Jag fyllde väskan med böcker och begav mig ut på stan. Det gällde att visa upp en annan sida av mig själv nu när jag ska börja studera som det så fint heter. Böcker är bra, tror jag.
– Du sa att du skulle vara hemma ikväll, skrattade en av Solidaritets vakter fram när jag och Sanna Gustavsson kom gående längs med Lästmakargatan.
– Ehm, jo det låter som något jag kan ha sagt, mumlade jag tillbaka och skyndade mig in för att slippa förklara mig mer än så.
Olle Fritz sken upp när vi närmade oss baren. Han kom nog på sig själv med att se lite för glad ut och drog genast ned mungiporna och ställde fram två stycken vodka-burn. Jag blev så glad att Olle fick en av mina böcker. Han tyckte inte om samhällskritiska böcker så det fick bli boken ”Utvärdering i politik och förvaltning”. Han blev glad.
(forts.nästa sida)
Tommy Köhler, Sophie Stenberg, Micke Trygg, Malin Albertsson och Raul Blanco ställde sig bredvid oss och småpratade lite. Hakim Transby däremot, han körde upp ett par järn i ansiktet på mig och jag misstänker att det var då jag fick mitt gigantiska blåmärke. Men det är tanken som räknas och jag tänker därför inte anmäla honom, utan tackar så mycket istället.
– Vi stänger snart, sa en av Café Operas vakter.
– Just ja, men vi ska nog hinna med något, svarade jag vid halv tre. Och gick med raska steg mot uteserveringen. Joel Thorslund ropade ”Zingmark” och det känns som om det har blivit lite av en tradition. Barchefen Ville Vennerberg skrattade och skakade på huvudet åt mina taffliga försök att minnas Joels efternamn. ”Joel” fick duga även denna kväll…
Jonas Ghauri påminde mig om att jag inte var tjugo längre och jag bestämde mig för att lördagen skulle bli en vilodag. Jonas passade även på att säga grattis till mig som kom in på min utbildning, efter viss övertalning, men ändå – det var ett grattis. Jag försökte att ge en bok till Jonas men han verkade inte tro att jag var seriös. Jag trodde att han kände till att jag alltid är seriös? Nästan åtminstone…
– Oj, är ni här! Jag som stod här och började bli lite orolig över att ni inte var här, sa Stefan med ett flin när jag och Sanna anlände till Village vid tjugo över tre.
– Kul Stefan, muttrade vi tillbaka och gav honom en kram.
(forts.nästa sida)
Uteserveringen var som vanligt full. Vi lyckades dock knuffa oss fram till dörren och ner till stora baren. Där mötte vi Jocke Sylván och Raul Blanco som var i full fart. Jag visade några väl valda danssteg och fick skratt och kommentarer som ”du är så rolig” tillbaka. Att jag faktiskt inte skämtade valde jag att hålla för mig själv.
Sanna drog upp en av mina böcker och tyckte att vi skulle ge den till Mathias Eriander. Jag tyckte att vi skulle ge den till hela Village. Därför skrev vi ”Till Village från Hannah & Sanna” i boken och lämnade den i baren.
På uteserveringen försökte vi ge bort den näst sista boken till Mille Yousefali men han kunde inte ta emot en sån fin present, sa han. Det kunde däremot Hakim Transby, jag har nog aldrig sett honom så glad som när han fick boken och höjde den mot natthimlen. Han tittade på boken och dansade lite med den, därefter gav han boken en kram och jag förstod att den skulle följa med honom hem. Det var ett fint ögonblick för Hakim och ett minst lika fint för oss som fick se hans lycka.
Nordine Baraka blev ett år äldre efter midnatt och det firade han tillsammans med vännen Nenne vid Fredrik Malms bar. Där hittade jag även Arba Kokalari tillsammans med pojkvännen Andreas Alfredsson. Även Soap Bars dj Calle Jonsson Zetterstedt valde att hänga på uteserveringen.
Nu åker jag över till Visby för en så kallad hälsoresa. Räkna kall(is)t (humor?) med ett eftersnack utöver det vanliga därifrån. Ser ni mig där, kom gärna fram och tipsa om allt som kan vara roligt att ha med i eftersnacket. Och givetvis kan ni fortfarande bjuda in oss på förfester, det görs enklast till min fanmail, [email protected]
