Ikväll skulle egentligen jag och Frank på en superfin tillställning i självaste stadshuset men fick hem Ängla från sin far imorse och Winston har dragit på sig jordens ögoninflammation så vi ställde såklart in festligheterna och är hemma och tar hand om dåliga barn istället. Men lika skönt det kan jag känna så här i efterhand. Jag älskar ju att bara vara hemma så det passade bra. Att det är Mellofinal just ikväll passade ju extrabra.

 Jag nattar just nu pojkarna och jag hör hur Frank dukar fram allt gottis ute i köket. På måndag gör jag ett nytt försök till diet men idag tänker jag moffa ordentligt. Gick upp nästan två kilo i Thailand så nu är det skärpning ett tag framöver. Får se hur det går. Med min dåliga karaktär kan det ju i och för sig bara gå på ett sätt.