Om bara någon timme är det första advent och då är det inte långt kvar till jul och nyår. Men istället för att blicka framåt tycker jag att vi ska se oss i backspegeln, för tillfället åtminstone. Igår var det fredag och en utgång som slog det mesta. Jag blev bjuden på en överraskningsmiddag och därefter var schemat fullspäckat. Det skulle hinnas med födelsedagskalas på Blue Moon Bar, HousetågetCafé Opera, kramas med chefen på Village och eftersom att jag missade torsdagens höjdarfest med Ian Carey var ett stopp på Solidaritet givet. Där skulle nämligen Niklas Paus och Esteban Nunez spela.

Under kvällen drevs det friskt med Gnesta, Mantorp och givetvis turister. Dubbelbloggen stal julgranskulor i Kungsträdgården som senare gavs till korvgubben utanför Village. En skådespelare erbjöd en av sina bättre tjänster, jag försökte supa ned den kille som Bim Görling ville ha samlag med och dessutom blev jag först med att snoka reda på det senaste om Solidaritet – som jag givetvis delar med mig av till er. Enjoy!

Blue Moon Bar
David Godvik hälsade oss välkomna och jag skämdes över att vi var så sena. Men väl inne i värmen var det glömt. ”Minnet är bra men kort”, eller vad är det man brukar säga? Jesper Salén satt med ett par vänner i soffan och såg förvånad ut när vi kom fram för att hälsa. Han berättade om läkarlinjen och erbjöd Bim Görling hjälp med matten. De var rätt tråkiga om jag ska vara ärlig och det ska jag vara. Som tur var kom Stephen Simmonds som alltid får mig på gott humör. Han skrattar visserligen så fort han ser mig, så jag tror att jag också kan minsann. Att Stephen berömde mina kläder och sa att min outfit var ”top notch” gjorde att min kväll startade riktigt bra. Tack så mycket!

Malin Jädergård hade födelsedagskalas på vip-hyllan och där sparades det inte på något. Varken gällande alkohol eller flickor som visade hud. Jag i min gröna klänning, som pappa tyckte var ”lite kort”, kände mig påklädd och slängde genast jackan i soffan där systrarna Ohlzon dansade med Linda Ekholm. Min klänning höll på att bli ett minne blott då Robert Andersson inte kunde kontrollera sin glädje över att se mig och gav mig en något annorlunda kram som resulterade i att jag låg bland ett par flaskor champagne och höll på att få två stearinljus över mig. Tack Robert.

Innan vi gick tror jag att jag tvångskramade nattklubbschefen Rikard Rosvinge-Linholm. Förlåt Rikard. Jag var glad…

Café Opera
På taxikvittot står det 00:57 så jag antar att vi var framme då. (Bim, är du medveten om att vi åkte med ”Botkyrka Taxi”?) Inne hade showen dragit igång för fullt och jag stod för en stund still och bara tittade. Riktigt häftigt faktiskt. Showen alltså, inte att jag stod stilla.

Vid ett av borden hittade jag en skrattande Jonas Ghauri. Jag bestämde mig för att hålla händerna för Ghauris ögon för att se hur han skulle reagera. Han tog det bra. Killen bredvid tog det mindre bra. Hans danspartner, en stol, hamnade rätt i tinningen på mig. Det gjorde ont. Men när jag fick se Jonas Lichters egenkomponerade dans blev jag glad igen. Någon som vet om han ger ut danslektioner? De handrörelserna var inte att leka med!

Ena halvan av Finestbloggen ”Dubbelbloggen” stod och såg övergiven ut så jag bestämde mig för att säga hej. Därefter bestämde jag mig för att mata Joakim Thörn med min drink så att jag skulle kunna stjäla hans näsduk. Bim Görling gick rakt på sak och frågade om Thörn ville ligga med henne. Hans svar hann aldrig komma för hans andra halva, Robert Pihl, dök upp. Det tyckte inte min kära väninna om. Så hon passade på att förolämpa hans hemstad och hans efternamn. Det är alltid lika roligt att introducera vänner för varandra.

Andra som hade roligt på Cafét var: Peter Lennartsson, Nisse Tham, Anders S. Nilsson, Catarina Hurtig, Håkan Morland, Alexandra Östlund, Camilla Jacobsen, Fredrika Johnson, Navid Kabiri, Marcus Sääsk och gruppen The Attic.

