Människor vi vill hata

Av alla slags brott är nog pedofili det som väcker starkast hat.
Idag avslöjade SvD och Aftonbladet att de spårat 72 svenska män som laddat ned dokumenterade sexuella övergrepp mot barn, från internet.
Den första reaktionen från många är hat. Jag tänker två saker: Det är inte samma människor som begår övergrepp och som laddar ner filmer med dokumenterade övergrepp.
De värsta är de som begår övergrepp, därnäst de som medvetet sprider filmerna/bilderna, om man ser till den mängd skada de orsakar.
Men hatet står inte i proportion till vad personen gjort, det bara exploderar. Det hindrar oss att se människan bakom brottet.
Det finns dem som kämpar mot sig själva, som väljer kemisk kastrering utan att ens ha blivit dömda. De som frivilligt väljer bort sin sexualitet helt och hållet för att bli fria från begäret att ens titta på nakna barn. De finns de som är rädda för sig själva och vad de kan tänkas göra. Många vill söka hjälp. Men de är också skrämda av hatet. Hatet som gör att vi ser dem som monster. Jag blir rädd. Jag vill höra fler berättelser om pedofiler som väljer att berätta, väljer att söka hjälp.
Jag vill också kunna resonera om gränsdragning och jag vill att barn ska kunna vara fria, glada lekfulla och orädda.

Det finns ett förebyggande projekt på KI.

Det finns en nationell hjälplinje att ringa.

Att få bidrag för att bedriva forskning/hjälplinjer/förebyggande arbete är svårt, trots att den här frågan engagerar så mycket känslor. Varför inte vända hatet till något gott genom att bidra till förebyggande arbete? Jag hoppas att uppmärksamheten i pressen kan leda till en bättre värld. Jag hoppas att hatet inte gör det svårare att söka hjälp eller att arbeta preventivt med frågor om övergrepp på barn.
Jag hoppas på en bättre värld och att vi ska våga se människan bakom beteendet.

Lämna en kommentar

E-postadressen publiceras inte.