Den 27 Mars förra året kom jag hem från min stora resa till Australien! Det vill säga att jag har varit hemma i ett helt år om lite mindre än två veckor. För mig känns det som jag nyss kom hem. Förra året hände det sjukt mycket och jag är så tacksam för allt jag har haft möjlighet att göra här i Stockholm. Det här året har också haft en superbra början! När jag drog hem från Australien bara kröp det i hela kroppen och jag ville fota – jag hade ju inte med mig hela fotoutrustningen när jag var borta och det kändes på något sätt inte lika roligt, kände inte för att blogga på min dåvarande portal så jag tog en paus istället, vilket var både bra och dåligt – tror min blogg hade varit rolig att följa därifrån men jag ville inte sitta framför datorn. Så började jag på Finest när jag kom hem och det känns så bra!
Lite bilder och text från Mars 2013 och 2014:
Mars 2013 hade jag varit borta i tre månader – jag hade precis kommit in i alla nya rutiner och min ny vardag. Jag flyttade från lägenheten i Surry Hills till ett sharehouse i Manly, kände mig dock inte så bekväm i att bo med en annan familjs hus. Blev sjuk och låg inne i säkert två veckor med hög feber och kunde knappt röra mig, tog mig över en månad att bli helt frisk och det kändes så jäkla tråkigt under den perioden. Gick på penicillin, fick utslag på hela kroppen och kände mig ensam ! Men så fort jag blev frisk kändes allt så mycket bättre. Dagarna bestod av att gå på live-spelningar, dricka öl, sola och bada i stort sett (Eftersom jag inte jobbade på 6 månader..)
Mars 2014 var min sista månad så jag bara njöt av varenda sekund. Jag åkte till Melbourne för att hälsa på en gammal vän och fick se en fantastisk plats som heter Philip Island. Jag träffade en skitgullig kille. Jag slutade jobba på Banana Blossom efter 7 månader och tog vara på dagarna. Sol, bad och drinkar blandat med sista minuten shopping. Sa farväl till kära Steyne som jag säkert besökte över 100 gånger (hehe) och min otroliga lägenhet med havsutsikt. Såg solen gå upp med tjejerna och på något sätt kände jag mig så jäkla färdig med Manly – jag ville liksom hem och ta tag i livet igen.
Det kändes inte sorgligt att komma hem det var snarare tvärtom – jag var glad och jag såg allting med andra ögon. Jag kunde sitta på bussen in till stan utan att plocka upp telefonen och kolla instagram, istället la jag märke till hur fint det var när man såg gröna lund på andra sidan. Jag såg dom små sakerna som jag tog för givet innan jag åkte. Det kunde vara en sån liten sak som att kranvattnet var så mycket godare här.
Nu har jag varit hemma så pass länge och de där små fina detaljerna med Stockholm men jag påminner mig själv att lägga märke till dom igen. Det är inte förrän man kommer härifrån som man inser att Stockholm är så jäkla fantastiskt och man ska ta vara på varenda sekund i livet.
