Jag trodde alla sov nu när jag gick upp och la mig, men lilla meja låg vaken och funderade över om hon verkligen skulle till dagis imorrn. Hon tycker det är lite jobbigt att vara rädd (blyg menar hon!)…

Hon lämnade dagis som frisk busig tjej med många kompisar och en bästis. Nu kommer hon tillbaka som en helt ny individ, de andra har gått vidare och växt samman med gruppen, hon står utanför och ser på. En ny människa med många nya erfarenheter och på en helt annan nivå, en betydligt sämre nivå gällande den sociala biten barn sinsemellan. det är så tungt att se och svårt att bemöta när hon vill stanna hemma. Hon måste ju tillbaka till vardagen sakta men säkert… Skolstart efter sommarlovet.

Jag vet att hon har det kul på dagis, men hon måste även kämpa oerhört för att förstå att tiden inte stått still där.

Lider med henne, lilla hjärtat! ❤️