Village
Min chef, Alexander Erwik, knackade mig på armen och slängde av ett stort leende. Jag, Hannah Zingmark, förväntade mig inte att se honom ute, suckade och fortsatte mot baren. Vad kan vi lära oss av det? Känn för i helvete igen din chef! När Alex hade skrattat färdigt åt mig kramades vi och han presenterade mig för sin vän William von Sydow. William har varit med i ”Bonde söker fru” och det föll sig därför ganska naturligt att vi pratade om det. Jag blev förälskad i karln. Störtförälskad! Han var så förbannat härlig och hade han tyckt om tjejer skulle jag nog ha övervägt ett frieri. Nu fick det räcka med en kram.

Baby J fick syn på mig och då skrek jag ”Spice Girl”. Människor runt omkring skrattade lite och sa åt mig att jag inte kan komma till Village och önska sån musik. Vilken låt tror ni spelades? – ”Wannabe”, såklart. Baby J, jag älskar dig.

Andra som åtminstone såg ut att älska Village var: Ola Alvarsson, Pernilla Lundberg, Jan Nyman, Richard Darville, Meral Tasbas, Joakim von Dittmar, Andreas Bardell, Oskar Brewitz och Peter Wixström med flera…

Solidaritet
Pierre Jarnbrink skrattade åt mig när jag stod i entrén och hjälpte en stackars vilsen turist med magväska till Sturecompagniet. Någon sa åt mig att jag passade bättre i baren och att Sture faktiskt stänger tre. Det skämtet måste jag sluta med. Nu. Annars kommer jag väl bli tvungen att sluta med eftersnacket för att ägna mig åt att vara promoter, på heltid.

Calle Zetterstedt höll mig sällskap i baren och fick mig att shotta Minttu. Han fick mig dessutom att lova honom att vara singel tills jag har hittat världens bästa kille (som ska godkännas av Calle) som jag gifter mig med och lever lycklig med i resten av livet. Det här kan bli spännande.Olle Fritz var på gott humör och försökte lura i mig att jag skulle ha druckit ur min sko förra fredagen. Det gick jag inte på. Jag shottar bara ur oanvända skor – så det så.

Cristian Malm var ute och firade sin födelsedag. Vid sin sida hade han givetvis sin söta flickvän Elina Hasslund som jag hann prata med några minuter. Då fick jag fatt på Cristian också som fick en grattis-kram. Han tackade mig ett par gånger och sa att han ”tackar för mer än gratulationen”. Vad det nu kan vara? En annan som firade sin födelsedag (andra dagen i rad?) var Özgur Can. Så grattis till dig också.

Antoine Josefsson eller AN21, påminde mig om att de spelar nästa vecka. Jag lovade att komma i tid och möttes av ett skratt. När minnet hann i fatt mig förstod jag. De spelar hela kvällen. Vilket till och med jag borde hinna till…

Något annat jag med all säkerhet inte tänker missa är premiären för Solidaritets nya torsdagar. Darwin & Backvall kommer att köra på som vanligt på övervåningen men från och med på torsdag öppnar nedervåningen där LocoMotives med Mattias Hedlund, Jens Segrén och Andreas Höistad kommer köra för fullt. Det vill ni inte missa. Tro mig.

Mitt sista sms skickade jag från Solidaritet och det var nog min sinnesstämning som talade. Jag skrev ”Vi är Solidaritet”. Jag hade så (ursäkta språket) in i helvete jävla roligt! Tack ska ni ha för det, alla inblandade, ingen glömd. Och vem bryr sig egentligen om vilka man känner när klockan närmar sig stängning?

Kvällens:

Par – Vågar man skriva något annat än Dubbelbloggen? Annars kan jag väl se mig själv som struken från den utlovade glöggkvällen.
Frågetecken – Drack jag ur min sko förra veckan eller inte?
Självklarhet – Att jag, fortfarande, tycker att det är humor att skicka märkliga turister till Sturecompagniet. Jag vet, jag är efterbliven.
Citat – Känner du inte igen mig, Hannah? (En skrattande Alex Erwik)
Snyggaste – På Cafét var det fullt med modeller. Men jag vill säga Elina Hasslund. Hon är så förbaskat söt!
Överraskning – Att jag gick hem innan klockan 05.00. Det var visserligen vid 04.59, men det räknas. Jag börjar bli vuxen.
Prestation – Vi misslyckades med att köa till McDonalds. Jag kanske inte är så vuxen än i alla fall?
Fundering – När min vän tappar bort mig vet Marcus Nordenson exakt var jag är. Borde jag tycka att det är – 1. läskigt? eller 2. smickrande?

www.finest.se/HannahZingmark

Dela denna artikel
Hjälp till att sprida ordet

Andra Populära Inlägg