Be true to yourself

En av nycklarna till bättre självkänsla handlar faktiskt just om det. Att vara sann mot sig själv. Att leva som man lär.

Det kan vara lätt att tänka: det gör inget om jag ljuger, ingen kommer ändå att få reda på det. Eller, jag skriver en anonym kommentar så vet ingen vem jag är. I slutändan skadar det bara dig själv.

Det är dig själv du sviker. Det är dig själv du skadar när du sänder ut negativ energi. Du sätter ditt eget namn i dålig dager. Du gör dig själv besviken. Du gör något som strider emot den du egentligen vill vara.

Den som ger kärlek och beundrar människor gör sig själv en tjänst. Den som är ödmjuk inför andra har också råd att vara svag inför andra.

Man skall älska sin nästa.

Att bli styrkan



Jag tycker mig skåda en avundsjuk grå hinna täcka de feministiska skogarnas numera försurade grenar. Mina näsdukar räcker inte till att suga upp mina skrattretade tårar som sipprar ut i  impotentiska känslor över att  ej kunna påverka de fullkomligt orealistiska och rent av förrädiska åsikter som breder ut sig över gator och torg. 

Feminismen handlar sannerligen inte längre om systerskap, utan snarare om avundsjuka och frustration över att inte kunna leverera de skönhetsideal och självförtroende som vissa lyckligt lottade människor har, och som vissa lite mindre lyckligt lottade människor lyckas uppnå med diverse olika hjälpmedel. 

Jag tror personligen inte att det handlar om ”krav som samhället ställer på oss” utan om krav som vi ställer på oss själva i och med att människan eftersträvar överlevnad. Att eftersträva det som är starkare är helt naturligt! Och även dem du upplever vara ”perfekta” eftersträvar även dem  ett ”starkare ideal”. Ett starkare ideal kan beskrivas som en förnämligare sammansättning av gener. Vackra människor besitter starkare gener. Det är bevisat att mänskligheten blir allt vackrare, just för att de starka generna är dem som överlever.

Detta sticker i ögonen. Det kan vi också se som någonting helt naturligt.

För att styrka dessa argument önskar jag återkoppla till den cirkulation av påståenden som uttrycker att dagens feminister skulle vara mindre attraktiva och sorgliga argbiggor. Som ersättning för att eftersträva det ideal dessa individer egentligen avundas väljer de således att lägga ned sin stora svulstiga stridsyxa och med svansen mellan benen bege sig åt andra hållet. På den platsen kan de finna gemenskap med svängrum att vifta på svansen och på ett likvärdigt sätt där finna styrka. Ledordet är att genom de medel vi förmår använda slutligen finns styrka och i sin tur överleva. Jag menar att detta delvis stämmer. Ingen rök utan eld mina vänner. 

Det är dessutom allmänt känt att kvinnor ofta går emot varandra istället för med varandra. Vi stöter på detta faktum varje dag:  i vår vardag, på bussen, i skolan, på jobbet, i kompisgänget, och till och med på dagis. Därav tror jag att  anledningen till vår eftersträvan att bli som männen ligger till grund för precis samma antagande, att färdas mot och finna styrkan. 

Att bli styrkan. 

 

 

 

Fick nyss en otroligt bra kommentar som verkligen står för det jag vill få fram i min debatt!

Skönt att se att det fortfarande finns lite realistiska åsikter där ute!

Såhär löd kommentaren :

Jag instämmer med mycket av detta. Det finns en sak många hårdnackade feminister, vars världsåskådning innebär att ”manligt” och ”kvinnligt” enbart är en ”social konstruktion” eller en del av det så kallade heteronormativa genusordningen, fullständigt ignorerar (delvis på grund av att de inte sällan är lesbiska). Det jag åsyftar är det enda som garanterar mänskligt liv. Ordet stavas fortplantning.

