Sommar! Äntligen, så efterlängtad sol och värme och jag bara njuter. Ser många Addisonare på instagram som lider av värmen men jag klarar mig fint. Jag är noga med att fylla på med vätska och salt dock, tänker jag till lite extra där så går det alldeles utmärkt att vistas i solen för mig. Då har jag större problem med pollenallergin. Olidligt! Men bara att härda ut och medicinera på. För mig är det värst nu under björkpollenets prime time sen blir det bättre.
Har det ganska bra just nu Addisonmässigt annars. Stressen är nere på en hanterbar nivå och vardagen börjar återgå till att vara under kontroll. Fått tillbaka provsvar på mitt testosteron nyligen, det ligger lite i högre överkant men inom ref. Börjar få kontroll på doserandet där även om det är svårt att dosera en gel som är utvecklad för män. Jag ska ha så liten dos i jämförelse. Skönt att vi ordnat upp det och jag får t.o.m. berätta för min läkare hur jag gör för att få dosen så bra och korrekt då de inte har någon väl utvecklad metod än för oss kvinnor! Värdena börjar ligga stabilt inom ref även om de pendlar mellan högt och lågt så någonting har jag lyckats göra rätt, seger. Kommer fortsatt få ta blodprover för att bibehålla kontrollen även om det ser bra ut just nu däremot. Det är bra, känner mig väldigt trygg med min läkare.
Jag har också äntligen fått en remiss till röntgen. Jag vill få ett värde på bentätheten för att hålla koll på eventuell utveckling av benskörhet som är en biverkning av kortisonet man kan råka ut för. Otroligt skönt att få genomföra det efter att ha tjatat ett bra tag. Ska inte vara någon fara ännu men jag vill gärna ha ett ref-värde att utgå ifrån när det blir dags att mäta igen längre fram om några år. Yes, I’m a control freak men det är mitt sätt att hålla sjukdomen i schack och känna att det är jag som har kontroll över den och inte den över mig. Inga överraskningar, jag ska ha koll på vad som händer from now on.
I övrigt ska jag också eventuellt få en remiss till en lite mer specialiserad gynmottagning som även har koll på endokrinologi. Min mens håller på och strular med att utebli, inte vara regelbunden och ställa till ganska stora besvär för mig som migrän och annat. Det är orimligt att vara sjukskriven 1-2 dagar i månaden p.g.a. att jag blir knocked out när jag har mens. Hoppas innerligt att jag får komma dit snart. Jag har aldrig haft problem med det tidigare eller några större besvär eller symtom runt min mens därav är jag själv ganska övertygad om att det har med Addison att göra. Sen om det är att jag blir svag och behöver dosera upp runt mens eller om det har med könshormonerna att göra, att de är ur balans på något vis det återstår att se.
Det som jag tycker är svårast att få ordning på nu när jag äntligen landat i allt efter mer än 2 år med sjukdomen är det privata, vardagen och träningen. Jag har levt isolerad så himla länge att vardagen har blivit ganska ensam, sociallivet har verkligen fått läggas åt sidan och nedprioriteras och det är väldigt svårt att få fart på det igen. Dels p.g.a. att kontaktnätet krympt och dels för att det är som om jag glömt hur man gör. Jag är inte samma person längre även om jag fortfarande är jag. Svårt att förklara i ord. Allt fokus och krut har verkligen lagts på att komma tillbaka, att må bra fysiskt och kunna träna igen, orka igen, läsa på och bli kunnig om sjukdomen och hormonerna. Det är väl inte alla i min närhet som tycker det har varit skitintressant kanske men för mig har det här fokuset varit ytterst nödvändigt och jag tycker ändå det har gett resultat. Jag har återhämtat mig och anpassat mig snabbt. Det sociala får väl helt enkelt komma när det kommer men det är svårt och blir ensamt ibland. Jag har inga problem med att vara ensam egentligen men det blir tråkigt i längden och kanske inte är hur jag tänkt leva med mitt liv. Absolut blivit mer kräsen också som Addisonare vilket också snävar av umgänget. Energitjuvar går bort helt och jag är hellre ensam än slösar mitt umgänge på någons sällskap som jag ändå inte trivs med. Tough life, ska man vara kräsen kanske man får stå ut med en del ensamtid tills man hittar rätt då helt enkelt.
Nu klurar jag på ett kvällspass på gymmet hörni, eller kanske lite pole hemma. Glöm inte njuta av det fina vädret, ut med er!
/Kehlan
