Kontraster alltså. För två dagar var det dags att äta middag på Furteventura. I kvällssolen och ljumma sköna sommarvindar. Man kanske tog en kvällspromenad efteråt. Bara tog det lugnt.

Idag är man hemma till vardagen igen. Samma klockslag och man har precis nattat barnen. Krypit ner under täcket efter att ha förberett morgondagens bestyr. Dagen och kvällen är slut.

Jag är dock en person som gillar vardag och vardagslunket. För mycket ståhej flera dagar i rad ger mig ångest, så jag mår bra av den ”tråkiga vardagen”. Men att tänka tillbaka till semesterkänslan ger mig ett lugn!

Ni vet ju att jag hade lite ångest över att åka iväg utan barnen. Skulle jag klara av detta? Bara lämna dem och åka iväg.  Och med facit i hand gick det ju galant. Väl på plats hade jag inga som helst problem att vara borta från barnen! Dagarna gick ju jättefort. Lite väl fort kan jag tycka! En vecka gick i en naffs. Vad hade jag att vara orolig över? Ingenting!

Så nu vet ni det!