Jag hade precis somnat på mammas soffa när hon ringde och sa att jag skulle gå ut. Usch vad jag ångra att jag bokat in allt på samma dag! Var ju hur trött som helst efter den första föreläsningen. Vi åkte iallafall iväg på nästa och mamma träffa barnläkaren eller barnskötaren eller vad det nu heter som tog hand om mig när jag var nyfödd och som hon haft till alla sina barn. Är det inte sjukt? Samma tjej som följde min utveckling när jag var liten kan följa mitt barns? Jag har även haft samma lärare som min mamma haha.
Den här kursen var inriktad på själva förlossningen, andningen, avslappning under värkar mm. Jag tyckte att jag hade mer användning utav denna kurs än själva föräldrakursen innan. Men det var nog för att jag undrar så mycket om just förlossningen. Hur ska man hitta fokuset? Kunna gå in i sig själv? Andas på rätt sätt? Kunna slappna av? Sen kom man ju in på allt annat ändå. Efter två och en halv timme där kände jag verkligen att nu är det klart.
Är det bara jag som känner att alla tjatar om dessa kurser? Föräldra kurser, profylax, sjukhus information mm. Jag kände nästan en press att boka in mig på allt i början för alla prata om alla förberedande kurser dom gick på.
Vad jag själv känner så har jag inte lärt mig mer på kurserna än vad jag redan kunde. Nu låter det som om att jag kan allt och så är det absolut inte. Men redan när man blir gravid har man ju tusen frågor och frågar allt och alla om bäbisar. Man läser böcker och samlar på sig en hel del. Ändå kan man ju inte förbereda sig helt för alla förlossningar och barn är unika för sig. Jag tror allt kommer helt naturligt. Så personligen hade jag kunnat skippa dom.
Men sen känner man ju bäst själv om man vill lyssna på någon som har erfarenhet och är en säker källa, om man känner sig osäker osv. Det är ju väldigt olika. Sen kan det nog vara nyttigt för ens partner om dom inte har samma intresse som än själv som googlar och kollar upp allt haha.
Men nu är det gjort. Efter blev det hem till mamma för att hämta jesse som skulle sova hos oss för vi ska iväg strax. Vi lagade mat, åt massa godis och kolla på barnfilmer tills vi skulle sova. När hjärtat kom hem blev han överlycklig. Han ser verkligen upp till Patrick.
Är så mycket piggare och märker att min kropp har vänt som en handflata. Har inte mått illa sen igår och inte spytt heller? Jag borde ha toppen värden nu och känner mig friskare än någonsin. Jag misstänkte ju att jag var nära förlossningen eftersom att min kropp ändrade på sig, dvs att allt kom tillbaka. Dessutom eftersom att min livmoder jobbade så hårt. Men nu är allt som bortblåst. Känner knappt sammandragningar så det blir nog en juni unge trotts allt. Känner mig ju knappt gravid längre.
