CamCams uteblivna inlägg om Dessie skvallrar om den obefintliga uppdatering som väntat har infallet. Den före detta (?) bloggaren har sänkt stridsyxan, upphört med konfabuleringen och med tystnad avslutat sin tid i rampljuset. Förvånad? Inte jag. Att livnära sig på motsägelser, ursäkter och till följd av brutna löften; uteblivna inlägg – är inget att rekommendera.

Ett arbete kräver tid, ork och engagemang. Dessies tolkning av detsamma bestående av ointresse, motvilja och likgiltighet har inte varit fullt lika effektivt. Emellertid får man (hon?) tacka den läsarkrets som, likt blodhundar sniffar till sig blod, tagit varje tillfälle i akt att tillrättavisa henne. Som informerat henne hur arbetet borde utföras. Att bloggen höll igång sig (palliativt ja, men ändock tillräckligt levande) så pass länge som den gjorde är troligtvis deras förtjänst.

Vad krävs egentligen för att en profil ska bli eftertraktad? Vad är det som avgör att en nyfikenhet väx? Då åsyftar jag på sociala medier, där möjligheter till indoktrinering á la Jim Jones inte är genomförbart. Någon som sitter på tips hur liknande knep kan implementeras och göras tillämpbara i vår medievärld?