




Prematuuuur

Drunknar i hennes stora mörka vackra ögon

Misses Gomman



Att gå ut som en familj gör så mycket för själen, hjärtat och psyket. Men det är så svårt att få med Shiwan ut. Måste typ fulgråta för att få honom följa med oss. Varför blir killar så lata när de blir bekväma? Varför lurar de typ oss att de är roliga i början utav förhållandet? Riktig fuling. Sån fålla de sätter oss i. Typ suprise I’m boring. Jag älskar själv att pilla på mobilen, men jag spyr vad det gör med oss. Vår generation har fan storhetsvansinne. Hur vi framstår på nätet inför främmande människor vi i senare ålder aldrig kommer minnas prioriteras oftast högre än att skörda våra relationer till dem vi älskar. Och det dödar mig faktiskt att mobilerna tagit över så intensivt att man måste typ skrika MEN TITTA PÅ MIG för att synas, märkas och höras. Och fan det är hemskt för jag är också beroende utav att pilla på mobilen, men ändå inser jag, hur illa det faktiskt är.
Får fan ont i hjärtat utav hur barn säkert uppfattar det då. Det är viktigt som fan att lägga ner mobilen i ett annat rum och bara låta den vara några gånger om dagen. För den gör att man glider isär, och glömmer av vad man har framför sig, om man hela tiden har mobilen upptryckt i ansiktet. Den här tiden får man inte tillbaka, och det är inte att ”leva”, när man slösar timme in och timme ut på att sitta fastklistrad framför en skärm. Det förstör faktiskt så mycket. Ger en illusion om att vi är sociala, men jag svär, att det här utvecklar egentligen mer socialfobi, med tanke på hur man glömmer av HUR MAN SKA VARA på riktigt. Leva på riktigt. Det här med att se sig omkring, vara i nuet och prata utan i tagentform.
Det känns som killar faktiskt är värre än vi tjejer är för jag märker det här är en gemensam problem som jag och mina tjejkompisar gnäller över. Jag ser ofta pappor gå med böjt ansikte in i mobilen medan de kör sina bebisar i barnvagn. Jag hör hur mina tjejkompisar också berättar att de måste verkligen tvinga med sina partner ut. Fan man känner sig som världens tråkigaste och mest värdelösaste börda som måste konkurrera med en jävla mobil. Och den vinner ju 99,9 utav alla gånger. Jag som har svar på allt. Nej det här har jag fan inte råd ang. förutom att typ hota att lämna din partner för han ska umgås med dig ute haha.
Jag är fan såååå rolig att umgås med. Men mobilen och vardagsstressen har gjort att han glömt av det. Han vill aldrig lämna hundarna, men idag gick han med på det. Stora Hundar ska kunna va ensamma också och hundarna skötte sig perfekt medan vi var ute själva i en timma. Men jag förstår Shiwan också för Adriano blir fan alltid demon när vi är ute in public tillsammans.
Han skriker som faaaan när han inte får sin vilja igenom. Som att köra barnvagnen med Aaliyah och Jamie över vägen orsakade värsta nervsammanbrottet där han skrek som FAN tills jag mirakulöst lyckades rädda situationen med att få han börja springa med mig istället. Sen skrek han i affären, i kön, för han inte fick köpa en leksak. Vi har skämt bort honom sååå mycket med leksaker att det är galet. Men stått på mig som fan senaste året med att borra in i hans huvud att man inte kan få som man vill genom att skrika till sig det. Och han börjar sakta men säkert förstå, men barn kommer vara barn och man måste vänta ut denna jobbiga fasen.
Det tär som fan på en och testar verkligen relationen mellan föräldrar. Småbarnstiden är inte vara gullegull. Det är väldigt psykiskt påfrestande. Man vill fan bara skjuta sig själv i ansiktet ofta. Meeen vi lyckades ändå behålla humöret. Han lugnade sig till slut trots att han inte fick sin vilja igenom. Han får inte växa upp intill att bli a asshole. För vi föräldrar har ju den villkorslösa kärleken för våra barn, men när de växer upp och tror de kan skrika till sig sin vilja, kommer någon ba fucking boxa den stora ungen i ansiktet HAHAH. So no he shall not be a asshole <3
Dodo är krävande men han har fan ett hjärta utav guld och han är samtidigt väldigt väldigt väldigt tacksam. Tackar alltid för maten. Är aldrig kärlekssnål. Men han har blivit ganska snål mot Aaliyah i vissa situationer. Hon har typ ”systerbaciller”. HAHa så kul det var inne i affären. Vi är ju tighta med ägaren. Adriano hade fått en dricka. När jag lät Aaliyah smaka fick Adriano flipp och skrek ”MICKE! Misses Gomman dregla i min aloe Vera!!!” HAHAH jag dog. Lät så kul. Älskar att han också kallar Aaliyah för störda smeknamn jag tillger henne. Gör vardagen så mycket roligare när han ba ”Misses Gomman” och ”Prematuuuur!”
Hur som, hade vi det riktigt underbart ute som en familj. Vi åt bullar, skrattade, såg varandra, Shiwan lyckades lura mig att smaka på en fucking bit utav en besk kastanj. Aaliyah övervann sin rädsla för gräs. Adriano och jag rullade nerför en kulle. Hela världen snurrade. Barndomsminne check. Sedan tog Shiwan mig i handen på väg hem och flätade in sina fingrar i mina❤️ Och så var kärleken tillbaka
