Kategoriarkiv: Mindfuck

DET ÖVERNATURLIGA

Har en tendens att öga sönder mig själv. Såhär skrev jag igår och typ tio minuter senare blev jag så ledsen och hysterisk att jag ville dö. På riktigt. Det är likadant varenda gång jag skriver att jag är lycklig eller Adriano är lugn. Men åh innan jag glömmer av sa han helt outta the blue imorse ”You are a perfect mom!” Är det typ någon ängel som förälskat sig i mig som viskar fina saker i hans öron kanske? Men å andra sidan har han en liten djävulen på axeln som viskar dumma saker i hans öron. Igår kalla han mig gris medan han kröp på snedden som en besatt krabba på soffan och skrattade mig rätt upp i ansiktet. Jag blev allvarligt talat RÄDD. Till den graden att jag på riktigt kände mig tvungen att hämta en liten kors, visa honom den och ba ”Åh Dodo vet du vad det står på denna? Let all you do, be Done in love.” HAHA kan typ ha lagt den lite snabbt över hans panna också. Och strax därpå blev han tack GUD snäll igen. Ni vet, barn har typ en läskig fas, där dem säger väldigt elaka och läskiga saker tilll sina föräldrar? Barn har kommit ihåg sina tidigare liv. Barn är mer öppna över att se spöken osv. Sen har många barn en ond fas. Jag var verkligen ond ibland när jag var liten. Var tillsammans med en pojke i femman en dag och nästa piskade jag stackarn med grenar. Band fast honom med min första kärlek plus andra barn och strax därpå flyttade han plötsligt. Omg förlåt för det, om du någonsin läser detta. Haha. Typ sadist hjälp. Men barn är mer öppna också över att se spöken. Mer mottagliga. Och jag har börjat bli skiträdd för Adriano kan säga Jake eller typ tilltala sig själv som det. Och alltid när jag ba Men vem är Jake? Så skrattar han typ hysteriskt, typ a lil bit evilish och säger inte?! Fyfan. Är skiträdd för demoner och sånt. För jag vet att det är möjligt för en människa att bli besatt. Ew har fobi för sånt trots att jag ofta refererar till inre demoner. Så läskigt. Och Aaliyah har ju börjat typ gå upp i brygga av trots när hon skriker och väntar på vällingen i spjällis haha asså jag får panik typ lite att lägenheten blivit besatt. För det på senaste känts som väldigt mörk energi drabbat vår familj. Uff. Jesus is My homeboy så förhoppningvis skyddar han våra själar från all ondska. Men fattar ni vad läskigt eller? Sedan fick Shiwan, jag och Berivan samma känsla att deras farmors själ levde vidare i Aaliyahs kropp när hon föddes. Så iförrgår natt sa Shiwan Om du är min farmor, *hennes namn som också är Aaliyahs mellannamn* Lägg händerna, här, på mitt huvud. Så gjorde hon det. Vi blev så rädda. Oh My god. För Aaliyah är väldigt lik henne också. Väldigt övernaturligt stark som hon var också när hon levde. Det känns som det inte kan vara en slump att vi alla tänkte samma tanke när Aaliyah föddes. Sånt är coolt, fint, men ändå riktigt skrämmande.

