv med den. Moppade. Tände vaniljdoftljus. Lukta magiskt. Städat ihjäl mig och känner mig nöjd med mig själv. CHECK. Fan vad tung jag är.

Jamie ba Fo shizzle U do u Maaa

Nuuuu chillnani sålänge det varar. Mamma är på väg. Hon ska hämta Dodo så blir väl easypeasy med baaaaara tvåååå kiddos.

Dem ba Or Nah? Challenge accepted

Lucy ba na na na boo boo. Imma make u step in My own homemade lemonade puddles.

Fucking dör för henne. Valparna flyttar på måndag. Seperationsångest!!

LÄSARFRÅGA – VARFÖR ÄR JAG SÅ LEDSEN NÄR JAG VAR DEN SOM GJORDE SLUT?

Hej Alexandra!! Hoppas att allt är bra med dig!!

Alexandra jag behöver hjälp det är så sårande och det gör så ont i hela kroppen när man saknar sitt ex trots att det var jag som dumpade honom. Jag vet inte vad som gör att jag saknar honom trots att alla i hans omgivning har till och med frågat mig hur kunde du vara tillsammans med honom? Han är den skummaste människan jag känner. Det är vad dem flesta har frågat mig och sagt till mig. Han kunde vara bitter ibland och sedan helt pltösligt jätte snäll och känslig när jag skiter i honom. Jag känner mig att jag har gjort bort mig att jag gick in hel hjärtat för någon. Jag skäms Alex jag skäms. Allt jag vill veta är ifall han tänker på mig? Kommer han någonsin höra av sig igen? Eller är det för att jag bara känner mig ensam? En gång sa han till mig du förtjänar bättre än mig. Spökar han eller jag i hans hjärna? Eller spökar vi i varandras hjärnor ?

Hej sötis. Vardagsmat att sakna sitt ex. Du känner mycket smärta inom dig för att det har skett en förändring. Förändringar är alltid jobbiga i början. Spelar ingen roll att det varit du som valt det. När man vänjer sig vid någonting/någon är det lätt att bli beroende. Gör man NÅGON till sin dagliga rutin, blir man van vid att ha personen där. Spelar ingen roll om personen egentligen inte är bra för en. Har man bestämt sig för någon och väljer att dela världar ihop, är det svårt att ge upp. Man kan vara sååååå medveten om exets dåliga sidor och inte blunda en enda sekund för hur dåligt relationen var. MEN ändå gör det så ont att lämna ett dåligt förhållande precis som det också gör att stanna i ett. Destruktiva relationer sätter spår i en. Kvinnor stannar med tex otrogna män. Eller män som slår dem. Inte pga kärleken. De ger ursäkten att de älskar dem. Men det här med att ”Älska” när relationen är destruktiv eller ”Älska” trots att känslor svalnat är egentligen en illusion.

Du gjorde slut för att det inte kändes rätt. Och nu Överanalyserar du, att du fattade fel beslut. För du är van vid att höra ”Jag älskar dig” i båda ord och handling. Du är rädd över att plötsligt känna dig oälskad. Det skrämmer dig att vara ensam. Och det är inte bara dig det skrämmer. Det skrämmer oss alla. Trots att vi föds ensamma och dör ensamma. Det är ”läskigt” att vara ensam. Inte ha någon där. Inte känna sig vald. Sedd. Hörd. Uppskattad. ÄLSKAD.

Du blev van, vid att bli bekräftad. Och nu måste du mata ditt egna ego för du insett det blivit tyst vid andra änden. Det är ovanligt så det känns lika jobbigt som ditt ego och självkänsla f*cking svälter. Men Du känner dig egentligen BARA hungrig på att bli bekräftad igen. För det är lätt att ta sånt för givet när man är van vid komplimanger, kyssar och beröring. Men så fort det upphör, då går typ självförtroendet under och man tvivlar på hela sin förmåga att charma andra osv. När man är tillsammans med någon tänker man mycket ”Vi”. Sedan tar det plötsligt slut och det är dags att inställa sig på att bara vara ”jag” igen och det kan komma som en chock.

Du upplever en jobbig, smärtfylld chock typ nu. För en stor del utav din identitet försvann. Som hans flickvän tex. Du slutade vara hans och blev din igen. Nystart. Du är inte van vid att vara singel. Än. Men det kommer. Det är ok att vara ledsen efter en relation tagit slut. Helt normalt. Du kan vara lika ledsen trots att det var du som gjorde slut. Men jag garantera dig att den dumpade alltid känner värre. För du gjorde slut med ”makt” typ. På dina villkor. Medan han upplever att han blev avvisad. Bortvald. Så hans självkänsla svider mer än din. Garanterat. MEN du känner ångest. Över att du kanske valde fel. Du är rädd över att det här beslutet kanske leder till att han hittar bättre och du hittar sämre ”Som karma”, för du gav upp ”för lätt”. Din hjärna kissar ner sig. Men du tänker och känner som en helt normal människa. Och det hade varit tusen gånger konstigare om du inte känt någon smärta överhuvudtaget, för det hade betytt att du inte hade bearbetat det. Vilket du gör nu. Därav ångesten.

