Igår kom vi hem vid nio och jag la mig direkt i sängen. Mina fötter ser ju ut som godzillas efter jag vart ute. Och sen kommer hjärtat ”oj vad stora tår du fått?” Haha. Ja jag undrar varför, om han drog mig i en skottkärra skulle det ju inte bli så. Han skulle aldrig vilja byta plats med mig. Han tycker att jag under hela min graviditet varit ett pain in the ASS, har jag inte spytt ner allt vi har, besökt läkaren ett antal gånger, har jag inte varit mig själv utan istället ett monster haha. Det är hans beskrivning utav allt, han klagar ju inte på det för han får ju sin lilla flicka men han tycker att det har varit jobbigt, jag med haha. Det var inte som vi förväntat oss helt klart. Jag har ju förståss redan glömt hur det va att må så dåligt men det har inte mitt hjärta. Jag tror jag gett han men för livet. Jag vet ju själv hur dåligt jag mår bara utav att se Patrick ledsen. Så det måste ha varit jätte jobbigt att inte kunna hjälpa till. Nu kan ju han hjälpa mig med saker, som att massera ryggen på kvällen, buffa upp kuddar osv men förut kunde han ju inte hjälpa mig. Så igår på middagen när våra vänner berätta lite om förlossning och Robin då berätta att det värsta var nog att se sin tjej ha så ont och inte kunna göra något såg jag Patricks min. Det är inte bara jobbigt för oss tjejer helt klart.
Trots att jag var så trött kunde jag inte somna. Bullade upp mig med alla kuddar men det gick inte. Blev istället super törstig och gick och klunka vatten. Det var ju ett smart drag för då vaknar ju hjärtat i magen och ska röra på sig, vilket gör det ännu svårare att sova. Nu när hon inte har så mycket plats så känner man ju verkligen hur hon rör sig och man blir chockad varje gång när det känns som om att hon ska trycka sig ut haha. Att deras ballong dom ligger i inte går sönder.
Sen somna jag tillslut och var till och med okontaktbar när Patrick skulle till jobbet. I vanliga fall är ju jag uppe tidigt och jätte pigg men idag kunde jag inte ens prata när han åkte.
Dock kan man ju säga att min blåsa var överfull när jag vakna. Jag var så kissnödig att jag knappt kunde kissa haha. Vi har nog aldrig spenderat så mycket toalett papper som nu.
Idag på schemat blir det massa plugg, ska faktiskt få hjälp om en vecka för jag behöver träffa någon så jag klarar detta. Till och med när jag ska somna lägger jag upp ekvationer i huvudet och försöker klura ut hur dom ska lösas. Så ja, jag behöver hjälp haha. Sen ska Michelle och Leona följa med till barnmorskan och sen får vi se vad vi hittar på. Äntligen är ju solen framme också så man kan ju inte låta bli att vara glad.