Fått även en känsla att Jamie är någon jag älskat i ett tidigare liv. Han har samma ögon. Samma smilgrop. När Adriano var ungefär två fick jag en konstig känsla att han bar samma själ inuti sig som Shiwan tog livet av. Fyfan det har kommit fram att jag är ganska spirituell så jag litar mycket på min känsla idag. Speciellt efter hundratals människor tappat hakan över hur jag bara vet mycket jag inte borde veta. Det låter skrämmande det här med själen inuti Dodo men jag får en känsla att han var tvungen bli pånyttfödd som Shiwans son så dem kan lära sig typ älska varandra och gå vidare. Jag tror inte på att människor bara är onda. Dem flesta människor är goda i grund och botten men utför onda handlingar. Men jag tror mycket på att vi människor får nya chans och nya liv. Är uppvuxen som katolik. Men valt Jesus att be till. Trots att det BORDE vara Maria jag som katolik ber till. Jag syndar mycket kan man säga med båda svära lite för mycket ibland och även läsa av andra betraktas som en synd. Men jag vet jag är godhjärtad och har inga dolda baktankar än att vilja andra väl. Mitt hjärta är renare än ni någonsin kan ana och jag kan inte ens skada en fluga eller elak människa än att få skuldkänslor. Jag borde bara tro på himmel och helvete. Att själen bara svävar fram till Gud eller djävulen. Men samtidigt tror jag så mycket på det här med reincarnation. Det som hinduer eller buddister tror på. Jag är way too openminded för att vara trångsynt. Tror på att världen kom fram till både genom Gud och big bang. Lite hycklande kanske men My mind sträcker sig till stjärnorna och tillbaka. Ser inte världen svart eller vitt. När jag är deppig känns min värld ganska grå men jag känner av dessa magiska färgglada färger runtom. För en hårdbesluten skeptiker låter jag säkert helt galen men jag tror mycket på människans intuition. Med hjälp av mindfulness, typ lugnande medititationslåtar, rätt koncentrationsförmåga och tro, kan fyrverkerier plötsligt skina i huvudet med allt det magiska och övernaturliga som vi som äldre tvingat oss själva att blunda för. Samma dag som vi slutade drömma och tvingades bli realistiska. Som Tupac säger Reality is stupid. Dreams are for real. Och tänk om livet egentligen är den riktiga illusionen? Tänk om vi egentligen typ är döda i en värld vi i ett tidigare liv visat vi förtjänat att hamna i? Jag tror på så mycket och även om det är ganska skevt, är jag ändå så stolt över att inte vara sluten när det kommer till att betrakta verkligheten, det realistiska, det övernaturliga och det magiska på olika sätt. Även om jag kan hata hur jag fungerar,hur jag känner och hur jag tänker, för hur galet, jobbigt och all over the place det kan bli, så börjar jag känna mig mer och mer stolt över vem jag håller på att bli. För det betyder att jag är villig att lära mig så mycket mer. Det finns så mycket mer än allt vi kan se, lukta, känna, höra och röra. Tvivla inte en enda sekund på det. Open your minds & trust the vibe u get.

HELL

Helvete vilken irriterande dag. Barnen har ätit mig levande med skrik, gråt och bus. Det jobbiga med att vakna lycklig är ångesten över att jag vet att med timmarna blir livet svårt igen. Först sprutade Dodo ner mig med duschstrålen så mina kläder blev helt dyngvåta. Blötte ner hela golvet med flit och betedde sig som en döv asshole. Vägrade lyssna på mig. Jag får typ skylla mig själv för jag ögade det i tidigare blogginlägget ”Han har blivit mycket lugnare”. Åkej jätte. Sedan fick han för sig att hälla strö-ost i Aaliyahs hår efter duschen och jag klätt på henne rena kläder. Så hon lukta typ svettiga äckliga ballerinaskor i håret ewww haha. Bet ihop. Jamie vägrade sova. Typ på hela dagen. Bara krigade emot sig själv, grät för allt och ingenting och höll sig vaken. Kunde inte trösta honom överhuvudtaget, vad jag än gjorde. Aaliyah och Jamie har varit sååå dramatiska jobbiga och klängiga. Omöjliga.

Varit skitjobbiga och Dodo skitdryg. Kastat ut kläder från garderoben, täckt mitt golv och säng med det. Sedan fyllde han en 2 l Spriteflaska med vatten från ingenstans och bara hällde i tvärmycket i en brun Cooppapperskasse. Dem går ju alltid sönder i botten när dem blir blöta. DAMP. Skräp överallt så får man fiska upp allt med puckel skitsne. Aaliyah psykade sönder mig med att låtsas ge mig falska förhoppningar att hon somnat för att sedan få bröstkorgen att krampa av stress med att lura mig och hålla sig vaken. Hade äntligen fått Jamie att somna och så börja hon hålla på försöka väcka honom med sitt prat medan Adriano skrek på mig från vardagsrummet.

Omg. Vad barn kan driva en till vansinne! Man ska inte underskatta dem, för att dem är små. Min käke typ skakade av flipp. Tålamodet har inte varit på min sida idag. När barnen väl blivit lugna har junior försökt våldta Gucci och hon flippar nuuuu, för hon pallar inte mer. Och slisk Junior har varit som en jävla kåt vägg. Inte lyssnat ett skit, flämtat och luktat fiskmens överallt. Fan vad jag hatar honom när hon löper. Blev helt tömd på lycka och kände mig fan evil till slut. All kärlek i mig bara dog. Ville bara rymma och aldrig komma tillbaka.

Jag är fan rädd över att bli galen på riktigt. För mycket stress i längden är fan giftigt för psyket. Så jag hoppas fan snart få ut medicin, så jag slipper typ bli psykopat. Stackars oss mammor. Seriöst. Fan vad psykade vi blir. Hoppas verkligen Aaliyah och Jamie sover för natten nu. Kommer typ gå sönder annars för dem sov typ ingenting igår och jag kände verkligen av att jag bara fått fyra timmars sömn när dem börjar jiddra sönder med mitt psyke. Och jag har verkligen varit närvarande också så det inte så att dem gjort uppror för jag ignorerat dem eller så. Idag har mina älskade små hjärtan bara varit pain in the asses. För dem luktat till Sig typ att jag är en lätt trött byte. Så förhoppningvis är imorgon lugnare, kärleksfullare och lyckligare.

