Hej kvällsboken.
Det slutade med att det var åtta tjejer i varierande åldrar här hemma. Nu har några droppat av.
Stekpannorna har gått varma. Alla är mätta och nöjda.
Jobbardagen känns sådär. Jag trodde jag skulle få assistans med det maxade RUT uppdraget men jag stod själv med rubbet.
Första utmaningen då jag klev in var att låta kundens ilskna hund hälsa på mig. Jag satt på golvet, utan att titta på den. Den skällde, morrade och gav sig inte. Av och till kom den fram och slickade mig på handen men inte utan att hålla käften. Det är rätt och slätt ett invant och mycket dåligt beteende från en osäker och alltför ouppfostrad hund. Till sist bara reste jag mig och plöjde fram, utan hänsyn till den lilla gurglande saken.
Jag har alla mina tio fingrar och tår intakta.
Kvällen är sval och behaglig. Högt uppe i skyn sveper några svalor förbi. Deras ljud bringar fram barndomsminnen från sena sommarkvällar i Kalmar. Få följa med bonden Kalle för att hämta in korna. Dofta på nykläckta kycklingar. Känna deras små duniga varma kroppar smeka min barnakind.
Hur kan något vara så litet, sött och lent ?
Låta kalvarna tro att mina fingrar är spenar. Ta modet till mig att klappa en tjur. Sjunga för korna, som blev så förvånade att dom slutade idissla.
Bärga hö med häst och vagn. Se Kalle och Olga handmjölka med pall och spann om kvällen i den dunkla belysningen med flugorna surrandes runt dom smutsiga glödlamorna. Katterna som smög omkring.
Jag, brorsorna, mamma och pappa som väntar på mjölken. Vägen hem genom den öppna sommarhagen.
Färsk mjölk och nyplockade jordgubbar innan läggdags. Vedspisen som sprakar. Mygg och flugmördarjakten innan läggdags. Kissa och borsta tänderna ute i det bäcksvarta mörkret.
Ån´s brus och gräshoppornas eviga filande läte efter solen gått ner.
Kroppkakskalas med mammas släkt.
Dom evigt kliande myggbetten.
Doften av lindrande Salubrin.
Tack för i dag.
--------
Vid tangenterna
Annika
Inga kommentarer än.