Ingen skulle vilja bli politiker om man faktiskt var tvungen att hålla det man lovade. Hela vårt demokratiska system bygger på att vi medborgare ska låtsas tro ett par välbetalda jönsar som lovar guld och gröna skogar och levererar det motsatta. Vilket leder till att vi röstar bort dem, för att istället låtsas tro på nästa välbetalda jöns som står och lovar förändring, rättvisa och lycka.
Tänk om nazityskland följt nonaggressionspakten som slöts med Sovjetunionen, och under högtidliga former undertecknades av hedersknyfflarna Molotov och Ribbentrop. Då skulle tyskarna gått segrande ur andra världskriget och hela Europa skulle idag tala tyska. (Nu talar vi i och för sig snart arabiska om man ska tro de sanningsälskande Sverigedemokraternas profetior).
Vem har inte, när man ligger där och luktar lik i käften, ömkar sig själv och beklagar sitt miserabla lilla helvete, dyrt och heligt svurit att aldrig dricka en droppe alkohol igen?
Tjocka och glada män skulle inte finnas. Faktum är att män aldrig skulle göra annat än att träna om vi höll våra ständiga nyårslöften om gymbesök och löparrundor. För att inte tala om hur brutna löften gynnar husfriden. Äkta makar, som lovat att leva med tillsammans i nöd och lust, skulle ha ihjäl varandra stup i kvarten om de tvingades stå ut tills döden skiljde dem åt. Och minns du det sluddrande talet om en gemensam framtid till den där bruden från skotergymnasiet i Gällivare du träffade på senaste trippen till Playa del Sol? Hon med svanktatuering, överarmar som fått Ara Abrahamian att bli grön av avund och som så frenetiskt sög på den där snusprillan hon vägrade ta ur käften under hela akten på den gudsförgätna solstolen som stank kön, svett och Hawaiian Tropic i den spanska natten?
Ja, du minns.
Skulle ni verkligen haft det så roligt i din skitiga studentlya vid Gullmarsplan som du då försäkrade att ni skulle ha det? Nej, jag tänkte väl det. Det var ju därför du nekade hennes vänförfrågan på Facebook ditt ruttna as. För bådas skull.
Så nästa gång någon påminner dig om löften du brutit; upplys dem om att löften inte är bindande. För skulle de vara det, så skulle vår värld vara en mycket grå och otrevlig plats att verka på.
Varje fredag bjuder finestredaktören Pascal Engman på en krönika. Den som inte vill vänta en vecka kan alltid följa hans blogg på finest!