Precis som i djurvärlden (hanfåglar kvittrar på ett visst sätt för att locka till sig en hona, hundar löper och gör hanhundarna galna av åtrå, etc.) måste det till olika signaler och koder för att en sådan process ska bli till. Med detta menas att ’’manligt’’ och ’’kvinnligt’’ är nödvändiga för att locka till sig det motsatta könen. Det måste finnas en attraktionskraft, gnista, kemi, eller vad man vill kalla det. 60 % av människans kommunikation är kroppspråk (gester, kläder, beteenden, etc.) och detta är nödvändigt. Varför då? Det blir lättare för oss människor att förstå och tolka vår tillvaro.

Vi har ett genetiskt behov av att kategorisera människor och vår omvärld. Detta betyder inte att alla kategoriseringar av människor är befogade eller ens rätta men de fyller en funktion. Precis så är det med ’’manligt’’ och ’’kvinnligt’’ därför att de är en förutsättning för sexuellt umgänge till stor del. Och ja, många av våra beteenden styrs till stor del av vår sexuella drift fast undermedvetet. Bara att läsa vad Freud sa gällande de två drifter som styr människan (sexdriften och självförverkligande).

Sedan kommer vi till frågan om ’’manligt’’ och ’’kvinnligt’’ är inlärt eller ärvt. Det mest troliga svaret är både och. Men även om det till viss del är inlärt fyller det en funktion. Det är nödvändigt. Därför blir frågan om arv och miljö inte så relevant egentligen utan snarare nödvändigheten bör vara i fokus.

Det dessa genusfeminister egentligen presenterar med sina teorier om att ’’manligt’’ och ’’kvinnligt’’ bara är inlärt är ett assexuellt perspektiv på interaktionen mellan man och kvinna. De tar nämligen inte hänsyn till en av våra starkaste drifter som naturligtvis också får konsekvenser för hur vi förväntar oss att män och kvinnor ska bete sig.

Om nu dessa ’’manliga/kvinnliga’’ beteenden inte vore nödvändiga för fortplaning och interaktion mellan man och kvinna kan man ju ha samlag med vilket kön som helst och det är inget fel med det. Det är bara det att då blir det inga barn. Det är därför det finns en heteronormativ genusordning. Det är därför det finns liv på jorden.

Godnatt säger jag,

Sexism?


Utnyttjandet av kvinnokroppen i reklam?

Det krävs inte många hjärnceller för konstatera att kvinnans kropp används i reklam pga. att det säljer som smör i skolsken. Hurra säger jag! En företagare är inriktad på att tjäna pengar och ingenting annat. 

Varje dag ser  vi otaliga nakna manskroppar cirkulera på billboards hit och dit. De poppar upp i parfymreklamer, i tidningar, ja everywhere. Då är det minsann inga problem för ”samhället”.  Kvinnan är det synd om. Oj, hon ser visst ut som en hora. (VARFÖR SKA MAN BEHÖVA FÖRKNIPPA TJEJER MED LÖSAKTIGHET; SEX; NAKNA KROPPAR?;ÄR DET ALLT HON DUGER TILL?). 

Skämmes du som trodde att du visste vad jämställdhet betyder! 

Jag säger bara stackars David Beckham när han står där i sina Calvin Kleins och viker ut sig. Tycker att det är så fruktansvärt hemskt och förkastligt att en man skall behöva visa sitt sixpack! och sina välskulpterade armar. Nej fy skäms, ett sådant ovärdigt beteende, och sedan alla hemska tjejer som tycker att detta är okej..

– Men kvinnan framställs faktiskt som ett offer?

Ingen annan än den som säger att hon gör det tycker det! Om inte bilden på David Beckham här nere skriker kom och ta mig så säg! Så länge man ser sig själv som ett offer är man ett offer. Om jag så fotas i blåställ kan jag fortfarande vara ett offer. Ni lägger för mycket vikt vid nakenhet. Kvinnan på bilden är fullt med på noterna, hon har faktiskt lika många kromosomer som en man och tog exakt samma beslut som David Beckam när han valde att fläka upp benen. Varför tas inte nu denna bild upp till debatt om det nu är så att vi ska tala om ett jämställt samhälle? 