Han kommer garanterat att tänka på dig. Sakna dig. Det gör han redan, precis som du. Undra över vad det var som gick fel. När det gick utför. Psyka sig själv angående hur han kunde räddat relationen i tid osv. Han kommer säkert att höra av sig inom några månader. Han är en kille, men han är också en människa med känslor. Slutet svider för honom med. Han kanske har sagt att du förtjänar bättre tidigare, men nu när du tydligen insett det, kommer det äta upp honom. Du kommer spöka tio gånger mer i hans hjärna än vad han gör i din. För du lämnade relationen med ”värdighet” och han stannade kvar, tills du drog relationen upp ut över honom, och fick honom att trilla på hans ansikte. Du känner skuldkänslor och mer oro inför att framtiden inte kommer bli bättre, än ånger att du gjorde slut, och han känner SKAM. Han skäms tio gånger mer än vad du gör för att han är den som blev ”dissad”.

Fokusera inte på, att få andra övertyga dig, att det var konstigt att du föll för honom. För det kommer inte göra det lättare att fall out of Love with him. Kärleken är blind och vi faller för människor utan att riktigt kunna förstå eller kunna förklara det. Du behövde honom en speciell fas i ditt liv för en gång i tiden tillfredsställde han dina behov och önskemål. Men du har vuxit. Du gjorde slut för att du har utvecklats och känner du inte längre är samma tjej. Du behöver mer. Känn inte skuldkänslor för att du lyssnar på din inreröst. Förhållandet hade säkert passerat sitt bäst-före-datum, men det gör ONT, för du blev van vid honom i din värld och tanken att du sårade honom, sårar dig. Du slickar dina sår nu. Snart gör det inte längre lika ont. Bara ge dig själv tiden du behöver för att läkas<3

TILLTRÄDE TILL MIN HJÄRNA

Och plötsligt var träden nakna igen. Saknar ändå the peacefulness att gå på långa promenader i skogen. Det här är det närmsta till skog man kan komma vid mig. Inte djupt in alls. Men var ändå skönt att gå på morgonpromenad här med Gucci. Byta riktning. Spontant. Tråkigt att gå samma väg varenda gång. Soft med omväxling.

Vet inte om ni kan se det. Men smärtan i mina ögon, känns så tydligt. Det känns som ångesten bara skriker i min blick. Som jag är helt genomskinlig. Känns typ som alla kan se hur osäker min panikångest gör mig. Som alla kan se att jag är en vandrande nervvrak.

Därför gillar jag inte möta blickar. Jag får panik utav att få ögonkontakt med främlingar jag passerar på gatan. Hatar det. Eller övergångsställen. Ouf. Panik. Behöva titta upp på människor, i bilar. Sekunderna känns alltid som en evighet. Så plågande. Det är tvärknas ändå att jag är SÅ öppen HÄR och jag ÄR utåtriktad. Men samtidigt har sån sjuk socialfobi. Det är lite läskigt hur jag både är det jag är + motsatsen. När människor jag inte känner tittar på mig, ger mig typ samma jobbiga känsla som jag vore naken framför andra. Men ändå blottar jag mina tunga sårbara känslor här som jag vore självsäkrast i världen. Helt hungrig på uppmärksamhet. Typ tänker Om jag inte ser publiken, så finns den inte. (Men jag är glad att ni är här <3)

Sen har jag en annan bild utav mig själv. Som jag uppfattar, andra ser mig. The one who doesn’t give a fuck. My image verkar modig, självsäker och orädd. Typ ”Livets hårda skola” mentalitet. Går som jag ägde gatan. Dör. Med mina kamphundar. Dunkande hiphopmusik som ekar och slår av asfalten. Svär åt min telefon som hackar. Fläshar min styrka med att dra tillbaka mina starka håriga fyrbenta odjur. Verkar skitstark. Odödlig. Som jag inte bryr mig ett skit om vad andra tycker. Det är då jag känner mig som normalast. När panikångesten bara håller käften och typ ilskan/mina hundar

styr mig istället för alla känsliga trasiga tankar.

Går inte missa vart jag känner mig som lyckligast. Men Hemma känner jag mig som en gnällig hysterisk dampmamma. För jag tänker mina grannar bara hör mig tappa det. Å att tänka man blir dömd på mamma-fronten är fan det värsta. Kan få panik över hur tydligt andra kan höra mitt skrik när jag vet att dem inte ser VARFÖR jag flippar. Allt från att valpar biter i kablar. Syskonen bråkar. Trotsar. Dodo låtsades sitta på toaletten innan men satt typ och smekte toaborsten mot sina händer och jag bara kom in och ba WRAA SLUTA!!!’ Låter som jag säkert har noll tålamod. När man inte ser all the crazyshit som händer. Jag dömer mig själv mycket för jag tänker ”alla andra mammor” aldriiig någonsin höjer rösten för det ”alltid har tålamodet att prata pedagogiskt”. Men jaja. Vi kvinnor är hysteriska och vi slutar inte vara människor för vi blir mammor. Men Sverige är typ landet Judgemental. Man känner sig så dömd som människa här att man börjar döma sig själv. Fan vad det suger att överanalysera sig själv. Man känner sig själv och sina svaga sidor så bra att det blir lika tydligt och obehagligt som man hörde sin röst på en ljudinspelning. Men man vet ändå att man är skön på ett sätt. För man har sina dagar där självkänslan ba flyger. Typ som är man är skitfull och tror man är störst, bäst och vackrast. Sen kommer en jobbig svajig dag där man känner sig bakis. Vill spy över sig själv samtidigt som man skäms sönder över den man är.

Idag var det iallafall världsprematurdagen. Grattis till Aaliyah. Till Alla premisbebisar. Till Alla små minimala krigare som kämpar så intensivt efter att få leva. Tänker på alla starka föräldrar. Bär er smärta. Snart kommer ljusare vackrare roligare dagar förhoppningsvis <3 Stay strong!