Ouf ingen bra dag men här fick jag till ett litet leende iallafall. Småbarnsperioden kan vara ett helvete och jag känner mig samtidigt så rädd också över att snart flytta och bo själv. Ha barnen ensam på mina dagar utan Shiwi där. För Shiwan hjälper mig, och att bli av med det, med att han inte är där, känns skrämmande ändå. På såna här jobbiga dagar ångrar jag att jag förökat mig så tätt inpå. Hemsk haha men för dem alla är så små och jobbiga. Men som sagt det var en dålig dag, inte ett dåligt liv. Jag älskar mina barn mest av allt, men idag ville jag fan sälja dem på blocket. Eller typ bortskänkes haha.

Hoppas fan på en lugn natt. Behöver fan återhämta mig från cirkusen idag. Men äre någonting barn har lärt mig är det tålamod. Jag hade ingen tålamod whatsoever innan jag blev mamma. Nu tar det ändå många omgångar utav Mindfuck för att känna sig insane. Innan räckte det med att mascaran blev fel. Min mormor berömmer mig varenda gång vi ses typ med Åå du Alex som inte hade tålamod förr. Titta på dig idag! Men ibland räcker inte ens all tålamod i världen för att orka. Fast vi krigar på ändå. Paradiset vilar under en mammas fötter för hon går igenom helvetet och kämpar dagligen emot att bli en jävla demon haha

EARTH TO BRAIN?

Det är KLART, att jag råkade få med mig mamma och Aaliyah, till sjukhuset, på FEL dag. Hade iallafall förberett bedövningen på Aaliyahs lår en och halvtimme innan och kände mig stolt som kom ihåg det. Sedan såg personalen ut som frågetecken av att se oss där idag, för nästa spruta är tydligen om fyra veckor och egentligen skulle vi haft möte där igår. Men läste fredag på kylskåpet och visste vi skulle komma tillbaka veckan därpå. Men har man tretusen bollar i luften är det lätt att blanda ihop. Som tur är, fick jag ingen evileye utav sköterskan. Fick en kram istället. ”Näää du har mycket du. Det är inte lätt. Jag drar tillbaka räkningen. God jul på er och gott nytt år.” Blev varm i hjärtat där. Så snäll. Unga mammor blir typ brända på bål, ganska ofta, utav äldre kvinnor. Därför känns det så ovanligt men helt underbart när någon istället är förstående istället för fördomsfull, när man gör bort sig som en yr och trög höna.

Mamma och jag blev sugna på amerikansk lunch. Scrambled eggs, bacon n shit. Så vi tog oss hela vägen till O’learys där de serverar liknande. Vad vi krigade för att komma dit. Parlerade bilen typ fem gånger, klev ut och in igen. In och ut med Aaliyah i bilbarnstolen. The struggle. För dem höll på bygga på vägen och det var som omöjligt att komma dit. Kändes som vi medverkade i Harold & Kumar goes to White castle för det var så många hinder. Aaliyah fick flipp. Jag som är 1 m typ fick bära henne i hennes tunga vinteroveroll. Till slut kom vi dit. Och det är klaaaart att de bara serverade julmat för vi var där för tidigt.

❤️

Men jag tryckte i mig köttbullar, prinskorv, bröd, Ribs och hårstrån från främlingar. Men som tur är var jag redan mätt då och typ klar. Sånt som händer när det är buffé. Men det var gott med Ribs. Älskar det. Fan vad sliskigt ändå att man vet det är REVBEN men äter det ändå. Fick Flashback från när jag och min tjejkompis stod utanför en fritidsgård för typ tio år sedan. Det var en punkare som hyllade Marilyn Manson och ba ”Åhh ni vet att Marilyn Manson opererade ut sina revben va? För spela trummor bättre?” Så var det en skitkaxig kille som svara helt drygt ”Vadå spela han trummor med sina revben eller?” Höll på typ pissa ner mig av garv och lilla punkaren ba em nej ja .. jag vet inte. Skitsynd. Börjar alltid smågarva innan jag ska äta revben för jag börjar tänka på det. Tror faktiskt jag läste någonstans (Kan vara skvaller) att han typ opererade ut sina revben för suga sin egna beep. Men det stämmer säkert inte. Vem fan vill suga av sig själv? Yuck

Oha hahaha krigare

Som vanligt vandrar min störda hjärna iväg men det är därför ni gillar att vara här, antar jag