Sex är normalt. Att gilla snygga kroppar är normalt. Geometriska smala kroppar är tyvärr snyggare än knubbiga, hur mycket du än försöker ljuga för dig själv. Att se en snygg kropp ihop med något du gillar kan därför förhöja stämningen och lusten att köpa. Det kallas marknadsföring, inte sexism. 

 

 

 

HEN



Vem tusan är hen? 

Hen känns som ett misslyckat försök att ta ett steg närmare tron om att vara en perfekt och lyckad människa. Hen ger sken om en förlegad utopi som återigen väckts till liv. Hen är den där grottkvinnan som sitter och gnager på ett kycklingben och är lite sådär oförskämt nöjd med sin tillvaro men som nu förvandlats till en könsneutral beyond-retro figur som hänger vid ankdammar och lagar dumplings och sparris i sitt retrokök. 

Hen är ett plumpt intrång i grammatiken och ett påtvingat ord kan enligt mina mått mätta aldrig ens komma i närheten av definitionen språkutveckling. Språkutveckling bara sker, medan hen tar på sig promenadskorna och trippar in i språkcentrat likt en envis insekt letar sig in genom ett obefintligt hål. 

Hen skall då vara nödvändigt för att sjuka män skall sluta tänka sjuka tankar om flickor eller blomknoppar. Hen ska få det att sluta blomma i fel rabatter. Hen skall skapa fred på jorden och skall sammansvetsa venus och mars, förvirra människorna som bor där så att de inte längre vet vart de kommer ifrån. Hen är vår tids medicinman som klapprar ut på de nordiska klipporna och skriker i mellanläge att nu är våren kommen och alla skall dansa likadant, alla skall hurra för märkliga snitt i klädedräkten, upprullade mössor och mormorskarameller. 

Det är inte nog med att jantelagens rötter breder ut sig över landskapens slätter. Låt oss lägga i en växel till och stöpa ljus i samma form så att det står härliga till. Han och hon blev ett minne blott, Pocahontas slutade sjunga och John Smith slutade plötsligt ro i land. Hon och han maldes ned till en filmjölksgrå bokstavsmassa och klickades ut i formar för att sedan gräddas på en lagom temperatur.

Lagom fick ett syskon, det passade lagom väldigt bra. 

Svar på kommentarer

Roligt att jag fått lite reaktioner på mina uttalanden! Det är så det skall vara och jag har full förståelse för det. Däremot tycker jag att det är otroligt synd att vissa människor tycks vara så trångsynta och därmed inte kan acceptera åsikter som strider emot deras egna. 

Jag menar inte att vi människor enbart har bestämda roller, utan så klart beror våra beteenden även på vår omgivning och vad vi lärt oss. Det jag snarare vill trycka på är befintligheten av biologiska mekanismer som i sin tur faktiskt leder till skiljda beteenden mellan män och kvinnor. 

För att svara på frågan om ”din” flickvän skulle uppskatta att du behandlade henne som en påse skridskor så vill jag varken svara ja eller nej på den frågan.  Jag är av den uppfattningen att det är stor skillnad på vad människor säger att dem gillar och vad dem faktiskt gillar. Jag vill hävda att det är mycket omedveten psykologi som spelar in i hur vi svarar på t.ex. en partners beteende. Det kan t.ex. av egna erfarenheter (även analyser av andra par) vara mer effektivt att vara otillgänglig och kaxig, än att vara tillgänglig och snäll. Om någon däremot skulle fråga vad jag tycker, så skulle jag antagligen svara annorlunda. 

Tyvärr är det så att många tjejer gillar ”bad-guys” även då dem förstår att de inte borde. Det finns studier på att kvinnor attraheras till män av den anledningen att hon ser honom som mer kraftfull.

Om vi tar oss tillbaka till den tid då människor levde i skogen/djungeln eller ute i det fria så kan vi tydligt se vilka roller männen tog på sig, vs dem roller som kvinnan tog på sig. I naturprogram på tv:n kan man där återigen beskåda att män och kvinnor beter sig tämligen olika. En flock består ofta av flera honor med en manlig ledare i spetsen, och finns det flera hanar kan man ofta se att de går undan och ”slåss” .

