Hej jag och min man har varit gifta i tre år och vi bråkat sen dag 1 hela tiden.. Han vill ja ska jobba åt honom då han är eget företagare. Fast han är ej nöjd med allt jag gör typ.. Förut klaga han oxå på att att jag ej kunde laga mat o ör ej bra på städa haha!Han jämför mig med andra och tex säger ”hon bättre än dig på jobbet” då exploderar jag och blir arg på honom! Han säger hemma om du ej jobbar med mig du kommer ha svår väg med mig och när vi bland våra föräldrar säger han du få göra va Du vill!!?
Då vi har en dotter hon är 1,5 år och ja känner att ja kommer explodera för ja ser hur hon påverkas varje gång vi bråkar..Just nu är jag hos mina föräldrar och jag sa till han att vi kan ej leva med varandra o han sa ”ingenfara med mig” och så flina han.Jag vet ej va ja ska göra då jag plågas inombords
Hej sötnos. Jag förstår hur du känner. Äktenskap är jävligt SVÅRT och med ett litet barn tillsammans blir det ännu svårare. Eftersom att föräldrar är trötta och stressade är det lätt hänt att man tar ut sina jobbiga känslor på varandra. Jag och min man har gått igenom ett helvete samtidigt utav prövningar. Vi har också varit gifta i tre år och tjafsar också ofta. Man går varandra som fan på nerverna i perioder och stör sig på varandra flera gånger om dagen. Med äktenskap följer hatkärlek.
Jag kan relatera till hur du känner dig. Ingen föräldrar vill egentligen tjafsa inför sina små barn. Man får kontrollera ihjäl sig själv och hålla så mycket inom sig att mycket ventileras ut ur irritation. Det är vanligt som fan att man blir irriterade på varandra som gifta föräldrar. Man kan inte längre gå ut på dejter och spendera mycket tid själva. Man är i samma hem miljö typ hela tiden med varandra och det är lätthänt att varenda dag känns som dagen innan. Jag fattar bara inte VARFÖR han vill att ni till och med ska jobba tillsammans. Då kommer ni verkligen vara med varandra dygnet runt och är man gifta och jobbar tillsammans så kommer ni bara störa er på varandra ännu mer.
Era roller kommer att krocka som fan där för ni är gifta med varandra och har barn tillsammans och därför kommer det att bli svårare att samarbeta arbetsmässigt. Han känner att han kan kritisera dig för att ni känner varandra så väl MEN gör det inte på ett motiverande sätt för att han trycker ner dig med att andra är bättre än dig. Han beter sig barnsligt och om han ändå inte tycker du gör ett bra jobb fattar jag inte varför han ens vill jobba med dig.
Ni går varandra på nerverna så jag tycker det var ett bra beslut att du åkte till dina föräldrar så att han kan sakna dig. Bara några dagar ifrån varandra gör så mycket. Om du är där i flera dagar så kommer han börja sakna dig mycket och när du väl kommer hem så tror jag inte han kommer vara lika på dig.
Prata bara med honom ”Jag vet att du vill att jag ska jobba med dig men jag känner mig inte motiverad när du säger att andra är bättre än mig på att jobba. Jag drar mig istället undan än att se det som en tävling. Du är min man, pappan till mitt barn och jag vill inte känna att du är min chef också. Vi kommer bara störa oss på varandra ännu mer om vi jobbar tillsammans när vi redan bor med varandra, är gifta och har barn med varandra.”
Du får tänka att han egentligen blir LEDSEN att du inte vill jobba med honom. Han fattar nog inte att det är för att han kritiserar dig eller för att du är rädd att era bråk kommer eskalera mer för ni jobbar ihop också. Han tror att du bara inte ”orkar” eller är ”lat”. Så försök få honom att förstå varför och att ingen av er ska höja rösten. Han lyssnar på allt du har att säga utan att avbryta och du lika så. Förklara hur du känner utan att få honom att framstå som the bad Guy. Utan mer om hur du känner och det du är rädd över.
En paus kan vara riktigt bra med. Så var du ifrån honom ett tag så ni hinner sakna varandra ordentligt för med saknad kommer längtan och med längtan kommer bättre tider. Om inte så hinner du tänka ut hur du egentligen vill ha det och en ny skön början kan starta. Lycka till!