Dagen blev inte lika illa som jag trodde ändå och snart är den slut. Om nu barnen väljer att somna vid sju åtta tiden. Betedde dig som små, svettiga, laddade tjackisar hela natten lång igår. Men febern har låtit dem vara under dagen. Hoppas det fortsätter så. Tänkte så mycket igårkväll på att dem var sjuka att jag drömde Adrianos ansikte var fylld utav vattenkoppor och jag ba Noooooooo fuck jag kommer smittas, få bältros och dö. Aldrig haft vattenkoppor, men är 90% säker vi fick en spruta mot det i Chicago men 10% risken att det inte var för vattenkoppor skrämmer skiten ur mig. Snacka om att jag kommer bli demon om jag får det i vuxen ålder. Ba WRAH klia mig och se ut som en galen mänsklig salami. Pass på det.

Lyckats leverera mer än att överleva dagen. Applåder till mig. Tröttheten blåste snabbt över. Lyckades få till en bra sminkdag. Orkade gå på två långa promenader i leran med hundarna och lyckades behålla humöret trots att strumporna blev lite blöta. Lagat en god middag. Tränat trots träningsvärk. Riktig krigare är jag ändå. Var bara arg en stund imorse sen dess har jag känt mig lugn. Min inre kärring har sovit ganska djupt. Hoppas hon inte vaknar till liv snart. Så utmattande att vara tjej ju.

Ni som vet, vet.

Fan vad skönt att vara kille. Helt tröga och neutrala är dem. Bara existerar för att gå oss på nerverna… och typ försöka lära oss att ha tålamod. Woosah MF.

ÅNGEST & KÄRLEK

Jobbigt att vakna upp med samma ångest som jag la mig med. Men det var ett tag sedan sist, ångesten hälsade på. Så hon måste komma tillbaka och påminna mig om vad jag är. Hon smyger sig alltid på samma dag som jag tänker tanken att jag genuint är lycklig, lugn och hel. Jag hade en fin dag med barnen igår. Satt vid middagsbordet med alla tre och kände i hela min kropp hur bra allt kändes. Om man ändå bara kunde känna så hela tiden. Hör mig själv försöka sucka ut ångesten, men naglar sig fast och verkar inte sugen på hitta sig ut. Hatar hur hela min kropp reagerar så starkt, när någonting känns fel. Levt med ångesten hela mitt liv, men den lämnar mig alltid lika utmattad. Blir aldrig van. Bara tömd på lycka. Finns många bakomliggande ursäkter som eldar på ångesten. Jag är inte dum. Jag vet vad det är, men jag känner att jag inte kan fixa det. Det är så jobbigt att känna jag kan hjälpa alla andra, men jag kan inte hjälpa mig själv. Så van vid det här nu. Det är allt jag vet. Hatar min ångest. Skriker i mitt öra att jag är en oälskad, patetisk plåga. Orkar inte känna såhär. Ångesten bara snurrar under bröstkorgen, nyper mig i magen och förgiftar mitt huvud med oroliga tankar. Känns verkligen som min man inte älskar mig mer. Som det är plågande att se och höra mig. Han avgudar mig inte som han gjorde en gång i tiden. Ser inte på mig som förr. Känns som han verkligen inte vill vara här. Som om jag redan förlorat honom och jag känner mig så arg på mig själv. Känns som jag blivit en patetisk toffel som bara tigger om kärlek, uppmärksamhet och närhet. Inser mensen också kommer imorgon så hon psykar sönder mig också.

Dodo var så gullig igår iallafall när Aaliyah, Jamie och Shiwan var jobbiga. Tänkte i huvudet hur många fel jag gör och det var som han kunde läsa min hjärna. Han visste vad jag behövde höra. ”Du är en rätt mamma! Du är en snäll mamma. You are beautiful mom.” Han frågade ”Tycker pappa du är en prinsessa?”

– Vet inte Dodo tycker du?

– Ja du är en prinsessa mamma!

Tur han matar mitt ego när jag upplever S snålar på det. Så tacksam jag har Dodo. Han håller på växa upp intill att bli en så liten söt gentleman och jag hoppas han alltid är mån om tjejers känslor. Känns som han kommer bli perfekta pojkvännen. Han lägger märke till alla detaljer. Utbrast så fort han kom innan ytterdörren ”Ååh mamma nya fina naglar?” Bara en annorlunda bronzaktig nagellack inga fina akrylnaglar som man lätt märker av. Sedan såg han jag köpt två guldiga blockljus och ba Åååh mamma har du köpt nya fina ljus? Han blev typ glad för min skull och ville göra mig gladare genom att hjälpa mig tända dem. Så omtänksam, kärleksfull och snäll när han vill. Så stolt över den fina killen han växer upp intill att bli.

Jag är väl en rätt mamma.