Eftersnack – torsdag 13 mars – Finest.se
Torsdagskvällen började hemma hos Sandra Gjelset, tillsammans med Jennifer Hanono, Dajana Drottgren och Tina Houvinen. Där bjöds det på drinkar och chips, en Anna Skipper-special kanske man kan kalla den för? Hon blev nämligen ett hett samtalsämne. Det var alla mot mig. De gillar henne inte, jag gör det. Så Anna om du läser det här, kom hem till mig och hjälp mig!
Strax innan tolv hoppade vi in i bilen och tio minuter senare stod vi utanför Solidaritet. Där träffade vi Frida Thofeldt, Ace Maroney och Mandana. De vanliga rutinerna: kramas, kindpussas och fota till bloggarna hann vi med innan det blev för kallt och vi sprang in.
Den första jag näst intill sprang över var Özgur Can. Tänkte först hälsa på honom men kom på att vi faktiskt inte känner varandra. Note to myself – bara för att du vet vad någon heter eller gör så känner ni inte varandra.
Alexander Letterhag är en trogen torsdagsgäst på Solidaritet. Han kom fram till mig och Sandra för att säga hej.
Sedan var vi elaka och skrattade åt Mr 1986 som hade på sig en tröja från Hard Rock Café, från Malta! Tyvärr förstod aldrig han med t-shirten från Malta att jag inte raggade på honom. Så jag hade danssällskap ett tag. Det tyckte Sandra var roligt. Inte jag.
I utebaren stod allas favorit, Olle Fritz. Eller Mo, som han numera kallas. Av mig. Han skrek självklart Mo till mig och berättade för en förvirrad turist att jag hette Mo. Det gjorde turisten ännu mer förvirrad och hon såg ut att behöva både karta och en turistguide. Vi kanske skulle ha tipsat om Philip Wadenius? Han lär vara bra på engelska, åtminstone på Village vid fyra-tiden… har jag hört.
Darwin och Backwall hade fått sällskap i dj-båset av Sandro Monte. Jag och Sandra fick sällskap av Viktor Lundgren och hans vän Fabio. Dock inte speciellt länge. Vi sprang vidare och Viktor sprang efter och ropade ”ska ni gå?!”. Är man poppis så är man. Vi har det inte lätt vi.
Vi hittade Martin Törnros och jag gav honom ett block och en penna med uppmaningen ”go wild, be crazy”. Tillbaka fick jag en liten text, det stod ”Vad är väl bäst straight och ensam eller packad i parken med dom andra”. Han är allt bra poetiskt den där Martin.
Jag tog mig mot utebaren igen där jag träffade Darwin. Han presenterade mig för en av killarna i The Good Guys.
Jag frågade honom vad han tyckte om Solidaritet och innan Sandra drog mig därifrån hörde jag orden ”amazing” och fantastic”.
Vet inte riktigt hur Darwin lyckades men han var helt plötsligt i dj-båset och då förtjänade han att bli av med sin mössa. Han tyckte då att han hade rätt att ta min mobil. Och hans lilla fan som stod brevid tyckte verkligen inte att jag skulle ha mössan. Den slet hon ifrån mig och gav tillbaka till Darwin. Förlåt lilla flickvännen, det var ett skämt!
Några som har humor är Katarina Sparring, Carolina Martin, Emma Thorsell och Jens Assarsson. Tillsammans spexade vi med Nima Alikhanis kamera. Vi lät honom ta några bilder också. Annars hade det nog inte blivit någon bild alls…
Innan vi skulle hem hann vi med Village. Där spelade Myggan lite mer komersiell musik som vi hoppade omkring och sjöng till. Vi pratade med Mattias Eriander om att Village ska vinna C.O.C.K på söndag. Jag och Sandra tyckte även att det lät som en förträfflig idé att supa ner Mattias och hans flickvän då. Han såg inte lika övertygad ut.
Vid fyra-tiden gled lite annan krogpersonal in. Thomas Bolander från Blue Moon Bar, Natalia Mahallawy från Soap Bar, Jonny Åkesson från Café Opera och Darwin/Backwall fick representera Solidaritet.
Jag och Sandra hälsade, väluppfostrade som vi är, men fortsatte sedan med kvällens nöje – fota varandra. Vi hade dessutom fått sällskap av Emma Thorsell som hjälpte mig att få läppstift i hela ansiktet. Det var sjukt snyggt!
Sabina Wass sprang fram och kramade om oss. Hon är ett riktigt energiknippe som min farmor skulle ha sagt. Sabina presenterade mig för hennes vän, Maria Ljungström, som blev tvungen att ställa upp på bild.
Klockan började bli för mycket och jag insåg att det var dags för hemgång. En som inte verkade tycka det var Oscar Durling. Men han var inte ensam, vi var många som hade svårt att slita oss från Village. Torsdagar är fan grymma!
Dela denna artikel
Hjälp till att sprida ordet
