Juli månad fortsatte med ytterligare ett par dagar av värme, sol, umgänge och lazy days i Italien med min dotter, min syster, hennes familj och min mamma.
Den lediga veckan tog dock alldeles för fort slut för att komma tillbaka till jobb varje lördag i juli och augusti. Logistiken med ett ledigt barn och en öppen butik krävde tålamod och dåligt samvete men det mesta gick och jag fick ta två lediga dagar med min väninna Tania.
Vi åkte till tennisveckan i Båstad MEN medan vi trodde att det skulle vara en massa roliga killar/män där, så visade sig sanningen vara den att det var damtennisen som pågick då.
Vi njöt dock av champagne, lite socker, spa och utgångar.
I augusti blev det ytterligare två nya inspelningsdagar för serien Småstadsdrottningar
och direkt efter blev det Köpenhamns Fashion Week med Jessica
för att sedan dra vidare mot Köpenhamns Fashion Week …
Det är dessa varor som kommer nu under kommande vintermånader för att se till att du har en gardrob som känns ny, glad och uppdaterad med sådant du gillar.
Hoppas den här klänningen hinner till en kommande event jag skall på =)
Snabbt och rätt så impulsivt blev det en operation i Stockholm …
Jag fick ett telefonsamtal från P1 då de ville ha en intervju med mig för deras samhällsdebatt Tendens med tema plastikoperationer. Jag ställde så klart upp …
Här kan du klicka dig vidare för att höra intervjun:
http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=3381&artikel=5252263
September brukar mestadels koncentreras kring den 11/9 då min lilla fyller år.
Nu 10 år och detta firades bland annat med paket öppning på Café Viskan med en av de finaste tårtor jag har sett som en fantastisk tjej gjorde som tack för en lånad klänning.
Dagarna gick med jobb och som alltid logistiken som livet alltid kräver.
Ibland hann jag inte göra mig klar
och ibland fick jag hjälp av våra underbara grannar på Salong Vivåga för att komma närmare en Hollywood känsla …
Vi uppmärksammades för vårt jobb med blogg och facebook sida för butiken och för den kombinationen av yta och djup (hoppas jag) =)
MEN september månad avslutades med en tung dag för en av mina bästa väninnor som själv är sjuk och som fick se sin son William bli begraven i kyrkan i Varberg.
En fantastisk vacker begravning med underbar musik och självklart en massa känslor.
Det är hemskt att även vi andra måste se att vissa saker inte alltid drabbar bara sådana vi inte känner. Döden, vetenskapen att det kan ta slut när som helst och att det finns inget viktigare än att få ha den psykiska och fysiska hälsan i behåll blev påtåglig denna dag.
Missbruksvården brast i hjälpen för att rädda ett liv men ett liv som jag kände och därför så mycket närmare mig själv. Uppdrag Granskning har granskat vad som gick fel och du kan säkert titta på det på nätet.
Oavsett vad var det denna dag vi samlades för att säga fårväl till William, en kille jag kände sedan han var ca 7 år och som jag har sett växa och följt delvis kampen han hade inombords och som aldrig är självvald. De som påstår något annat borde få gå igenom något liknande för att kanske komma närmare en sanning, ett faktum.
Vila i fred William …
