Ni har mixat låtar från superkommersiella popartister som A-teens, Marie Serneholt, Darin, Alcazar och Elin Lanto, samt jättar som Roxette och BWO. Samtidigt som ni har blivit mixade av Eric Prydz och har jobbat Med Axwell och Sebastian Ingrosso. Hur går det ihop?
Michael: – Vi har många strängar på vår lyra – musik är musik och det älskar vi. Allt ifrån 80-tals pop till stenhård klubbmusik. Med The Attic är vårt mål att kombinera starka melodier med ett klubb-beat.
När grundades The Attic och hur träffade ni varandra?
Michael: – Vi lärde känna varandra väldigt tidigt i livet – redan som sexåringar på lekis. Men det var först för sju år sedan som vi började jobba ihop med att göra musik. Då hade vi projektet Stereopol som vi släppte på Ministry Of Sound i London. Efter det så bildade vi The Attic, för ungefär för fyra år sedan.
Varifrån hämtar ni inspiration till er musik?
Eric: – Musik är vårt liv, och vi inspireras av allt som händer runtomkring oss. Fast The Attic är ju popmusik och popmusik skall ju framförallt handla om kärlek…
Har ni några favoritdjs?
Michael: – Det finns väldigt många som är bra, speciellt svenska housemaffian.
Ni spelar saxofon och tvärflöjt på fester runt om i världen. Vilket är det mest udda giget ni gjort?
Eric: – Vi har haft många tokiga spelningar – men när polisen kom och stoppade oss för att vi uppviglade en alldeles för vild fest får nog klassas som ett av de sjukaste giggen. Hemligt land och klubb…
Vad är roligast att spela instrument eller dja?
Eric: – Kombinationen är ju vår grej.
Michael: – Det är alltid roligt att dja men att toppa det med instrument live gör det lite mer unikt.
Hur har er medverkan i Melodifestivalen påverkat er musikaliska karriär?
Eric: – Inte så mycket. Vi var med bara för att det var en kul och flippad grej att göra.
Michael: – Och för att vi faktiskt kom med…
Eric: – Utan Therese hade nog inte The Attic gjort det.
Vill ni vara med i Melodifestivalen igen?
Michael och Eric: – Tveksamt. Men man skall ju aldrig säga aldrig.
Hur mycket betyder det att höras i radio nuförtiden?
Eric: – Med vår typ av musik är det väldigt viktigt.
Vilken av era låtar är era egna favoriter?
Michael: – In Your Eyes, A Life To Live, Remeber Tomorrow…
Eric: – Catch Me When I Fall For You.
Michael och Eric: – Äh… vi gillar alla våra låtar. Annars hade vi aldrig gjort dem.
Vilket väger tyngre; att få en hit och nå ut till den stora massan eller att behålla gillandet från cred-eliten?
Eric: – Cred-elit… Vilka är det? We couldn’t care less.
Michael: – Klart man vill ha en hit och att så många som möjligt mår bra av det de hör istället för att en svår tyckare skall göra tummen upp.
Kan man få en superhit genom av att köra sin egen grej? Eller krävs det en sell out?
Eric: – Är man skapta som vi är, som faktiskt gillar hits, så går det uppenbarligen. Vi har aldrig sålt vår själ.
Michael: – Vi står för det vi gör och varenda ton och ljud som låter.
Vad gör ni när ni inte jobbar med musik?
Michael: – Det blir väldigt mycket musik och allt kring det, men visst så har man ju lite annat som man pysslar med. Jag gillar att träna och laga mat. Och så älskar jag film.
Eric: – Jag gillar att åka skateboard, dansa, och studera språk och filosofi.
Vilken är er drömspelning?
Michael: – Det kommer vi att veta när det händer… Det kommer att vara som en dröm!
Vad kan vi förvänta oss av er spelning på NRJ At The Club?
Michael och Eric: – Ett sjuhellskottas ös!!! Saxen och flöjten kommer att vara med!
