Vaknade 05.00 och mådde så fruktanvärt illa. Hade även så sjukt ont i halsen så tänkte bara på hur ont det skulle göra att spy. Som tur fick jag i mig några bravo kex och det släppte. Sen efter det blev det bara massa tee. Igår kväll mådde Patrick jätte illa och jag kunde inte låta bli att sitta med mitt största leende. När jag mådde som sämst ville jag absolut inte att han skulle få må så, men bara det att han skulle få känna hur det kändes. Det kanske låter hemskt men bara för att någon ska förstå känslan. Det är som läkare dom som varit med om det själva förstår precis och dom som inte alls upplevt det tar inte en seriöst, vilket också är fel.

I alla fall släppte det men tycker det blivit mer än förra veckan. Jag har sån panik över att allt ska komma tillbaka. Mamma som också led av hyperemesis hade sin lugnaste period nu när jag också har det. Sen två månader innan bf kom det värsta tillbaka. Så det är bara fortsätta att hålla tummarna nu.

I alla fall blir det här en dag i soffan kan jag säga. Känner mig dödstrött, slut som människa och sjuk. Så nu ska jag vila upp mig. Bäddade ner mig i soffan och hjärtat kolla på mig ”Du kommer ligga sådär hela dagen va?” Jag ”haha jaa, avundsjuk eller?”, ”Nej faktiskt inte”. Men jag tror att han också skulle vilja ligga här nerbäddad med en bra film.