Just nu tycker jag det är ganska pinsamt att bo i Saltsjö-Boo. Jag som vanligtvis tycker detta område är väldigt lugnt, trivsamt, de andra boende är sympatiska och bra att ha att göra med. Men just nu pågår en diskussion på sociala medier som får mig att vilja gräva ner mig.

Nämligen denna: ” Nackabor rasar mot kommunen efter rykten om flyktingboende”.  Innan Aftonbladet tog upp denna nyhet tidigare i veckan hade jag läst ett flertal diskussioner i ämnet på Facebook då jag är administratör i en facebookgrupp för boende i Saltsjö-Boo. Där har dessa diskussioner spårat ur så pass att vi adminstratörer fått gå in och avsluta diskussionen.  Vi har nu bestämt att vi vill inte ha sådana här diskussioner i gruppen då det bara spårar ur och vi vill inte att gruppen ska stå för dessa åsikter. Det finns många upprörda boende i området!

i detta hus, som tidigare huserats av Hells Angels, ska det enligt rykten bli flyktinboende.

Jag tycker det är uppriktigt sagt pinsamt att jag bor granne med folk som blir rädda för flyktingbarn. Barn och ungdomar som flytt från krig och elände, och söker ett lugnt och tryggt boende i Sverige. Vi har pappor som inte vågar släppa ut sina tonårsdöttrar längre, män som inte vill låta sina fruar gå hem själva från bussen etc. Vad är det för vuxna pappor / män som säger sådana här saker?! Lever vi åter igen på 1950-talet?

Eller är det inte bara så att dessa män/pappor är rädda för förändring?  Känner de sig hotade i den annars så lugna och stillsamma förortsidyllen?

Vad är det för människosyn vi lär våra svenska ungdomar om vi inte ens kan hjälpa barn och ungdomar i nöd? Hade det varit vi som varit på flykt hade vi banne mig krävt få hjälp av våra grannländer. I synnerhet om det hade varit våra barn och ungdomar som flytt själva.  

Pinsamt!!