Kön är nämligen en beteckning som användes för att skilja på individer som tillverkar olika könsceller. Majoriteten av alla fina färgglada växter där ute är visserligen hermafroditer och har samma kön. Är det en växt man strävar efter att bli, kan man ju fortsätta sin lilla vandring i pk-bubblan.

Det finns dokumenterad forskning på att det utrymme i hjärnan som används för just känslor är mindre till storleken hos kvinnor än hos män vilket enligt forskare kan förklara varför män är mer aggressiva än kvinnor. Många andra studier på just hjärnan kan förklara varför män och kvinnor tenderar att bete sig olika.

Kvinnor har mer benägenhet att känna oro än vad män har vilket man tror beror på seretoninhalten (gladhormon) som skiljer sig mellan kvinnor och män. Det finns hur mycket studier på våra kroppars olikheter som helst, och det är det jag tycker man bör ta hänsyn till innan man försöker sudda ut könsrollerna.

Min personliga och realistiska tanke är att våra könsroller beror både på hur vi växer upp och på vår biologiska sammansättning. Det finns tjejer som beter sig som killar och tvärt om, men innerst inne så finns det något som avviker mot respektive könsroll. Hur länge en man än umgås med bara kvinnor så kommer han alltid att förbli en man, och tvärt om. 

Min poäng är egentligen inte att kritisera vad en människa vill vara. Jag tycker bara att fokuset inom feminismen läggs på helt fel punkter och helt fel problem. Om man säger att man vill ha jämställdhet och sedan går in för att likna en man, så har hela syftet med tanken gått förlorad. Om vi som kvinnor vill ha ett jämställt samhälle så skall alla respekteras för den dem väljer att vara oavsett om jag går i kostym, kort kjol, eller kanske naken. 

Hur tokigt det än kan låta så tror jag att det är oerhört viktigt att vi tar den roll vi är menade att ta. I dagens generation tenderar vi att glömma bort vår kvinnlighet, även vi som inte anser oss vara den nya generationens feminister utan vi som verkligen är feminister på riktigt, in i själen.

Vi som vet att det är viktigt med könsroller och vi som med egna ögon ser hur män faller pladask för tjejerna som vi tycker ”spelar teater”. Jag har länge undrat hur de kan vara så blåögda och inte se hur vissa tjejer fjantar sig.

Men så tänkte jag för mig själv att det faktiskt måste vara samma sak som att vi tjejer blir som galna när en man uppträder extremt manligt. Han kanske behandlar oss som en påse skridskor och vi gillar det. Tjejer gillar många gånger douche-bags även om det ”borde” vara förbjudet.

Så, till summering. Vilken slutsats kan vi dra av detta? Nej jag menar inte att man skall vara ihop med en douche. Jag menar bara att våra könsroller är viktiga för attraktionen mellan människor. Det ligger i våra gener. Dödar vi dem så dödar vi också sakta men säkert de kärleksfulla parrelationerna, vi sätter stopp för evolutionen.

Lyckligtvis är det barai Sverige vi har tid med sådant.

Färgfeminister

Jag kommer garanterat att klä mina barn efter kön. Jag kommer att låta dem välja leksaker men gladerligen köpa en docka till min flicka eftersom jag vet hur ROLIGT det var att leka med dockor när jag var liten. Jag vet hur roligt det är att vara tjej. Jag älskar smink och klackar, inredningsmagasin och mode. Jag skulle inte byta bort att vara tjej för allt i världen. Jag tycker inte att världen har behandlat mig orättvist. 

Det handlar ju också om att värdera vad som är värdigt. Varför kan det inte vara positivt att vara hemma med barnen och laga mat och stå i köket och städa och servera sin man när han kommer hem, likväl som det anses värdefullt att jobba på kontor och bära kostym och tjäna pengar? Det är ju där feminismen säger emot sig själv. Vi skall ju vara för kvinnor vad kvinnor än vill göra. Vi skall vara för allt som är kvinnligt från början. Varför kan man inte med handen på hjärtat bara erkänna att stå i köket och dra en förbaskad barnvagn är mer kvinnligt än manligt!! Att visa känslor är mer kvinnligt än manligt! Att fnittra, att inte orka bära, att dricka cosmopolitan och alla andra med era ord uttryckta stereotypiska ting är mer kvinnliga. Så nu har jag sagt det. 

