Mina läppar är ju hett villebråd för det mesta. Tänk att det är så kul att diskutera just dom.
Igår gjorde jag dock en sak som kommer få de flesta att undra VARFÖR?? Jo, så här är det. Jag tog nämligen ur lite material ur dom. Inte för att jag tyckte att dom var för stora för det tycker jag inte. Utan helt enkelt av den simpla anledningen att jag i över tio års tid fyllt mina läppar. Med både det ena och det andra. Jag har provat så många olika typer av fillers att jag själv inte har en aning om vad som sprutats in. Det som funkar absolut bäst på mig och som jag använt mig av de senaste åren är Stylage men i mina läppar har det som sagt varit en salig blandnin utav allt som legat kvar under åren. Plus att jag fått som två knölar på insidan av överläppen då fillersen lagts för ytligt vissa gånger och det bildats som två påsar med överbliven filler. Inte så vidare vackert. Det var främst de jag ville tömma. And so I did. Jag besökte duktiga Calle på Forma Vita i Hammarby Sjöstad för att få en Hyalasebehandling. Det var inte jätteskönt om man säger så men det gick snabbt. Ett par stick och så var det klart.
Full effekt nås efter två timmar och efterbilden är tagen knappt en timme efteråt och redan då syntes en viss skillnad.
Hyalase funkar som så att det bryter ner fillersen.
Så nu kan jag alltså börja om från scratch utan massa olika konstiga preparat i läpparna. Minst en vecka måste man vänta innan man fyller dom igen bara. Jag trodde först att allt skulle gå ur så jag blev väldigt glad när Calle berättade att han kunde gå in och ”punkt-förstöra”. Jag är mycket nöjd.
Jag skulle egentligen kommit igång med träningen idag men helt ärligt så är jag så trött att det känns som jag ska kräkas. Apropå att kräkas. I natt hostade Winston så han spydde. Imorse var det dags igen. Men utan att han hostade. Så verkar som att han också åkt på nån magtjosan. Nelia är helt frisk nu och gick tillbaka till skolan idag så vi får hoppas att det slutar vid Winston och att ingen annan blir sjuk.
Frank var ute med ett par LeoVegas kollegor igår och det blev väldigt sent. När restaurangen stängde vid midnatt så delade han taxi med sin kompis och kollega Johan och följde med honom hem istället för att åka hem hit. Och det är ju fine om det inte vore så att Frank jämt när han är ute alltid ska ringa mig i tid och otid. Sa till honom redan vid 20-tiden att han inte skulle ringa för jag skulle lägga mig. Men ändå. Jag hade såklart kunnat stänga av ljudet bara men jag är så orolig att nåt ska hända så jag vill alltid vara tillgänglig. Eller orolig och orolig men OM något skulle hända så måste jag ju vara anträffbar. Hela natten ringde han titt som tätt och strax före 04 kom han hem. Då somnade jag gott kan jag lova. Då var jag ju nästan svimfärdig. Men hann nog knappt somna innan det var dags att springa till toan med Winston. Och sen ringde klockan 06:10. Så ja, man känner att man lever idag. Helt klart. Sån tur att jag jobbar hemifrån och själv kan styra över mina dagar. Nånting säger mig att det mest blir mys i sängen idag med mina tre grabbar och inget jobb alls. :/
