Då har vi hamnat i North Vancouver. Här ska vi tillbringa de kommande fyra veckorna med undantag för lite helgaktiviteter i huset. Varför vi har valt att bo i just North Van beror på att Kris gym ligger tio minuter från vår lägenhet. På så vis slipper han sitta inlåst i en bil i 1-2 timmar om dagen, vilket han hade behövt göra om vi bodde i Yale Town ( mitt i centrum ) där vi tidigare bott. 

Vad som också hör saken till är att jag älskar det här området med dess vackra vyer, regnskogsgrönska, naturområden och mysiga små centrum med bara en seabus ifrån down town. Om vi tillslut hade betsämt oss för att bo i Vancouver, så är det utan tvekan här som vi skulle bo. Prislapparna på husen är dock utan dess like och om man tycker att ett hus i exempelvis Bromma är dyrt, så får man nog titta lite i kors ( ett medelstort hus ligger en bra bit över 1,5 miljoner K dollar ) . . . tyvärr.  Men tydligen så kan man dock ibland ha en väldig tur. Måste ta bilder och visa er, det är verkligen fantastiskt! 

Förmiddagsfika på vår nya altan.

I helgen har vi bott hemma hos våra bästa vänner och deras älskade lilla tjej som vi i torsdags fick träffa för första gången. Behöver jag ens säga att jag grät? Vilken lycka. Underbara onge . . . det bästa av två världar <3

Av den anledningen har det inte blivit så mycket bloggande. Inte bara på grund utav att vi hade ett helt halvår att prata om eller en gosig liten tjej att bära på utan också för att Tanya knåpat ihop ett helt schema fyllt med appointments hos stadens olika bröllopsbutiker. Vet inte hur många klänningar jag har provat, hur många glas bubbligt jag har druckit, eller hur många tårar som har har runnit ner från från Tanyas kind . . . jag vet inte heller hur många tårar som sprutade på oss båda när jag gick ner för en altargång i en utav butikerna i klänningen med stort wow. Piggy cry moment utan dess like = inte vackert men oj så den där känslan infann sig.

men way more to go och jag klagar inte. Jag älskar att vara blivande brud.  

Lite pics. 

Medans Kris fick vår nuvarande båt värderad . . . ( Yes! Det verkar som att vis ka köpa ny båt igen. Snark . . . whazzup med killar och prylar?! Men jag är glad. . . Jag saknar surfbrädan.) så blåste jag med trucken för att fixa med diverse ärenden. Idag var nämligen dagen då vi besökte vårt hus för första gången sen förra sommaren. Alltid lika spännane. Man har ju hört en del skräckhistorier från grannarna . . . och eftersom det ligger helt öde mitt ute i skogen så kan nog egentligen det mesta gå snett. Mycket har väl också gått snett under varje "öppning" av huset, så av den enkla anledning var morgonen ganska laddad och spänd . . . med all rätt skulle det tyvärr visa sig. 

För när vi efter en helt underbart vacker båttur la till med båten och stegade upp till huset hade ett stort träd blåst omkull ( förmodligen? ) och landat på husets tak. AHH!!! Som tur är så var varken taket, skorsstenen eller något annat skadat, men jobbet med att få ner ett träd från ett tak med yxa?! 

On top of that kan man addera helt kackulerade och sprillans nya vitvaror. Tack gode gud för att försäkringen äntligen gick igenom i våras ( det tar en evighet och x antal inspektioner innan ett nybygge får en giltig försäkring här . . . )

Oh well. Ett utav två problem är lösta och knack knack ta i trä, så har nog det här årets "öppning" varit det lindrigaste någonsin. Jag önskar verkligen att jag hade  bilder på själva spektaklet, men i stundens hetta glömmer jag lätt . . . 

Nu ska jag krypa till kojs . . . I morgon väntas "flytt" till Vancouver : ) 

Här har ni några pics från dagen

På väg ut ur hamnen

Bakom första "kröken" ligger vårt hus.

inspo inspo inspo

Granen står så grön och grann(?!) på stugan . . .

Efter jobb, jobb och jobb kastade jag kläderna och bjöd på årets första nakenhopp i den underbara kvällssolen.

Igår satt vi och tittade lite på idéer till vigselringar. Min är väl lite utav en "given" ( alltså, jag vet exakt vad jag vill ha ) men Kolles ska bli kul. Än sålänge har han förvånat lite kan jag säga haha. Det var nog därför som jag inte fattade skämtet från första början, när han dök upp med den här ringen och kläcker "typ, som den här kanske?!". Men efter att jag gnuggat i mina allergi-ögon en stund ( yup, jag är numera allergiker . . . BOO! ) så jag ju vad det var för en "liten" ring. 

Ringen fick Kris när han spelade i Hershey Bears ( AHL ) och kammade hem Calder Cup år 2006.

Funderar själv på att byta till något liknande ; )

Hos mamma och pappa in law ( där vi nu befinner oss ) hittar man dessa märken . . . i hela källaren. Who to blame? 

Ungjävel = mini Kolle

Det vill som sagt till att man är auntie hela dagen när man väl är i krokarna om man ska ha chansen att vara #1. Idag har jag skjutsat till och från samt varit instängd i en dansstudio hela förmiddagen, då lill-loppan skulle fotograferas med sin klass. 

Nu har jag precis varit och köpt färsk frukt och ska strax packa ihop en gigantisk picknick inför dagens kommande event. Lacrosse turnering med onge #2. Laters!

Efter en heldag  ( här samlar vi pluspoäng med råge kan jag lova . . . ) med barnaktiviteter med Kris andra brors ongar pep jag iväg till "the mall" för ett alldeles speciellt litet ärende, nämligen underklädersjakt. . .  eftersom alla andra fullkomligt deckade. Så varför underklädersjakt? Jo, för att nästa fredag har nämligen min bästa vän här i Canada planerat in en hel drös med appointments i Vancouvers bästa brudbutiker (Åh! Can't wait . . . ) Och eftersom jag vill få den rätta "looken" så köpte jag underkläder som skulle kunna matcha dem som kommer bäras på min stora dag. . . fick dock med mig lite lite lite annat också. Åh, jag älskar shoppingen här! 

Annars? Fint väder som tusan här i Kelowna, som vi befinner oss i just nu. 

Efter en lugn och skön förmiddag at the mall med shopping ( älskar att target har hittat hit till Canada . . . det finns så mycket roligt! ), pedikyr och första Tim Hortons kaffet. Så packade jag bilen med frukt ( även den från Target, givetvis! ) och åkte till skolan för att möta upp alla Kids och Kolle för en sports day = En dag då alla barn på skolan tävlar i olika grenar. Även jag fick tävla mot alla lärare i en så kallad föräldrar mot lärare hisoria och givetvis skulle auntie Emma och hennes klackisar vara med i gruset och dra haha. Behöver jag ens säga att mitt lag vann? Inga bilder finns från den här dagen, då det råder strikta fotograferingsförbud, men fick dock med en bild på en annan kompis som också ville vara med och leka.

För när dagen var slut och det var dax för alla barn att gå hem, utbras fullständig panik. För i parken mitt i centrum precis intill skolan kom nämligen en björn springandes i full kareta mot skolgården . . . Tillslut vände han dock på klacken/ tassen och sprang över vägen. Stackarn! 

Life in Canada, what can i say?