Därmed inte sagt att kvinnor inte kan eller bör göra karriär.

För hur kan ingen se att utsuddandet av ”könsroller” innebär att gå mot mansrollen. Det innebär att sluta vara kvinnlig, att ge upp den rosa klänningen, att sluta förföra och använda sin kropp i marknadsföringssyfte.  Rätta mig om jag har fel, men vår kropp ser ut såhär! Den är kurvig. Vad ska jag göra åt det? Det bästa vore väl att låta den vara det och visa upp den istället för att skyla den i en boxformad t-shirt?

Jag menar, välkommna alla boxformade kläder men gör det förtusan inte för att förminska kvinnokroppens naturliga vardagliga sensualitet. Vad är då anledningen till detta? Ja, det förefaller ju avsevärt lättare för en kvinna att bära manskläder än tvärt om, och återigen låter vi mannen styra även i den ideologi som skall förespråka det kvinnliga väsendet i samhället. 

Och vem vill egentligen se en man i citrongult? Eller en kvinna i en boyfriendskjorta? Nej män ska bära blått, det är så jäkla snyggt och manligt! Jag vill inte ha någon liten vek ynklig råttman som ligger och kravlar på vardagsrumsgolvet och chippar efter tröst. Jag vill ha en lång och ståtlig bredaxlad grottman som accepterar mig för den jag är och uppskattar mig för den kvinna jag är. Någon som sätter ner foten när jag får mina cykliska utbrott och som kan försvara mig när faran är framme, precis så som det skall vara!

Vi håller på att underkuva och förstöra de svenska männen totalt. De kommer snart inte ens att kunna leverera när det kommer till fortplantningssituationer eftersom vi ”avtänt” dem så till den milda grad att de inte ens vet vad fysisk attraktion är längre. Nej nej, kära wannabe feminister, ta en titt på Paris gator och gör någonting åt den där gamla yllekoftan och den där argbiggeattityden. 

Släng ut din lilla underkuvade pannluggsklippta pojkvän också förresten! 

 

Män är faktiskt från mars!!




Jag vill kommentera dokumentären på SVT med Belinda i spetsen. Jag anser att hon verkligen en gång för alla sätter huvudet på spiken. 

Det är en fruktansvärd våg av hyckleri som just ny väller in över landet. Vad är det med alla ni som pratar om könlöshet för att sedan gå ut på krogen och flörta sönder det motsatta könet? Påstår ni då att ni agerar könsneutralt? Vart tog det realistiska tänkandet vägen? Det är just då ni använder alla dem mekanismer som ni kallar inlärda, just för att få med er denne stilige någon hem i sänghalmen. 

Och ja! Det är troligtvis en man vi talar om då det är kvinnan som förför. Och ja! Det är troligtvis en kvinna det handlar då det är mannen som förför. Det vore det allra mest realistiska för våra hjärnor att tänka eftersom det är det vi är vana vid; att det är män och kvinnor som attraheras till varandra; det är därför vi sitter här idag, för att två OLIKA kön förstod att dem var olika men gillade varandra just pga. Den anledningen. Sexuell attraktion bygger inte på någon personlighet i hela världen! Den bygger på utseende, charm, gester och energier som attraheras till varandra och som I mer än 50% av fallen råkar vara en man och en kvinna. 

Varför sticker män då kvinnor jagar dem? Och varför ogillar kvinnor män som gråter för ingenting? Jag skall ge er svaret här och nu. Det är mäns uppgift att jaga och kvinnors uppgift att välja vem som skall få äran att fånga henne. Det är kvinnans natur att uppträda på ett känslosammare vis pga det kvinnliga könshormonet östrogen som är grundläggande för hela kvinnliga fortplantningssystemet. 

