Låt mig stanna vid ovan nämnda jämförelse. DJ kontra kassabiträde.
Och tillåt mig att vända på begreppen.
Du står och arbetar på Åhlens. Du är stressad och varm. Det har varit en hektisk dag och allt du vill göra är att gå hem. Men timmen är tidig. Kön är lång. Och ljudnivån hög. Bakgrundsskivan – Absolute Music (veckans erbjudande) – går på repeat och du skulle kunna döda för en minuts tystnad.
“Vad kan jag hjälpa dig med?” frågar du kunden artigt.
“Har du inge schysstare kläder?!” sluddrar han fram med dimmig blick.
“Nej, det du ser är det sortiment vi har”, replikerar du.
“Men va fan, lite punkkläder har ni väl? Va? Kom igen nu!”
Diskussionen är död redan innan den tagit vid.
“Fan va dåliga ni är”, säger han argt innan han avgår.
Du suckar. Men tar fram Colgate-leendet. Nästa kund är här.
“Har ni den där röda korta kjolen som typ Rihanna har i sin senaste video?”
Frågan är absurd. Du har ingen aning om vad hon menar.
“Ja, men den är typ lite glansig sådär”, forstätter hon.
Du skakar på huvudet men den unga damen vägrar ge sig.
“Vänta, jag tror jag har videon i min I-Phone…”
Bakom henne växer kön stadigt i takt med varje sekund som passerar.
Strax innan stängning. Du står med nerböjt huvud och räknar kassan. Är djupt koncentrerad. Det måste bli rätt. På öret.
Plötsligt slår någon dig lite lätt på huvudet.
“Hallå? Ursäkta!”
Du signalerar att du är upptagen och kan stå till tjänst om någon minut.
“Men hallå!” fortsätter hon och himlar med ögonen samtidigt som hon boxar dig på axeln.
Du tappar räkningen. Måste börja om. Helvete!
“Vad vill du?” frågar du irriterat.
“Meh! Fan va otrevlig du var då. Då var det inget”, säger hon och lämnar lokalen med näsan i vädret.
Irrationellt beteende, eller hur? Rent av overkligt. Alla Åhlens-anpassade dialoger är dock tagna från sex års erfarenhet som dj i Stockholms nattliv. Och saken är den att du precis läst om dig själv, 02:30 en fredag.
På Café Opera, då. Inte i någon klädbutik. Givetvis.
Under dagtid uppför du dig ju som en människa.
Läs Dj Nikos blogg här
