My love <3
Sitter i soffan hemma och saknar min boyfriend en hel del. Om exakt 1 vecka flyttar han till London 
Kommer sakna ihjäl mig. Det enda positiva är att vi kan det här med distansförhållande bra nu, så vi vet att detta kommer att funka, OCH att det är en rätt schysst stad att vara tillsammans i. Vi får som en liten semester tillsammans varje gång jag åker dit och hälsar på, så vi kanske tilllochmed är lite bortskämda ihop hehe.
Nej men allvarlig talat. Phillipe är min första pojkvän och första killen jag någonsin haft något seriöst med. Och jag är SÅ glad att det blev han. Känner mig faktiskt riktigt lyckligt lottad. Jag hade kunnat falla för en kille som inte brydde sig om mig/oss, som flörtade med andra, var otrogen, som inte hörde av sig, som bara försökte förändra och trycka ner mig. Men Phillipe är HELT tvärtom.
Jag har aldrig blivit så älskad av någon som han älskar mig, aldrig känt mig mer självsäker i den jag är just tack vare honom och aldrig blivit så bortskämd med fina saker som av honom. Han är verkligen den perfekta pojkvännen och han är min<3. Han älskar mig precis för den jag är och jag är SÅ tacksam över det. Att känna att man verkligen duger för någon exakt just för den man är för mig den finaste komplimangen man kan få.
Han kommer bli världens bästa man och pappa en vacker dag och båda av oss längtar så otroligt mycket tills den dagen kommer. Han säger dagligen att hans största längtan i livet är att skapa ett liv och en familj med mig, HUR GULLIGT?! Och jag känner exakt samma <3<3 Vill bara spola fram tiden nu 
Jag är även så tacksam hur väl han kommer överens med min familj, dem verkligen ÄLSKAR HONOM. Nästa lite läskigt mycket ibland haha. Mamma önskar att han vore hennes son, Benjamin och han är som bröder på en störd nivå, Oliver kunde inte vara gladare att hans lillasyster har fått en så fin pojkvän med ett stort hjärta & Theo älskar hur Phillipe leker med honom. Även pappa är överlycklig, och han är petig när det kommer till killar och mig. Kan inte tänka mig hur det är att vara tillsammans med någon som inte kommer överens med ens familj…
Men vi har haft det jobbigt och det har inte alltid varit lätt, men det har också lett till var vi är idag. Det tar ett tag att förstå varandra och börja funka som ett par. Inte bara hur ”jag” sköter diskussioner och liknande utan hur ”vi” sköter saker tillsammans. Men vi har kommer långt och jag längtar med hela mitt hjärta att få en familj med denna kille. Och btw, vi kommer få världens sötaste ungar
Ville mest bara skriva hur mycket jag älskar honom och så alla där ute får veta vilken fin person och pojkvän han är. Och hur lyckligt lottad jag är som får uppleva sådan ödmjuk och kärleksfull kärlek vid sådan ung ålder.
Ps. Om någon ser detta som har en pojkvän som behandlar dig helt tvärtom på ett dåligt sätt. Sträck på dig, du duger precis som du är och Ingen ska förändra eller trycka ner dig. Det finns grymma killar där ute och alla förtjänar att få känna sig grymma just exakt för den du är, för du är speciell och det finns ingen som är precis som DU <3 Slösa inte bort din tid på någon som inte värdesätter den!
Puss Bianca <3