Om ni inte köper dessa argument kan jag hänvisa till ett litet gulligt piller som kallas p-piller. Alla vi som någonsin inmundigat ett sådant vet att det kan ge effekten av förhöjda känslosvängningar, ilska, gråt etc. Sedan beror ju detta i sin tur på att pillret råkar innehålla en dos extra östrogen som alltså tillför mer syre till elden! Att därför påstå att män och kvinnor skulle vara likadana på insidan är ett argument av mycket dålig kvalité! 

Och köper ni inte detta föreslår jag att ni tar en titt på Discovery Channel där man snabbt och lätt kan beskåda det manliga vs kvinnliga beteendet på en nivå som är tämligen enkel att förstå. 

 

Skål för hovet.

Feminismen är ett mode

Den har förlorat allt vad den en gång var. Den har ingenting att göra med det som feminism faktiskt innebär, att båda parter skall visa respekt för varandra oavsett kön och ha lika rättigheter. Det är inte så himla mycket svårare än så!

Jag kan faktiskt inte förstå varför halva Sverige plötsligt skriker sig hesa över att kvinnor skulle vara så fruktansvärt utsatta? Kan vi inte bara dra oss själva i kragen och sluta tycka så jäkla synd om oss själva? Sluta snacka och faktiskt bete sig som en person som vill ha lite damn respect? 

Alla vet att människor som gör sig till offer blir offer. Tyvärr så älskar man inte alltid dem människorna som förtjänar det, utan snarare dem människorna med skinn på näsan, som vet vad dem vill och tydligt markerar. Vi har väl alla haft en pojkvän som varit ”för snäll” och haft för lite stake, inte varit man nog, varit en vekling, stått tillbaka för dina behov, ja listorna kan skrivas långa. Alla dessa beteeden kan sannerligen återkopplas till en bra person med samma rättigheter som du, men det roliga är hur man i stället beter sig tillbaka. Jag talar nog inte bara för mig själv när jag påstår att sådana ”ursäkta att jag finns”/ Du-går-före-mig beteenden föder fram en slags ilska hos den andre partnern. Jag skulle säga att samma beteende råder mellan oss kvinnor och män.

Det enda vi kvinnor behöver lära oss, är att vara kvinnor på riktigt! Att sluta mjäka och mesa och tycka synd om oss själva och skylla på det mansdominerande samhället för att finna tröst i vintermörkret. Sätta ned foten, koppla på auktoriteten, älska oss själva och gå med bestämda steg mot vårt slutmål utan att förlora vår kvinnliga charm vore trots allt inte så himla dumt! 

Vi är KVINNOR vi kommer alltid att vara det. Vi är kvinnliga av naturen, den har skapt oss så, det är inget inlärt rosa/blå-beteende. Det har ingenting med det att göra. Att leka med dockor är precis lika bra och starkt som att leka med bilar, men på olika sätt. Att ha en rosa klänning är precis lika respektingivande som att gå i mörk kostym om vi väljer att tycka så.

Så sluta för i tepåsars alla treklöver att klä er i överrock och gubbskor, dricka öl och strunta i frisyren. Det gör ingen nytta! Det är varken fint eller kvinnligt eller någonting annat än patetiskt. Man får visserligen ha vilken stil man vill, men tendenserna i samhället lutar åt att försöka jämna ut det som utmärker att könen är olika och därför ställer jag mig den stora feta frågan varför förändringen nödvändigtvis måste vara att kvinnor nu helt plötsligt ska efterlikna männen som de hyser sådant agg emot? Varför bör vi sudda ut vår kvinnlighet för att skapa ett mer jämställt samhälle? Jämställdheten sitter inte i utseende era ytliga hycklare! Den sitter i vad vi anser oss vara värda och den respekt vi ger och tar emot. 

Jag skall kunna gå till jobbet i kjol och höga klackar och ändå motta samma portion respekt som en man inför vilken situation som helst. Det betyder för den skull  inte att jag behöver förändra den jag är eller hur jag ser ut. Bara sluta ursäkta mig för den jag är, sluta stå tillbaka för män och även kvinnor som tar för sig och istället ta för mig själv av kakfatet.

Lägg ner!