| Razzia på tävling |
I detta fall var det denna förtjusning blandad med en besvikelse att skadan Razzia hade inte ville läka, men hoppet fanns där och just hopp är något jag alltid kan säga att jag har en god potion av.
Valet föll till sist på Sir Oldenburg jag tyckte hans exteriör kunde komplettera Razzias väl och så fanns tanken där att min fölunge skulle komma ut och vara svart med fyra vita strumpor och en bred lång bläs. Sagt och gjort jag åkte till seminstationen och vi räknade ut när lämplig tidpunkt borde vara att seminera, vi seminerade på utsatt dag och hon tog sig direkt.
Minns när jag åkte från stationen efter dräktighetskontrollen att jag ringde halva min telefonbok på hemvägen för att stolt som en tupp meddela att jag minsann skulle få en föööölunge.
Razza som själv var en ganska stadig bit dolde länge att hon var dräktig, här är en bild när hon var nio månader gången. Då har hon fått en gosig fölismage.

Hur snabbt den försvinner får styra förmiddagen lite av bland annat val av motion för Santos.