Hejsan alla goa kära ni!
Har verkligen inte kunnat uppdatera idag. Allt börja med att jag imorse hade ganska mycket molande värk. Vaknade klockan halv fyra och var så rastlös och visste inte vart jag skulle ta vägen. Patrick klev upp vid halv sex och jag sa att jag hade lite ont. Samtidigt ringde mamma och fråga om jag skulle med till Götet eller inte? Ja men varför inte, det är inte som om att jag skulle föda så snabbt om det nu satte igång hehe, eller man kan ju alltid gissa.
Så jag blev upphämtade och först skulle vi förbi Lidköping för att hämta mammas nya volvo. På vägen dit får jag mer ont och tänker ”Shit” jag kommer nog få stanna här. Mamma lugnade förstås ner mig och försökte få mig att förklara hur det kändes samtidigt som hon körde som en rallyförare.
Väl framme i Lidköping får hon veta att hennes nya bil inte kommit dit än! Ni kan gissa hur olycklig hon blev. 70 mil helt i onödan. Min mamma är världens snällaste person, hon kan aldrig vara otrevlig och skulle aldrig säga något ont om någon. Så inte ens när hon kört ifrån Stockholm för en bil som inte finns på plats kan hon vara otrevlig. Hade jag fått bestämma hade jag demonstrerat, satt mig utanför tills jag hade min bil haha. Men jag hade väldigt ont och fick svimattacker så la mig ner på marken. Folk måste ha trott det värsta för hade dessutom på mig mjukisar och Patricks gamla slitna t-shirt. Aja, folk får tro vad dom vill.
Fick vatten av hon som jobba där för hon såg att jag var så törstig och samtidigt berättar hon att närmsta bb ligger 5 mil dräifrån? Jag kände paniken. Inte för att jag verkligen trodde att det skulle starta utan för att det skulle kunna ske bara för att jag och mamma har sådan otur.
Vi bestämde oss för att äta och sen kolla om bilen kommit, men blev galen på den stan. Där var det skinande sol så jag låg med huvudet emot ac`n, mamma blev galen på att det inte fanns några parkeringsplatser och samtidigt ringde Patrick och hån skrattade åt oss.
Tillslut fick vi oss lite onyttig mat, plus glass, plus choklad och sen hade bilen fortfarande inte kommit. Ja och samtidigt började jag få stress för att jag hade så ont och även för att jag skulle följa med och hämta min farmor. Så det sluta med att vi strunta i Ullared.
Inte nog med det kör vi fel väg hem och även höll på att krocka. Vi hade varit hemma för längesen om vi inte kört fel och det blev ändrade planer totalt. Krocken hade inte varit vårat fel men fick ändå panik, sen har mamma en reflex att ta tag i en varje gång haha. Utöver det dog mammas mobil så ingen gps, för mitt internet är ju slut!! Lyckad roadtrip. Så ser mitt liv oftast ut. Det blir aldrig som man tänkt sig. Har fortfarande ont i magen men tycker den lagt sig lite mer. Iallfall kommer älskade Angie hit och lagar mat. Hon hinner gosa med magen lite innan den försvinner hehe.
Om lillan inte tittar ut nu efter allt skumpande med bil så trivs hon verkligen där inne haha.
