Jag är en blond typisk svensk tjej på 19 vintrar, dock snart 20. Är alltid glad och sprallig, väldigt målmedveten och gör exakt det jag vill. Jag är väldigt positiv och skrattar åt exakt allt. Jag har väldigt svårt för att visa känslor och ska jag gråta, nej då skrattar jag. Det kan faktiskt vara lite jobbigt när man mår jätte dåligt och ändå står man med ett flin i ansiktet liksom. Fast tro inte att jag är helt okänslig för jag är oerhört överkänslig. Jag har en otrolig empati och tycker synd om exakt alla, jag kan ge tiggare på tunnelbanan mina sista pengar och mår någon dåligt mår jag dåligt med dom. Till och med när folk jag hatar är med om en tragedi lider jag med dom. Jag är också lite för öppen. Tror nästan alla vet mer om mig än vad jag vet om mig själv. Kan berätta hela min livshistoria för en främling utan problem, eller bli kompis med någon jag träffar på tunnelbanan. Om jag skulle beskriva mig själv med tre ord skulle det vara snäll, positiv och galen. men nog om hur jag är och mer om hur jag lever mitt liv. Jag bor för tillfället hemma hos min mamma och min underbara låtsaspappa, med mina tre småbröder gustav 12 år, joel 8 år och lilla bebis som snart är två. Jag är min familjs lilla prinsessa och älskar min familj. Min mamma fick mig när hon var 18 och vi är som allra bästa kompisar. Hon vet exakt allt om mig och jag skulle inte klara en dag utan henne. Min riktiga pappa bor bara tio minuter ifrån min mamma. Där bor min lillesyster josefine 16 år, och hon är den enda utav alla syskon som har exakt samma kött och blod. Vi klarar dock inte av att bo med varandra för vi är två galna pms tjejer som har samma klädstorlek. Men däremot är hon min andra halva, att kolla på henne är som att se sin spegelbild. Har också en till lillebror hos papi, som heter theo och är 5 år gammal, får inte glömma vår fina schäffer max också. Min familj är exakt som familjen annorlunda, hemma hos mig händer exakt allt. Men vi kommer nog leva tills vi är 150 år gamla för vi har så fruktansvärt kul ihop. Utöver min tokiga familj är jag tillsamans med världens bästa pojkvän, som heter patrick och är 21 år gammal, han är halv chilenare och nog den sexigaste varelsen på planeten. Vi blev tillsamans för 8 månader sen och kan berätta mer om det sen. Men sen dagen har nog svävat på små rosa moln. Dock har molnen ibland varit väldigt svarta också. Vi har iallafall spenderat sommaren ihop, vart ute och rest, köpt en bil tillsamans och om en månad flyttar vi ihop till vår första lägenhet. Sen bara en vecka senare drar vi vidare till spanien och roar oss. Om jag skulle beskriva patrick är han en väldigt dominant man, han är fruktansvärt envis, omtänksam, snäll, rar, go och allt bra man kan vara. Han är den bästa man jag varit med och ingen kan få mig att må så bra som han kan, även fast han kan få mig att tända på alla fyra ibland och vilja döda honom (fast det skulle jag ju aldrig göra). Pluggar också till frisör, fast lär inte bli en för är helt inne på att söka in till högskolan. Vi får se vart jag hamnar, tar dagen som den kommer. Har också två jobb och älskar båda två, mina arbetskollegor och alla kunder. Juste glömde säga att jag är en arbetsnarkoman, om jag fick skulle jag jobba alla timmar på dygnet. Jag tar mig lite mycket vatten över huvudet ibland som också har lett mig till att gå rakt in i väggar. Men känner att jag hittat en balans i livet nu. Det här var lite om mig iallafall.
