Som vanligt missade Hannah tåget, så vi fick be om skjuts in. Vilket i och för sig var skönt.
Vid halv tolv stod vi utanför Soap Bar och välkomnades med kramar av Erik Rehbach, mer känd som ”Tysken” och nyförvärvet Tommy Köhler.
Mikael Vestlund, som tidigare har jobbar på Soap Bar stod vid dörren tillsammans med Olle Fritz, Soap Bars maskott och hälsade glatt när vi kom.
Inne var taket fullt av ballonger och lokalen var riktigt snyggt utsmyckad med vackra blommor och tyger samt allt möjligt glitter.
Calle Jonsson-Zetterstedt stod som vanligt vid skivspelarna, trots att det bara var tio minuter kvar tills han fyllde år. Vi gick fram och hälsade, han, precis som alla andra, var gladare än på länge.
Plötsligt sköts konfetti hej vilt, isfacklor tändes överallt och Calle flög upp på bardisken.
Musiken stängdes av och alla stämde in i ”Ja må han leva”. Det var helt enormt att se ett knökfullt Soap Bar med lyckliga människor som sjöng för glatta livet. Fast i just det ögonblicket var nog Calle gladast av oss alla. Han blev verkligen firad. Och det var nog i samband med tolvslaget som den riktiga festen satte fart.
Fler ville upp och dansa på bardisken, uppe i trappan och vid sofforna. Taittinger och Seamens beställdes från höger och vänster. Barpersonalen fick verkligen jobba, men för varje beställning såg de bara gladare och gladare ut. Och det gjorde vi som fick beställa också, utan tvekan. Vi började sakta men säkert förstå vad folk menat när de har pratat om att ”festa som på Soap Bar”.
När vi sjöng och shakade som bäst kom tre pojkar från Blue Moon Bar. Det var Olle Tejle, Thomas Bolander, som numera går under smeknamnet ”Valpen” och Richard Johansson. Tejle sjöng för oss, ”Valpen” ville kramas och Johansson var mest chockad över hur vi visste om att han spelade bandy i Helenelunds IK.
Andra som syntes i närheten var; Robert Hållstrand, Martin ”Kepsen” Bergqvist, Martin Törnros, Pu Fred, Fredrika Johnson, Sanna Bergendahl, Jocke Sylván, Nicke Edberg, Sophie Stenberg, Emelie Spångberg, Ivan da Silva, Thomas Deak, Frida Thoefeldt, Dina med flera.
Soap Bars barchef Erik Rehbach och Café Operas barchef Micke Trygg, före detta rumskamrater, verkade trivas tillsammans. Det blev riktigt hett runt omkring dessa två karlar. Och mitt i allt spex hoppade Micke upp och tog tag i sprithyllan för att hänga sig i den. ”Tysken” ville hjälpa till så han ställde sig under Micke. Då började sprutkriget. All möjlig dryck kastades kors och tvärs. Champagne sprutades tvärs över baren. Det stänktes iväg en hel del öl och Jens Assarsson sprutade vatten.
Cihat Sun, Soap Bars ägare och grundare, anslöt sig till vårt sällskap och gav oss en stor kram. Han fullkomligt strålade av lycka och han hade all rätt att känna sig nöjd med kvällen.
Calle körde igång några rockhits som fick hela Soap i gungning. Vi dansade och hoppade som aldrig förr och bakom oss stod Sophie Stenberg och Tommy Köhler som sjöng sig varma. Sophie piskade oss alla på rumpan om vi stod stilla. Precis som det ska vara! Tur att någon håller koll på oss.
Men allt roligt har tyvärr ett slut och efter otaliga ”en gång till, en gång till” blev vi alla tvungna att gå. Vi tackade Tommy och Erik, vinkade till Calle, Cihat och alla de andra i personalen för att röra oss hemåt. Känslan därifrån går inte att beskriva. Vi försökte, sa att det kändes som Kallis i Visby, fast mycket bättre och med människor som bara var ute för att ha roligt.
Återigen grattis och stort tack Soap Bar, ni visade hur man festar. Vi bugar och bockar samt önskar er fortsatt lycka till! Nu kommer ni i alla fall att ha oss där oftare.
